Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 21:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ilija-batljan-alla-ar-ens-kompisar-nar-det-gar-bra-borjar-man-bloda-blir-man-uppaten/

Foto: Lars Lindqvist, Illustration: Elin Lindwall
SVERIGE

Ilija Batljan: Alla är ens kompisar när det går bra – börjar man blöda blir man uppäten

Ilija Batljan har blivit mångmiljardär genom att privatisera hundratals förskolor, äldreboenden och polisstationer.

Men kommunpolitiker som överväger sälja välfärdsbyggnader till Ilija Batljan bör se upp, hävdar tunga kritiker av utförsäljningarna.

På sikt kan det bli dyrt för skattebetalarna.

– På lång sikt är vi alla döda, säger Ilija Batljan.

Lyssna på den första delen av DN:s poddserie ”Välfärdsmiljardärerna” – eller läs reportaget.

VAL 22
LYSSNA PÅ ARTIKELN.  
Ilija Batljan: Alla är ens kompisar när det går bra – börjar man blöda blir man uppäten
0:00 / 44:17

Ilija Batljan är under attack.

En kör av mäktiga kritiker beskyller den tidigare socialdemokraten för att utarma den svenska välfärden.

Under de senaste sex åren har Batljan köpt upp tusentals byggnader där själva välfärden äger rum – alltså privatiserat välfärdens skelett.

Genom sitt imperium Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) äger eller samäger Batljan 504 förskolor, 168 äldreboenden och 39 polisstationer, enligt uppgift från SBB.

Nu sitter fastighetskungen i baksätet av en svart Mercedes SUV.

Det är måndag morgon i slutet av maj. Han är på väg från Nykvarn söder om Stockholm där han inspekterat nybyggda hyresrätter (och äger kommunhuset). Han är sen till ett plan som ska lyfta från Bromma vid 10.20.

Ilija Batljan är 55. Med sitt lite kantiga och uttryckslösa ansikte har han drag av Sylvester Stallone anno Rocky Balboa.

I Mercedesen bär han inget bälte. Runt hans hals hänger en vit sladd med hörsnäckor till mobilen. På porträtt skymtar man ofta den där sladden, som boxningshandskar runt en tungviktares nacke.

Ilija Batljan utanför Sara kulturhus i Skellefteå, som SBB äger och kommunen hyr av företaget.
Ilija Batljan utanför Sara kulturhus i Skellefteå, som SBB äger och kommunen hyr av företaget. Foto: Lars Lindqvist

Köpet av välfärdsbyggnaderna har gjort Batljan till mångmiljardär. Under SBB:s första fem år plockade han som huvudägare ut 415 miljoner kronor i aktieutdelning, enligt ekonomijournalisten Andreas Cervenkas uppskattning.

Men under sommaren har tunga kritiker varnat för Batljans affärsidé. SBB:s aktiekurs har rasat på börsen. Batljan har meddelat att SBB ska sälja fastigheter för 15 miljarder kronor för att minska skuldbördan.

Makthavare som finansmannen Sven Hagströmer och tidigare riksbankschefen Lars Heikensten larmar om att privatiseringarna på sikt missgynnar svenska skattebetalare.

”Näringslivet är som ett hajstim”

Kommuner som säljer byggnader till privata aktörer som SBB får en lysande klumpsumma i betalning. Men när kommunerna sedan hyr in sig i lokalerna som de just sålt förbinder de sig till dyra och långa kontrakt.

Kommunerna slipper potentiellt stora kostnader för underhåll och expansion. Privata aktörer som Batljan säger sig kunna bygga och förvalta mer effektivt än kommuner, men enligt Lars Heikenstens inlägg på DN Debatt är det svårt att leda i bevis.

Batljan har varit uppe sedan klockan fem den här måndagen. Blicken är matt. I bilen tittar han lite håglöst genom rutan, som han ville bort.

– Näringslivet är som ett hajstim, säger han. När allt är bra är alla ens kompisar. Tills man börjar blöda. Då blir man uppäten.

Ilija Batljan inspekterar snart färdiga hyresrätter i Nykvarn sydväst om Stockholm, där företaget också äger kommunhuset.
Ilija Batljan inspekterar snart färdiga hyresrätter i Nykvarn sydväst om Stockholm, där företaget också äger kommunhuset. Foto: Lars Lindqvist

För drygt ett decennium sedan satt Batljan i Socialdemokraternas styrelse och betraktades som ett av partiets framtidsnamn.

