Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 08:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/inifran-censurfabriken-sa-anvands-tekniken-for-att-styra-internettrafiken/

SVERIGE

Inifrån censurfabriken: Så används tekniken för att styra internettrafiken

Sandvines teknik kan identifiera appar och tjänster trots att trafiken är krypterad. Det kan användas för att blockera tjänster som diktaturer inte vill att deras medborgare ska använda.
Sandvines teknik kan identifiera appar och tjänster trots att trafiken är krypterad. Det kan användas för att blockera tjänster som diktaturer inte vill att deras medborgare ska använda. Illustration: Stefan Rothmaier

Den svenska censurfabriken ger diktaturer möjligheten att identifiera – och blockera – internettrafik från specifika appar.

DN har fått tillgång till listan över allt den kan hitta. Bland apparna finns meddelandetjänster som Signal och Whatsapp.

DN publicerade på tisdagen en stor granskning av bolaget Sandvine med kontor i Varberg och Malmö. Flera diktaturer och auktoritära stater använder företagets teknik för internetcensur. Metoden kallas för deep packet inspection. Tekniken, som ursprungligen är utvecklad i Sverige, har sålts till bland annat Egypten, Belarus och Uzbekistan. Bland de sajter som blockerats i flera av länderna märks Wikipedia, nyhetssajter, samlingssajter för oppositionella och communities för HBTQ-personer.

I dag fortsätter granskningen. Dagens Nyheter har fått tillgång till listan över appar, tjänster och sajter som Sandvines teknik har färdiga funktioner för att upptäcka och blockera. Det rör sig alltså om betydligt mer än spärrar mot sajter. Dessutom ska tekniken i hög grad fungera även om internettrafiken är krypterad.

Listan kommer från en källa som har tillgång till en av Sandvines maskiner som står i ett av de länder som Sandvine sålt till.

Utdrag ur listan. En av de tjänster som tekniken kan känna av är appen Signal.
Utdrag ur listan. En av de tjänster som tekniken kan känna av är appen Signal.

Den består av över tusen rader, där varje rad motsvarar en app eller tjänst som maskinen kan känna av i internettrafiken. Här återfinns stora tjänster som Youtube, Facebook, Skype och Twitter. Likaså meddelandetjänster som apparna Whatsapp, Telegram och Signal.

Just Signal har blivit populär bland oppositionella i diktaturer, internetaktivister och journalister. Den betraktas ofta som ett av de säkraste sätten att kommunicera med andra över internet. En av de stora förespråkarna är visselblåsaren Edward Snowden, som är övertygad om att inte ens NSA kan läsa vad han skriver.

Det finns inget som tyder på att det aktuella företaget eller diktaturerna kan läsa hemliga meddelanden. Däremot kan den svenska tekniken alltså användas för att identifiera och därmed blockera möjligheten för en enskild användare eller en hel nation att helt eller delvis använda appen.

Läs också: Så blev svenska censurfabriken blev diktaturernas hovleverantör

Sandvines teknik klarar alltså av att identifiera appar och tjänster, trots att trafiken är krypterad. Det är möjligt eftersom även krypterad trafik lämnar efter sig ”ledtrådar”. Det skulle kunna vara vilka ip-adresser som kommunicerar med varandra eller karaktären på internettrafiken. För att ta ett konkret exempel: om en persons dator kommunicerar med Netflixs ip-adress och med kunskap om hur denna trafik brukar se ut, så går det att lista ut att personen kollar på just Netflix.

I den lista som DN har tagit del av från en Sandvine-maskin finns också de svenska tv-kanalerna SVT och TV4. Att de finns med beror med största sannolikhet inte på att diktaturer vill kunna blockera användningen. Sandvine har kunder även i västerländska länder. En möjlig förklaring är att vissa internetoperatörer använder det för att få statistik om tjänster som drar mycket bandbredd.

Ytterligare två av varandra oberoende källor bekräftar för DN att tekniken kan identifiera och blockera trafik från en stor mängd appar och tjänster. Företaget Sandvine har dock inte lämnat några som helst kommentarer rörande DN:s granskning.

Dagens Nyheter har sökt Sandvine, både via bolagets presstjänst och Sverigekontoret. De bekräftar att de tagit emot DN:s intervjuförfrågan men vill inte svara på frågor eller ge någon intervju, trots upprepade försök. I stället hänvisar företaget till en policy, där det står att dess ”blockerings- och filtreringsteknik” är skapad för att skydda användare och stoppa kriminalitet. ”Dessa trafikhanteringsprodukter är inte avsedda att kränka mänskliga rättigheter eller blockera ett fritt informationsflöde.” Enligt policyn avgör ett affärsetiskt råd vem som får köpa dess produkter och tar då hänsyn till bland annat situationen för mänskliga rättigheter i ett land och risken för att utrustningen missbrukas.

Läs också: Censurfabrikens ägare köpte spionföretag

Amnesty kräver hårdare exportkontroll: ”En form av vapen”

Före detta anställda på censurfabriken: Tydligt att vi sysslade med ”shady stuff”

TV: Svenska censurfabriken blev diktaturernas hovleverantör

00:59. Belarus, Egypten och Jordanien är några av de länder som har köpt teknik utvecklad i Sverige, som kan användas för internetcensur och digital övervakning.

Ämnen i artikeln

Varberg
Internet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt