Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-16 11:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/i-sapmi-andras-allt-nar-vintern-blir-varmare-nagot-ar-fel-i-naturen/

06:00. Renskötaren Carl-Johan Utsi om klimatförändringarna i Sápmi: Det förändras otroligt fort och vi hinner inte anpassa oss.”
Sverige

I Sápmi ändras allt när vintern blir varmare – ”något är fel i naturen”

På få ställen i världen går klimatförändringarna så snabbt som i nordligaste Sverige. För många samer är ingenting sig längre likt.

Vårfloder och öppna sjöar nära första advent, flyttade trädgränser och renar som svälter när laven fryser fast i marken.

– Något är fel i naturen, säger Mikael Kuhmunen, ordförande i Sirges sameby.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in
Bild 1 av 16 Renen är äldre än människan. De har själva valt sina vandringsleder. När det som fungerat i alla tider inte gör det och måste välja en annan väg – där isen inte håller.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 2 av 16 Klimatförändringarna drabbar på flera sätt. ”Vårarna blir kallare och då får inte vajorna (renhonorna) gräs och då blir kalvarna svaga”, säger Jan Erik Länta, ordförande i Jåhkågasska sameby. Här med sonen Ingemar 3 år och systersonen Ante Länta, 16 år.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 3 av 16 Hopkrupen och trygg. Valpen Čalmmo ligger vid renskötaren Carl-Johan Utsis skoter på högfjället nära norska gränsen. Egentligen är det för lite snö för skoter – men det är för isigt för att att köra fyrhjuyling. I bakgrunden diskuterar Mikael Kuhmunen, renskötare och ordförande Sirges sameby, med sonen Áslat, 16 år.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 4 av 16 En ren går igenom isen, som inte längre bär.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 5 av 16 Novembersolen kämpar för att nå över grantopparna vid Nautasbäcken utanför Porjus. Här svämmade bäcken över i november och drog med sig den viktiga bron över bäcken.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 6 av 16 Mikael Kuhmunen är renskötare och ordförande Sirges sameby. Han vill inte oroa 16-årige sonen Áslat i onödan för klimatförändringarna.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 7 av 16 ”Barn ska vara barn och inte bekymra sig om vuxenvärlden”, säger renskötaren och ordföranden i Sirges sameby Mikael Kuhmunen. ”Min son Áslat är väldigt omedveten om klimatförändringarna. För honom är det här normalt. Han kan inte tänka sig en vinter när det inte regnar.”
Foto: Lotta Härdelin
Bild 8 av 16 Normalt ligger fiskebåten uppochned i slutet av november och fiskesamen Marie Persson Njajta i Västerbottniska Tärnamo ska kunna börja fiska på isen. Men nu ligger sjöarna öppna.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 9 av 16 Marie Persson Njajta fiskar som hennes familj gjort i generationer.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 10 av 16 Elden brinner. Kokkaffet doftar mustigt. Marie Persson Njajta är fiskesame i Västerbottniska byn Tärnamo. Hon ser rödingfisket minska – och samtidigt planeras en nickelgruva med tre dagbrott exakt där vi befinner oss.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 11 av 16 Tre dagbrott på en yta stor som Stockholms innerstad och Bromma. Under tolv år har Marie Persson Njajta stridit mot en nickelgruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 12 av 16 Den här blottade isen i Duvannyj Jar vid Kolymafloden är ungefär 25 000 år gammal. Den innehåller stora mängder organiskt material. När isen nu smälter omvandlar mikrober materialet till växthusgaser. Enligt forskaren Nikita Zimov på bilden binder de arktiska områden mer kol än alla världens skogar.
Foto: Lotta Härdelin, Lotta Härdelin
Bild 13 av 16 En vy som snart kanske inte finns mer. Fiskesamen Marie Persson Njajta lägger ut nät i Björkvattnet som ligger i direktkontakt med det planerade nickelgruvsområdet utanför Tärnaby.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 14 av 16 Marie Persson Njajta och hennes man Anders Östergren spanar ut över Rönnbäckssjön och Rönnbäcksnäset där nickelgruvan planeras. En gruva skulle förstöra platsen de bott på i generationer – och kunna ge metaller till Northvolts batterifabrik.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 15 av 16 Före detta SVT-journalisten Arne Müller har skrivit om den svenska gruvboomens baksida, hur åtta av de tretton gruvor han tittat på under 2008–2009 släppt ut mer giftiga ämnen i omgivande vattendrag än de haft tillstånd att göra.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 16 av 16 Östen Holmström som varit med i Blaikengruvan sedan 2007 säger att det var mindre fyndigheter i malmen och berget porösare än man trott.
Foto: Lotta Härdelin