Men i den här valrörelsen är S på jakt efter näringsidkare som blivit rika på den skattefinansierade välfärden.

I Mercedesen biter Batljan tillbaka: Det är ”vänstern” som hanterar skattemedel lättsinnigt, säger han.

Han tar stjärnarkitekten Gert Wingårdhs tillbyggnad av Liljevalchs konsthall i Stockholm som exempel.

Varför ställer sig aldrig socialister på barrikaderna när det allmänna kör över en budget?

– Liljevalchs skulle ha kostat 147 miljoner. Det kostade 584 miljoner. Om vi (SBB) bara hade gjort det för tio procent billigare har vi täckt hela mellanskillnaden, säger Batljan.

– Man säger att kommuner på lång sikt kan bygga och förvalta billigare. Men vad ska man göra med pengarna som försvinner redan dag ett?

”Du kan tänka dig hur svårt det är att driva företag i en socialistisk miljö”

Batljan invandrade till Sverige som krigsflykting från Balkan 1993.

Han växte upp i Montenegro, i bergstaden Kolašin. Under uppväxten drev pappan ett skogsföretag som avverkade virke från bergskamrar dit maskiner inte kunde nå.

Den eländiga terrängen bidrog till att den kommunistiska regimen lät pappans företag få verka i privat regi, tror sonen. Familjen utgjorde ett undantag i den socialistiska ekonomin; ett fadersarv som förpliktigar.

– Du kan tänka dig hur svårt det är att driva företag i en socialistisk miljö. Då är det ingen match att göra det i Sverige där man har alla förutsättningar, säger Batljan.

I mitten av 00-talet var Batljan kommunstyrelsens ordförande i skärgårdskommunen Nynäshamn. Parallellt doktorerade han i demografi vid Socialhögskolan i Stockholm.

Sveriges befolkning ökar och lever allt längre. I sina demografiska modeller såg Batljan en ny marknad öppna sig, en affär i det ökade behovet av nya byggnader för välfärden.

Ilija Batljan på Bromma flygplats.
Ilija Batljan på Bromma flygplats. Foto: Lars Lindqvist

Efter valet 2010, som S förlorade, hoppade Batljan av politiken och gav sig fan på att upprepa pappans bedrift – men i den avreglerade svenska välfärden.

Våren 2016 grundade han SBB. I april det året köpte bolaget sitt första äldreboende i Örkelljunga i norra Skåne.

Nu, sex år senare, har SBB expanderat till ett imperium. Genom alla dotterbolagen sitter huvudägaren Ilija Batljan i 1064 styrelser.

En man med makt.

Underleverantören som kör Mercedesen den här morgonen tycks en smula jagad.

I stället för motorvägen väljer chauffören en rutt genom Stockholms labyrintiska förortslandskap.

I Liljeholmen, vid sjön Trekanten, står trafiken still.

”Hans bakgrund som socialdemokrat har enormt stor betydelse”

Underleverantören svänger plötsligt över i vänsterfilen, gasar i riktning mot den mötande trafiken och tar en kurva med skymd sikt.

Batljan sitter tyst i bilsätet bakom.

Bakgrunden som socialdemokratiskt kommunalråd har underlättat för Ilija Batljan när han uppvaktar kommunchefer och andra lokalpolitiker i syfte att köpa allmänhetens byggnader.

Det säger Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi vid institutionen för urbana studier vid Malmö universitet.

– Klart hans bakgrund som socialdemokrat har enormt stor betydelse, säger Westerdahl. Han förstår logiken och språket i kommunhuset. Det är närmast en förutsättning, skulle jag säga. En väldigt viktig del av marknaden för samhällsfastigheter handlar om att kunna övertyga en politiker att sälja.

SBB har finkammat svenska kommuner på så kallade samhällfastigheter, lokaler där välfärden äger rum. Men privatiseringarna kritiseras för att på sikt missgynna svenska skattebetalare.
SBB har finkammat svenska kommuner på så kallade samhällfastigheter, lokaler där välfärden äger rum. Men privatiseringarna kritiseras för att på sikt missgynna svenska skattebetalare. Foto: Lars Lindqvist

Vad säger Batljan när han närmar sig en kommunchef?

Stig Westerdahl föreställer sig att samtalet lyder ungefär så här:

Kolla, här får du 57 miljoner på ett bräde. Jag har förstått att er äldreomsorg och skola har stora behov så vi kan hjälpa er med den engångskostnaden

Batljan säger nej – så arbetar SBB i regel inte alls.

– Många kommuner har egna rådgivare… så det är sällan som vi försöker övertyga någon, säger han.

Batljan är inte ensam om att ha tagit klivet från politiken till fastighetsbranschen.

I företaget Sehlhall, som bygger nya fastigheter för bland annat äldrevård, är den tidigare moderata finansministern Anders Borg styrelseordförande.

I Hemsö, Sveriges tredje största bolag för samhällsfastigheter, har den tidigare socialdemokratiska finansministern Pär Nuder samma befattning.

”Att ta en selfie med Anders Borg är inte samma sak som att göra en affär med Anders Borg”

Marknaden för samhällsfastigheter har expanderat under samma tid som politikerna tagit plats i företagen. Under 2020 privatiserades samhällfastigheter för drygt fem miljarder kronor i Sverige.

Det hänger inte ihop, säger Batljan.

– Det kan finnas folk som vill ta en selfie med Anders Borg. Men det är inte samma sak som att göra en affär med Anders Borg, säger han.

Så lättköpta är inte kommunpolitiker, tycks Batljan mena. Före detta politiker bidrar med kunskap i bolagen, säger Batljan. Inte maktutövning.

– Om det handlar om makt så är det en allvarlig anklagelse för då är det korruption, säger han.

Ilija Batljan i Sara kulturhus i Skellefteå som prisats av den brittiska tidningen The Guardian.
Ilija Batljan i Sara kulturhus i Skellefteå som prisats av den brittiska tidningen The Guardian. Foto: Lars Lindqvist

Det händer dock att tidigare politiker verksamma i bolagen hör av sig direkt till kommunalråd för fastighetsföretagens räkning. Det säger Robert Wenglén, kommunstyrelsens ordförande i Lomma i Skåne.

Wenglén är moderat, men rikskänd för sitt motstånd mot privatiseringar.

Vid minst tre tillfällen har namnkunniga tidigare lokalpolitiker hört av sig till Wenglén från samhällsfastighetsföretagen, hävdar han.

De lobbar ”aggressivt” för bolagens räkning, säger Wenglén.

– Jag har blivit uppvaktad så många gånger av välkända politiker som försöker: Kom igen nu, Robert! De hör av sig direkt till mig trots att de egentligen borde gå till tjänstemännen. De ligger på: Visa nu, Robert, att det är du som bestämmer! Låt inte tjänstemännen köra över dig!

Även SBB har kontaktat Robert Wenglén.

Det visar mejl som DN tagit del av genom offentlighetsprincipen.

Ola Svensson är chef för SBB i Skåne och Danmark. Den 28 februari i år mejlade Svensson Wenglén. SBB-chefen skriver att han vill presentera SBB för Lomma kommun.

”Jag har ännu inte träffat någon som klarar av att möta den kalkyl som vi har när vi gör det i egen regi”

Robert Wenglén tycks ana vad det kan betyda. Han svarar:

”I Lomma är vi, av flera skäl, angelägna om att äga de samhällskritiska fastigheterna själva. Jag lyssnar gärna på vad du har att säga men du får ha med dig att sannolikheten för ett samarbete är näst intill obefintligt.”

Men SBB-chefen får till ett möte.

– Jag är ju av en nyfiken natur – så jag tackar alltid ja till att träffa dem, säger Wenglén. Och skulle de visa mig en kalkyl som är bättre än den vi har så är jag öppen för den. Men jag har ännu inte träffat någon – och jag har träffat väldigt många – som klarar av att möta den kalkyl som vi har när vi gör det i egen regi.

Det ringer hela tiden i Batljans mobil. SBB är i kris. Under våren går två tredjedelar av företagets börsvärde förlorat.
Det ringer hela tiden i Batljans mobil. SBB är i kris. Under våren går två tredjedelar av företagets börsvärde förlorat. Foto: Lars Lindqvist

Pär Nuder vill inte låta sig intervjuas om politikernas betydelse för expansionen av samhällsfastigheter. Anders Borg skriver i ett mejl att ”Sehlhall… köper inte befintliga fastigheter av kommuner för att bedriva verksamhet, vi skapar nya omsorgsfastigheter från grunden som nyttjas av kommunala eller andra vårdgivare för trygg och modern omsorg”.

Nu bromsar Mercedesen in utanför Bromma flygplats.

Batljan hinner med planet. Men är inte helt nöjd med körningen.

En mer rutinerad chaufför hade tagit motorvägen. Det är precis som på fastighetsmarknaden, säger han. Kompetens lönar sig.

– Det är kompetensen som är grejen. Är du inte stressad och förstår komplexiteten kommer du fram. Annars måste du ta onödiga risker.

Batljans medarbetare inskärper att underleverantören som körde Mercedesen mot enkelriktat i Liljeholmen inte är anställd av SBB.

En dryg timme senare landar planet i Skellefteå.

Här, i Västerbottens andra största stad, äger Ilija Batljan genom SBB polisstationen, tingsrätten och nästan 800 tidigare kommunala hyresrätter.

Och så det nya prisbelönta kulturhuset Sara, 20 våningar i trä som Batljan köpte för en dryg miljard 2018.

I Skellefteå äger SBB samhällsfastigheter men bygger också nya hyresrätter.
I Skellefteå äger SBB samhällsfastigheter men bygger också nya hyresrätter. Foto: Lars Lindqvist

Men varje år betalar Skellefteå kommun nästan 45 miljoner kronor i hyra tillbaka till SBB för att få tillgång till Sara kulturhus.

När hyreskontraktet löper ut om 50 år har Skellefteå kommun betalat omkring 2,2 miljarder i hyra vilket är mer än dubbelt så mycket som Batljan betalade i första hand.

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman, en socialdemokrat, sålde Sara kulturhus till Batljan. Han är nöjd med affären, även om han inte hade upprepat den i dag, säger han.

– Ingen investerade här. Det stod helt still. Men om vi lockade någon att investera en dryg miljard i en fastighet skulle det väcka uppmärksamhet och locka ännu fler investerare.

”På lång sikt är vi alla döda”

Men vem tjänar egentligen på privatiseringarna på lång sikt, Batljan eller skattebetalarna?

– På lång sikt är vi alla döda, som Keynes sade en gång i tiden, svarar Ilija Batljan.

John Maynard Keynes var den brittiske nationalekonomen som fick västerländska regeringar att bygga upp sina välfärdsstater efter andra världskriget.

Med byggnader av det slag som Batljan nu privatiserar.

– Det är alltid lätt att gömma sig bakom långa sikter, säger han. Men jag tror inte på den socialistiska utopin att staten ska äga allt. Det är bara vackert på papper.

Bild 1 av 3 Ilija Batljan utanför batterifabriken Northvolt i Skellefteå.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 2 av 3
Foto: Lars Lindqvist
Bild 3 av 3 Batljan vid batterifabriken Northvolt strax utanför Skellefteå.
Foto: Lars Lindqvist

Batljan står utanför Stigs konditori i Skellefteå. En asfaltsborr hamrar i bakgrunden.

– Nästan som en orkester, säger han.

Han nickar mot sina yngre medarbetare på torget, som SBB är i färd med att bygga om.

– Människor som Gabriella och Erik skulle aldrig kunna utvecklas i miljöer där det är en jävla massa byråkrater som ska bestämma vad de ska göra. Här är det de som bestämmer.

Han hejdar sig.

– Sen är jag väl medveten om att det är skattepengar. Därför tycker jag SBB ska vara komplement.

Ämnen i artikeln

Val 2022
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 7 Ilija Batljan utanför Sara kulturhus i Skellefteå, som SBB äger och kommunen hyr av företaget.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 2 av 7 Ilija Batljan inspekterar snart färdiga hyresrätter i Nykvarn sydväst om Stockholm, där företaget också äger kommunhuset.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 3 av 7 Ilija Batljan på Bromma flygplats.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 4 av 7 SBB har finkammat svenska kommuner på så kallade samhällfastigheter, lokaler där välfärden äger rum. Men privatiseringarna kritiseras för att på sikt missgynna svenska skattebetalare.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 5 av 7 Ilija Batljan i Sara kulturhus i Skellefteå som prisats av den brittiska tidningen The Guardian.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 6 av 7 Det ringer hela tiden i Batljans mobil. SBB är i kris. Under våren går två tredjedelar av företagets börsvärde förlorat.
Foto: Lars Lindqvist
Bild 7 av 7 I Skellefteå äger SBB samhällsfastigheter men bygger också nya hyresrätter.
Foto: Lars Lindqvist