Jörn Spolander: Kan F-ordet överleva gasindustrins kritik?

– Något liknande har aldrig hänt förut, det är första gången en branschorganisation hör av sig till oss i en termfråga på det här sättet, säger Linnea Hanell, språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen (Isof), till DN.

Rent kemiskt handlar bråket om världens lättaste kolväte, metan. Det är den huvudsakliga beståndsdelen i den gas som täcker ungefär en fjärdedel av världens totala energikonsumtion, något som blivit tydligt i och med Rysslands krig mot Ukraina. Ryssland är tillsammans med USA världens största producent av ...?!

Ja, här går meningarna alltså isär.

Naturgas och fossilgas har använts som synonymer i det svenska språket sedan åtminstone 30 år tillbaka. Naturgas har varit den mest etablerade termen, och på engelska kallas gasen för natural gas.

Ordet naturgas leder enligt kritikerna tankarna till något miljövänligt och förnybart.

Men under nästan lika lång tid har det hörts protester. Ordet naturgas leder enligt kritikerna tankarna till något miljövänligt och förnybart.

Det kan metan mycket väl vara, vid till exempel rötning av matavfall. Men då – för att krångla till benämningarna ännu mer – heter det biogas. Det är exakt samma molekyl, men i ett mer hållbart kretslopp.

Den metangas som det bråkas om har bildats för miljontals år sedan och pumpas upp från jordens innandömen. Den kan inte återskapas i samma takt som vi använder den, utan är helt enkelt ett av de fossila bränslen som ökar mängden växthusgaser i atmosfären och förvärrar klimatkrisen.

Det är mot den bakgrunden som Hållbarhetstermgruppen vid Isof – som förutom språkvetare består av sakkunniga från universitet, myndigheter, intresseorganisationer och media – kom fram till att gasen bör kallas för fossilgas i stället för naturgas.

– Syftet med hållbarhetstermgruppen är att främja ett bredare samtal om hållbar utveckling. Dagens klimat- och miljöproblem är så pass stora och samhällsövergripande att det inte räcker om bara experter pratar om dem. Det finns ett demokratiskt intresse att allmänheten ska kunna delta i diskussionerna, och då måste det finnas tydliga termer och korrekta och begripliga definitioner, säger Linnea Hanell.

Beskedet togs emot med jubel av exempelvis organisationen Skiftet, som har anordnat aktioner och namninsamlingar under parollen ”Det heter fossilgas”. När beslutet kom skrev de på sin hemsida: ”Förändringen är en käftsmäll mot de lobbyister som i decennier har försökt osynliggöra fossilgasens stora klimatutsläpp, och lurat beslutsfattare över hela världen att gasen är en grön klimatsmart lösning.”

Men beslutet har också fått stark kritik. VD:n för branschorganisationen Energigas har uttryckt kraftigt missnöje och skriver bland annat i ett mejl till Isof att förändringen kommer att krångla till förståelsen i stället för att förenkla den: ”Om det är viktigt att betona att gasen är fossil i något sammanhang är det i så fall bättre att säga fossil naturgas, fossil gasol eller fossil vätgas.”

VD:n hänvisar även till att begreppet naturgas används i många officiella dokument och lagtexter.

Hållbarhetstermgruppen har tagit till sig av kritiken och ska ha ett nytt möte på torsdag.

– Då ska vi bestämma om vi ska behålla fossilgas som huvudterm, om det finns skäl att byta till naturgas eller om vi ska presentera dem bägge två som huvudtermer. Så brukar man inte göra, men i det här fallet kan det finnas skäl att göra så, säger Linnea Hanell.

Den som i väntan på beslutet bläddrar vidare i hållbarhetstermlistan hittar efter ordet fossilgas begreppet grönmålning, från engelskans greenwashing – ”påståenden som kan skapa en oriktig uppfattning om att produkter, tjänster eller verksamheter är mer miljömässigt hållbara eller mindre miljömässigt skadliga än vad de faktiskt är.”