Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 08:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ingen-spruta-om-foraldrarna-ar-osams/

SVERIGE

Ingen spruta om föräldrarna är oense

Säger den ena föräldern nej blir det ingen spruta för barn under 15 år.
Säger den ena föräldern nej blir det ingen spruta för barn under 15 år. Foto: Johan Nilsson/TT

Flera regioner kommer att kräva båda föräldrarnas samtycke för att vaccinera barn mellan 12 och 15 år mot covid. Säger den ena föräldern nej blir det ingen spruta.

Men frågan om 12–15-åringar kan anses vara så mogna att de själva kan fatta beslutet utreds också.

TT Text

Folkhälsomyndigheten har gett klartecken för vaccinering av 12–15-åringar med start den 11 oktober. Däremot är det upp till sjukvården att besluta om detaljerna.

TT:s enkät till regionerna, som samtliga 21 svarat på, visar att nästan hälften kommer att kräva att båda föräldrarna säger ja för att vaccinera barn på högstadiet mot covid-19, om de har gemensam vårdnad.

Men det finns också regioner som resonerar kring om det kan räcka med att en förälder godkänner. Exempelvis har Region Västerbotten inte bestämt sig för om det ska krävas en eller båda föräldrars samtycke, och i Region Gävleborg räcker det med en vårdnadshavares samtycke om den personen följer med till vaccinationen. Men vid skriftligt samtycke måste båda ha skrivit under.

Region Norrbotten kräver båda vårdnadshavares godkännande för barn som är 12 år, men för barn från 13 och uppåt räcker det att en vårdnadshavare och barnet själv vill genomföra vaccinationen.

Ingen region svarar att man kommer att låta barnet själv bestämma. Den frågan utreds just nu av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– När det gäller 16–17-åringar är de så pass gamla att det är tydligt att man kan göra en avvägning mellan mognad och föräldrasamtycke. Men ju längre ner i åldrarna man kommer, ju mindre sannolikt är det att man är mogen själv att fatta beslutet, även om barnets åsikter också ska beaktas, säger Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på SKR.

– Därför krävs det att man gör en ny bedömning för den här åldersgruppen, säger hon.

Målet är att publicera en vägledning till regionerna inom kort, och flera regioner svarar också i enkäten att man inväntar denna innan man kan ge besked. SKR tittar bland annat på tidigare vaccinationsarbete, rättsfall och JO-bedömningar.

Vägledningen kommer dock inte att vara styrande, betonar Emma Spak.

– Regioner kan rigga detta på olika sätt. Men man kan tänka sig att om man genomför vaccinationer på dagtid i skolan kommer man primärt att vilja ha skriftliga samtycken. Det är också så man arbetar i skolan med exempelvis HPV-vaccinationer, säger Emma Spak.

TT: Om regioner kräver skriftligt samtycke av båda föräldrarna och föräldrarna är oense – vad gäller?

– Då behöver föräldrarna komma överens, säger Emma Spak.

TT: Ett ja kan inte trumfa ett nej?

– Nej, har man gemensam vårdnad och båda föräldrarnas samtycke efterfrågas skriftligt, då behöver man nå en enighet runt det här. Och då kanske man behöver extra stöd eller samtal om man har frågor om biverkningar eller liknande, säger Emma Spak.

Skepsis mot vacciner bottnar ofta i rädsla och misstro myndigheter och vården, enligt Josef Milerad, skolöverläkare och ordförande i Skolläkarföreningen.

– Av olika skäl känner man sig ängslig och tvivlar på officiella budskap. Det handlar om känslor och känslor är inte alltid rationella men de är alltid väldigt starka, säger Josef Milerad.

I det läget är mer information från vård och myndigheter inte alltid rätt väg att gå, anser han.

– Jag tror att det är bättre att de föräldrarna får prata med andra föräldrar, som inte är skeptiska och som vaccinerat sina barn. Det handlar om att man behöver få prata med personer som man litar på.

Barn blir mycket sällan svårt sjuka av det virus som orsakar covid-19. Men Skolläkarföreningen har, liksom Folkhälsomyndigheten, landat i slutsatsen att gruppen 12-15-åringar bör vaccineras.

TT: Hur ska man hantera situationen när föräldrarna är osams i vaccinfrågan?

– Man ska verkligen inte skapa konflikter i familjen på grund av vaccination här och nu. Då är det bättre att man skjuter det hela framåt. Man säger ”okej, du känner dig jätteosäker nu, låt oss vänta en eller två månader”. Vi kommer att få leva både med smittan och vaccinet lång tid framöver. Men var tydlig med att den tveksamma också pratar med någon som kan frågan och som man litar på, säger Josef Milerad.

TT: Om ens partner eller ex fastnat i konspirationsteorier om vaccinet – hur beter man sig då?

– Den övertygade gruppen vaccinmotståndare, där är chansen att övertyga väldigt liten. Men det är också en väldigt liten grupp.

– Sedan finns det en större grupp som mer bara känner sig osäker eller känner obehag. En väg att nå dem kan vara vittnesmål från personer som har lite större kunskap, som sjukvårdspersonal. Det är en grupp som i hög utsträckning vaccinerat sig själva, och som också vaccinerar sina barn, säger Josef Milerad.

Ämnen i artikeln

Vaccination
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt