Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-18 01:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/inresekontrollerna-slukar-poliser-betungande/

Svensk politik

Inresekontrollerna slukar poliser: ”Betungande”

Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT
Bild 2 av 2
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Inreseförbudet för att stoppa viruset innebär att en stor del av landets poliser saknas på gator och torg.

Ungefär var tionde polis i yttre tjänst används nu för att kontrollera gränserna, enligt Per Engström, kommenderingschef för pandemin.

– De poliser som finns i utsatta områden om det händer något är förflyttade till gränsverksamheten, säger han.

Regeringen har i flera omgångar under pandemin infört inreseförbud till Sverige för att stoppa smittspridningen. Från februari ska utländska medborgare visa upp ett negativt covid-19-test vid inresa till Sverige, oavsett varifrån man reser.

Förutom hamnar och flygplatser måste polisen också övervaka den långa landgränsen. En stor belastning, enligt myndigheten.

– Vi måste vara på alla de här platserna för att kontrollera alla som kommer till Sverige, säger Per Engström, polisens kommenderingschef för pandemin.

Enligt Engström krävs omkring 1.500-2.000 poliser per vecka för det nya uppdraget, cirka 500 poliser varje dygn.

– Man kan översätta det till ungefär 250 patrullbilar färre på våra gator och torg per dygn. Vi har ungefär 8.000-9.000 uniformerade poliser i Sverige. Det är minst 10 procent av dem som står vid gränsen. Det gör att vi drar ner på massa annat, säger han.

Det rör sig om svåra prioriteringar med brottsbekämpningen i ena vågskålen och kampen mot smittspridningen i den andra, menar Engström.

– Det ger stora konsekvenser för tryggheten i samhället. Men det är en pandemi och vi måste rätta oss efter det. Sjukvården är i ett kristillstånd och vi närmar oss också det läget när vi får sådana här påfrestningar.

Det går framför allt ut över vissa delar av polisens arbete: trafikkontroller och det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden.

– De poliser som finns i utsatta områden om det händer något är förflyttade till gränsverksamheten. Vi har kommunpoliser i varje kommun som jobbar med olika typer av projekt som också har förflyttats, säger han.

Flest poliser hämtas från polisområde öst och mitt. Framför allt drabbas Stockholms utsatta områden, enligt Engström.

– Tryggheten för medborgarna förändras. Vi försöker trycka tillbaka gängkriminaliteten och narkotikaförsäljningen men det blir lidande, säger han.

Per Engström betonar att myndighetens utryckningsverksamhet, de som kommer när någon ringer 112 till exempel, inte har påverkats av gränsarbetet.
Inrikesminister Mikael Damberg, (S), säger att han är medveten om att gränsuppdraget innebär en extra uppgift men att en del av polisens uppgifter blivit färre på grund av pandemin.

– Vi har inte haft särskilt många stora kommenderingar under året och vi har dessutom en situation där krogarna stänger tidigt på kvällarna, säger han.

Enligt Damberg får polisen dessutom hjälp med gränsuppdraget av tullen och kustbevakningen.

Kan polisen ta in andra yrkeskategorier för att hjälpa till, till exempel ordningsvakter?

– En del av de här arbetsuppgifterna innebär myndighetsutövning och det är inte alla som har rätt att stoppa trafik eller kontrollera vid gränsen. Jag vet att polisen också jobbar med civil personal för att avlasta.

Inreseförbudet gäller fram till den 31 mars men redan förra veckan lämnade Folkhälsomyndigheten in en hemställan till regeringen om att häva inreseförbudet från Norge och Danmark. Regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan.

– Folkhälsomyndigheten anser fortfarande att vi ska ha negativa test för alla som reser in i Sverige. Så i den delen förändras inte behovet av att kontrollera människor som reser in i Sverige, säger Damberg.

Ämnen i artikeln

Polisen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt