En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-10-04 08:28
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/inte-fler-organdonationer-trots-alla-dodsskjutningar/
Bristen på donerade organ är fortsatt stor. Det faktum att många unga personer dött på sjukhus på grund av gängskjutningar, har dock inte resulterat i att donationerna blivit fler.
– Ofta blöder de ut och dör redan på akuten, säger specialistläkaren Karin Hildebrand.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Förra året donerade 206 personer organ i Sverige. Det är den högsta siffran någonsin. Det möjliggjorde att 755 organ kunde transplanteras till 733 svårt sjuka personer. Under samma år togs 72 patienter bort permanent från väntelistan, samtidigt som 37 patienter på listan dog i väntan på ett organ.
– De tas bort eftersom de blivit för sjuka och då sätts nya upp på väntelistan, så väntelistan är alltid mer eller mindre konstant. Varje år brukar det vara mellan 30 och 50 personer som dör i väntan på ett organ i Sverige, säger Wenche Stribolt, utredare på Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen, till DN.
Levande personer kan donera organ, exempelvis en njure till en anhörig, men det vanligaste är att organen tas från avlidna donatorer. Den avlidne måste dock ha varit frisk i övrigt och organen i gott skick.
De organ som kan vara aktuella för transplantation är njure, hjärta, lunga, lever, bukspottkörtel samt tarm.
Den 1 juli förra året ändrades reglerna för donation så att de anhörigas vetorätt togs bort. I dag handlar det uteslutande om huruvida den avlidne kan antas ha motsatt sig eller varit positiv till donation vid ett eventuellt dödsfall. Att man anmält sig till donationsregistret är alltså, och har aldrig varit, ett krav. Däremot underlättar en sådan anmälan för sjukvårdspersonalen och de anhöriga inför ett beslut om en eventuell donation.
Under förra året avled 62 personer av dödligt skjutvåld i Sverige, enligt Polisens statistik. Motsvarande siffra under 2021 var 45. Hur många av dessa som dog på sjukhus framgår inte av siffrorna, men i de allra flesta fall handlade det om unga och i övrigt friska personer.
I teorin kunde alltså skjutningarna ha resulterat i att tillgången på organ ökat. Så är inte fallet. Förra året var antalet unga donatorer (0–25 år) elva, av vilka nio var pojkar eller män. År 2013 var motsvarande siffra tolv, av vilka sju var pojkar eller män.
– Det har varit tämligen konstant under flera år, säger Wenche Stribolt.
Ett kriterium för organdonation är att den avlidna dör på en intensivvårdsavdelning. Men enligt Karin Hildebrand, specialistläkare och regionalt donationsansvarig i Region Stockholm och Gotland, är de här personerna ofta för svårt skadade.
– De är för instabila eller blöder ut och dör redan på akuten, säger hon.
Enligt Karin Hildebrand är det alltid patientens vilja som är utgångspunkten vid en donation. Om denne kan antas ha velat donera sina organ eller inte. Men även om så är fallet måste patienten vara stabil tillräckligt länge, så att organen hinner utvärderas, vilket en dödligt skottskadad patient oftast inte är. Eftersom det handlar om mord måste dessutom Polisen ge sitt tillstånd, så att donationen inte försvårar den rättsmedicinska undersökningen.
– Efter att ha haft kontakt med rättsmedicin säger Polisen oftast nej, vilket jag har full förståelse för. Rättssäkerheten har företräde, säger Karin Hildebrand.
Fram till den 31 augusti har 30 personer dött av skjutvapenvåld i Sverige i år, enligt Polisen. Sedan dess har trenden fortsatt. Så sent som i tisdags sköts en man ihjäl i Sollentuna. På onsdagen var det dags igen, i Stockholms innerstad. De båda offren uppges ha varit i 20-årsåldern. De fick först vård på plats, men dog senare på sjukhus.
