Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 09:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ilska-nar-lakare-stoppas-fran-att-ta-ut-komp-i-tid/

SVERIGE

Ilska när läkare stoppas från att ta ut komp i tid

Ylva Kastrup är läkare på Neurologen på Sahlgrenska i Göteborg. Hon är kritisk till beslutet att komp ska betalas ut i pengar i stället för ledighet.
Ylva Kastrup är läkare på Neurologen på Sahlgrenska i Göteborg. Hon är kritisk till beslutet att komp ska betalas ut i pengar i stället för ledighet. Foto: Tomas Ohlsson

De har under lång tid offrat fritid och tid med familjen för att vården skulle fungera. Under pandemin växte sig läkarnas redan stora kompberg ännu större.

Nu vill regionen betala ut kompen i pengar, men många läkare vill hellre ha den i ledighet.

– Det här är en återhämtningsskuld för oss. Man kan undra om nu är rätt tid att göra drastiska förändringar, säger Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalands läkarförening.

Många läkare i Västra Götalandsregionen dras med hundratals, i vissa fall tusentals, timmar sparad jourkompensation från åratal av kvällar, nätter och helger som de har jobbat utöver sina 40-timmarsveckor.

Ylva Kastrup, specialist i neurologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har ett kompberg på 300 timmar, motsvarande ungefär sju veckor. Det vill hon helst få ut som ledighet.

– Vi läkare har inte kunnat jobba hemifrån, skaffa coronahundar eller umgås med familjer under pandemin. Jag är ensamstående mamma så när jag är borta på helger får jag ordna någon som kan ta hand om min dotter. Och då har jag sett de här timmarna som möjlighet att ge tillbaka tid till henne, hämta lite tidigare från skolan och umgås, säger hon.

Hennes kompberg är litet i sammanhanget. Det samlade kompsaldot för alla läkare i regionen är runt 700 000 timmar, enligt uppgifter från Västra Götalandsregionen. Läkare som har jobbat inom regionen innan 2009 – då det inte fanns några begränsningar för hur mycket komp läkare kunde spara – riskerar nu att förlora flera decennier gamla komptimmar.

”Jag har sett de här timmarna som en möjlighet att ge tillbaka tid till min dotter, att hämta lite tidigare från skolan och umgås”, säger Ylva Kastrup, specialist i neurologi.
”Jag har sett de här timmarna som en möjlighet att ge tillbaka tid till min dotter, att hämta lite tidigare från skolan och umgås”, säger Ylva Kastrup, specialist i neurologi. Foto: Tomas Ohlsson

Bakgrunden är Västra Götalandsregionens beslut att säga upp ett lokalt kollektivavtal som gjorde det möjligt för läkare att spara uppemot 200 timmar jourkomp varje år. Läkarna ska nu i stället ta ut all innestående kompledighet, som är äldre än ett år, fram till 1 oktober nästa år eller få den utbetald.

Beslutet speglar en ny bestämmelse i det centrala nationella avtalet som undertecknades i november 2020. Men där fanns inget krav på att säga upp lokala avtal, förklarar Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalans läkarförening, som anser att tajmingen är illa vald.

– Det som behövs mer än någonsin är återhämtning. Att beröva våra medlemmar sparad ledighet nu känns inte bra. Och samtidigt har vi den här uppskjutna vården som vi vet att vi behöver ta tag i. Om man skulle försöka hinna plocka ut ledigheter skulle man behöva ställa in undersökningar och operationer. Det riskerar att få stora konsekvenser för patienter som redan väntat länge.

De växande kompbergen brukar förklaras med att det råder brist på läkare i landet. Enligt en kartläggning som Läkartidningen gjorde under våren 2019 uppgick samtliga regioners kompskuld till 1,8 miljarder kronor.

Det är enligt Emelie Hultberg bra att man vill hitta en lösning, men hon vädjar till regionen att förlänga tidsfristen och ge vården en chans att komma i balans efter pandemin.

– Det är ett systemfel att det har varit såhär under lång tid. Vår bild är att Västra Götaland vill köpa sig ur problemet i stället för att gå till roten med det. Anledningen till att man inte lägger ut tillräckligt mycket ledighet är att många verksamheter är underbemannade. Nu upplever vi att våra medlemmar straffas för att arbetsgivaren under lång tid inte har skött det här optimalt, säger Emelie Hultberg.

Många läkare har kompberg som de samlat på sig under flera år.
Många läkare har kompberg som de samlat på sig under flera år. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Ida Eklöf gör sin sista dag som förhandlingschef på Västra Götalandsregionen när DN når henne. Enligt henne har verksamheterna haft ett år på sig, alltså från datumet då det centrala avtalet nedtecknades, att planera hur kompen ska hanteras.

– Tanken med jourkompen är att du ska få ut den i ledig tid i nära anslutning till att du har jobbat jour. Läkare är ett jobb med stort ansvar där du behöver vara pigg och alert och där du behöver vara utvilad. Därför är det viktigt både att man har möjligheten och att det finns incitament till att schemalägga den här tiden så att du får den vilan.

Läkare som vi pratat med menar att det inom flera verksamheter inte är möjligt att lägga ut ledigheten på det sättet, hur ska man göra då?

– Så som jag har uppfattat det efter samtal med olika läkare och verksamheter så handlar det mer om vilken kultur man har och hur man schemalägger och planerar för den här tiden, än vilka verksamheter man jobbar inom. Vissa iva-verksamheter är till exempel väldigt duktiga på att planera in det här så att man får ledighet i nära anslutning till sina jourer.

Om verksamheter ska försöka lägga ut så mycket ledighet som möjligt och samtidigt beta av vårdskulden efter pandemin, hur ska det gå ihop?

– Det kan jag inte svara på, varje verksamhet behöver planera för hur man ska hantera det här. Olika verksamheter har olika mycket så kallad vårdskuld att omhänderta. Det är inte heller så att samtliga läkare har mycket inarbetad jourkomp. Det är just med tanke på pandemin och återhämtning som man behöver en bra rutin för jourkompen och att ledighet ska tas i nära anslutning till jour.

Ylva Kastrup ser inte hur hennes klinik kommer att kunna lösa det. Där jobbar åtta regionala specialister med ansvar för stroke i hela regionen, berättar hon. De bemannar bakjourlinjen dygnet runt och fick under pandemin även ta patienter från Mölndal och Östra som blev pandemisjukhus – vilket i sin tur ledde till ännu mer komp.

– Vi är anställda och så klart kommer vi rätta oss efter arbetsgivarens beslut, men jag kan tycka att är orättvist att ändra förutsättningarna med så kort varsel. Det är ett skrivbordbeslut som har tagits uppifrån utan dialog med verksamheterna på golvet.

Här hittar du fler texter från DN:s redaktion i Göteborg

Ämnen i artikeln

Västsverige
Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt