Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-04 15:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/japanska-havsspyan-har-upptackts-pa-vastkusten/

SVERIGE

Japanska havsspyan har upptäckts på västkusten

Kosterhavets nationalpark.
Foto: Jannike Kihlberg

Den japanska sjöpungen har för första gången upptäckts i Sverige. Det är en i svenska vatten främmande art som ser ut som en spya och snabbt breder ut sig som en matta över havsbottnar.

Sjöpungen har hittats i Kosterhavets nationalpark – en skyddad marin miljö som hyser många sällsynta och hotade arter

Förra året upptäcktes den i Norge, stora gula blaffor som låg över botten i Stavangers hamn, och nu är turen dessvärre kommen till Sverige.

Den så kallade japanska havsspyan har upptäckts i Kosterhavet, det var värden Annette Hellberg på Naturum som upptäckte den när hon var ute och snorklade i nationalparken.

– Och då såg jag ostronskal med någonting. Det ser ut som kräks, säger hon till Sveriges Radios Naturmorgon.

Infångad japansk sjöpung.
Foto: Örjan Karlsson/Naturum Kosterhavet

Enligt Annette Hellberg är sjöpungen en så kallad ekosystemsingenjör, som förändrar ekosystemet där den förekommer. Den breder ut sig snabbt och fäster på hårda ytor, inte bara naturliga utan även på undersidan av båtar och kedjor till exempel.

– Det känns tråkigt att den är här, men det behöver inte vara en katastrof, det beror på hur mycket det finns och hur den beter sig här, säger hon till SR.

Anette Hellberg säger till DN att arten betett sig väldigt olika på olika platser, och att det inte går att veta ännu hur det blir i Kosterhavet

– De som vi har här är inte så jättestora. Jag blev jätteförvånad först när jag såg den, för jag visste inte vad det var. Är det här ett svampdjur tänkte jag, men den var läderaktig på ytan, förklarar hon.

Även om spridningen till Sverige kanske inte är helt oväntad så innebär den ett problem, eftersom arten kan hota ekosystemen.

Kosterhavets nationalpark är den enda plats i Sverige där det finns levande koraller. Ann Larsson är forskningsledare vid Tjärnö marina laboratorium och arbetar med ett projekt som syftar till att plantera nya koraller i nationalparken för att rädda den hotade arten.

Hon säger att det är oklart om, och i så fall hur, den japanska sjöpungen kommer att påverka korallerna.

– Det är klart att den kommer att kunna påverka mycket i hela nationalparken, men hur djupt den går, och om det skulle kunna vara någon risk för korallerna, det vet inte jag, säger hon till DN.

Anette Hellberg, Naturum Kosterhavet.
Foto: Privat

Har du farhågor för andra arter?

– Självklart finns det stora farhågor om hur det kommer att påverka och det vet man inte förrän man har facit i hand när det har gått några år. Men det verkar som att den kan gå på både alger och att den växer över andra arter.

Den japanska sjöpungen hör till manteldjuren och lever på plankton. Den har sitt ursprung i havet utanför Japan, men har spritt sig till ekosystem över hela världen och tränger undan växt- och djurliv. Den försurar ytan där den sätter sig.

Den nederländska provinsen Zeeland har drabbats hårt, där täcker sjöpungen uppemot 95 procent av havsbottnen.

I Sverige finns det ungefär 20 arter av sjöpungar. De går att äta, men har ett mjukt skal av cellulosa som smakar illa.

Sjöpungarna uppges smaka som ostron, och det finns sjöpungssås som används som smaksättare.

Ämnen i artikeln

Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt