Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-08 11:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/jannike-kihlberg-klimatkrisens-snobrist-ger-okad-risk-for-snosmockor/

SVERIGE | KOMMENTAR

Jannike Kihlberg: Klimatkrisens snöbrist ger ökad risk för snösmockor

Många skidorter satsar på konstsnö när den svenska vintern blivit allt grönare.
Foto: Ulf Palm/ TT

Vi lever i ett förändrat klimat och förändringen har gått snabbare än vad forskarna tidigare har räknat med enligt FN:s klimatpanel IPCC. I Sverige märks klimatförändringen tydligast på vintern.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

De senaste åtta åren är de varmaste som har uppmätts, enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO.  Globalt ligger medeltemperaturen cirka 1,1 grader högre än under förindustriell tid.

Uppvärmningen går snabbare närmare polerna, här i Sverige går uppvärmningen ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.

Det märks framför allt på vintern som inte är lika vit som den har varit. Antalet dagar med snö på marken blir allt färre, liksom de vita jularna. Även om de kraftiga snöovädren, populärt kallade snösmockor, som delar av Sverige upplevt de senaste dagarna eventuellt kan förstärkas av uppvärmningen som ger ökad nederbörd så blir antalet dagar med snö på marken stadigt färre.

Många med verksamheter som är beroende av snö och kyla har redan svårigheter, och svårigheterna kommer att öka. Renägande samer har problem när snö ömsom smälter och ömsom fryser så att hårda skikt av is gör att renarna inte kommer åt betet.

Orter som lever på vinterturism måste ha snö för att överleva. I södra Norrland har snösäsongen för skidorter som Åre, Vemdalen, och Sälen redan påverkats, om cirka 20 år kommer den att vara cirka 20 dagar kortare enligt SMHI.

Trycket på att det ska finnas snö kommer delvis från turister men kanske ännu mer från skidsporten. Allt fler skidtävlingar som vi ser på tv, både i Sverige och utomlands, utspelar sig på strängar av vit snö som lagts ut i slingor sig genom en i övrigt brun terräng med barmark.

Hemavan väljer att lita på natursnö och försöka skjuta på säsongen. Många andra skidorter satsar på konstsnö. Att spara snö från en säsong till en annan har blivit vanligare, det gör ett tjugotal orter från Gällivare i norr till Ulricehamn i söder.

I alperna täcks glaciärer över under sommaren för att förhindra att smältning. Men människans ansträngningar att rädda isar som smälter på grund av människans förbränning av fossila bränslen räcker inte till.

Avsmältningen av alpernas glaciärer var rekordstor i somras, då smälte 3-4 meter av istäcket bort. Volymen på Schweiz glaciärer har minskat med mer än en tredjedel på cirka 20 år.

Paradoxalt nog kan kampen för att på konstgjord väg uppehålla vintersporter försämra situationen. Snötillverkning kräver vatten och drar mycket energi, så när skidorter försöker säkra sin snö är risken att de samtidigt bidrar till att spä på klimatförändringen.

Den försvinnande snön borde vara en väckarklocka att snabbt minska utsläppen.

Ämnen i artikeln

Klimatet
SMHI

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt