Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-24 00:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/jannike-kihlberg-nya-alternativ-till-biobransle-finns-redan-och-vaxer-snabbt/

Sverige

Jannike Kihlberg: Nya alternativ till biobränsle finns redan och växer snabbt

Biobränslen ska minska utsläppen så gott som på alla utsläppsområden. Att bränslet inte räcker och kan orsaka miljöproblem är ett aber.

Men redan nu talas det om nya energislag för bilar, båtar och flyg - elektrifiering och vätgas står för dörren.

Biobränsle klassas som förnybart. Det produceras av växtdelar, slam från reningsverk eller avfall från livsmedelsproduktion. Vid förbränning orsakar det koldioxidutsläpp men eftersom växtligheten nyligen har fångat in koldioxid under sin tillväxt anses biobränslet vara klimatneutralt.

Utifrån de förutsättningarna leder ett byte av fossilt bränsle mot biobränsle till en snabb minskning av utsläppen. Det är en relativt enkel åtgärd, och snabbheten är viktigt i klimatsammanhang där det är bråttom att minska utsläppen. Helst ska de halveras till 2030, enligt FN:s klimatpanel, IPCC.

I stort sett alla transportslag som behöver bränsle - personbilar, lastbilar, flyget, fartyg och industrin - har med biobränsle i sina planer för en resa mot en mindre klimatbelastande framtid.

Men att alla går över till biobränsle löser inte klimatkrisen. Dels räcker inte biobränslet, det inte finns tillräckligt med träd, växter och avfall för att fylla allas behov.

Globalt är konkurrensen om marken ofta hård, västvärldens satsningar på biobränsle kan drabba människor i utvecklingsländer. En storskalig odling av råvaror till biobränsle kan konkurrera med bland annat livsmedelsproduktion och hota den biologiska mångfalden.

Skogsskövling för att bereda mark för palmoljeplantager är ett exempel. Därför har det också länge riktats kritik mot att såväl palmolja som dess restprodukt PFAD ingår i det som klassas som förnybart.

I dag importeras merparten av biobränslet till Sverige trots att det här finns goda förutsättningar till en hållbar produktion. Till skillnad från många andra länder finns här bland annat åkermark som riskerar att växa igen, som kan utnyttjas.

Regeringens beslut att öka inblandningen av biobränsle kan stimulera en inhemsk produktion, men troligen kan inte heller det mätta den totala efterfrågan om den kommer från alla håll samtidigt. Men den dyker upp i olika faser.

Efterfrågan på biobränsle kan liknas vid en våg som drar fram när Sverige och världen snabbt ska ställa om för att bromsa klimatförändringen. Just nu drar vågen fram över vägtransporter, där kan toppen snart vara nådd. Då kan vågen rulla vidare till industri och flyg.

När det gäller bilar, bussar och lastbilar är redan en andra våg i klimatarbetet på väg in.

Alternativ som elektrifiering och vätgas har vuxit snabbt, främst internationellt men nu också i Sverige. Elbilsförsäljningen satte här nytt rekord i september, 12 procent.

Regeringen meddelade i torsdags att takten i att elektrifiera transportsektorn ska öka. Det handlar om utbyggda elvägar, en elektrifieringskommission som bland annat ska se över hur tunga transporter ska elektrifieras. Den ska även utredas hur vätgas kan användas för eldrift och skynda på utvecklingen av elflyg.

Nya energivågor kan rulla in snabbt.

Läs mer: Kritiserade palmoljan vanligare i biobränsle

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt