Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-24 08:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/kd-toppen-i-stor-intervju-visst-har-jag-varit-radd-att-framsta-som-syndabocken/

Sverige

KD-toppen i stor intervju: ”Visst har jag varit rädd att framstå som syndabocken”

Sedan snart halvannat år har Elisabet Lann det gamla rådshuset vid Gustav Adolfs torg som sin arbetsplats.
Sedan snart halvannat år har Elisabet Lann det gamla rådshuset vid Gustav Adolfs torg som sin arbetsplats. Foto: Jenny Ingemarsson

Larmen gick om snabbt spridd smitta och coronadöd på Göteborgs äldreboenden.

Där stod Elisabet Lann och mot henne riktades mediernas frågor och oppositionens höjda röster.

Ett halvår senare säger Kristdemokraternas kommunalråd:

– Visst har jag varit rädd att framstå som syndabocken, den som bär skulden. Men vi var alla i samma mörker och orienterade. Och vi måste ha realistiska förväntningar. Vi måste acceptera att vi inte kan ha kontroll på allt, alltid.

Att svara så, att politiken och beslutsfattandet har sina begränsningar, att vi måste leva med en viss grad av osäkerhet och brist, det är kanske inget typiskt svar från en politiker.

Det hör annars till att alla pekar uppåt, högst upp, för ansvarsutkrävandet. På till exempel Elisabet Lann, hon som i juni i fjol ersatte David Lega som kommunalråd för Kristdemokraterna i Göteborg och därmed i kommunstyrelsen svarar för just äldreomsorgen.

Elisabet Lann är en nyckelperson i uttolkaren av vad Kristdemokraterna som parti står för. Hon ledde arbetet med principprogrammet.
Elisabet Lann är en nyckelperson i uttolkaren av vad Kristdemokraterna som parti står för. Hon ledde arbetet med principprogrammet. Foto: Jenny Ingemarsson

Men Elisabet Lann är också ofullkomlig. Detta möjligen självklara konstaterande har ändå en särskild relevans. Just ofullkomligheten är en av de ideologiska kärnpunkter som hon omfamnar.

När Kristdemokraternas riksting 2015 antog partiets alltjämt gällande principprogram ledde Lann arbetsgruppen som tog fram förslaget och i avsnittet om partiets värdegrund står: ”Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld där människan ständigt finns i ett spänningsfält mellan ont och gott. Tanken om människans ofullkomlighet pekar därför på något typiskt mänskligt. Alla människor begår misstag. Vi kallar detta för ofullkomlighetstanken.”

Ja, vad är kristdemokrati, Elisabet Lann?

– Jag känner mig trygg med att jag vet vad kristdemokrati är. Men ideologin är inte så känd i Sverige, säger hon och nämner att hon nyligen träffade representanter för tyska Konrad-Adenauer-stiftelsen, något av den kontinentaleuropeiska rörelsens hjärtpunkt.

Jag känner mig trygg med att jag vet vad kristdemokrati är. Men ideologin är inte så känd i Sverige

– Det finns en världsvid kristdemokratisk rörelse. Det som är centralt för mig att det inte är en ”ism” på utopisk grund, utan här finns inte minst ofullkomlighetstanken. Med vetskapen om den måste samhället byggas. Vi kan inte vara perfekta. Jag blir till exempel misstänksam över tvärsäkra, dogmatiska påståenden. En annan grundpelare är att solidarisera sig med de utsatta i världen. En tredje är förvaltarskapstanken, alltså kopplingen till natur, historia, till kultur. Vi ska helt enkelt vara rädda om det vi har och ta ansvar för framtiden.

Besked från hästens mun, helt enkelt. En av Kristdemokraternas centrala uttolkare av partiets fundamenta har sin vardag i hörnrummet i Stadshuset i Göteborg. I den vardagen hanterar hon sådant som villkoren inom den kommunala omsorgen och idrotts- och föreningsärenden därtill.

Från årsskiftet blir hon även ordförande för den beslutsinstans som fått det krångligaste namnet i stadens nya politiska struktur, ”Äldre samt vård- och omsorgsnämnden”.

– Jag brinner för äldreomsorgen på riktigt, säger hon, och när hon fortsätter kan man nästa höra hur Alf Svensson brukade låta på sin tid:

– Det känns otroligt meningsfullt och hedrande. Men att man så länge låtit den bli en lågstatusbransch där man kan arbetsträna till exempel... det går inte att vända på en dag.

På kommunalrådsrummet har KD-företrädaren denna egenhändigt målade Picasso-parafras.
På kommunalrådsrummet har KD-företrädaren denna egenhändigt målade Picasso-parafras. Foto: Jenny Ingemarsson

Där, i stadshusets hörnrum, ryms också Elisabet Lanns egen variant av Le Rêve, Pablo Picassos målning från 1932.

– Det var helt tomt på väggarna när jag kom hit så då tog jag med den.

Lann skrattar en aning förläget över motivet.

– Ja, hon är ju då Picassos älskarinna... och hon har en manslem i ansiktet.

Nej, målningen på tjänsterummet är inte originalet, det köpte den amerikanske kasinomiljardären Steve Wynn för en halv miljard 2001.

Picasso-parafrasen gjorde hon på en målarkurs för fem år sedan och hon när en dröm om att en dag gå i konstskola på riktigt. På DN:s fråga håller hon upp målningen.

– Uppgiften var att härma en konstnär, så jag bytte ut Picassos blommor till dollartecken.

Bild 1 av 4 ”Brottarfys, inte brottning. det är viss skillnad”. Här greppas det med sonen Alfred Lann Hagberg.
Foto: Jenny Ingemarsson
Bild 2 av 4 ”Extremt hårt. Det händer att man kräks i soptunnan efteråt” – Elisabet Lann pustar tillsammans med sonen.
Foto: Jenny Ingemarsson
Bild 3 av 4 Utfallssteg med en ”brottarkompis” på ryggen.
Foto: Jenny Ingemarsson
Bild 4 av 4 Brottarskorna på.
Foto: Jenny Ingemarsson

Kanske är kommunalrådet inte bara den mest konstnärligt lagda av kollegerna här i stadshuset, möjligen också den mest vältränade. Men kanske anade vi inte att hon ägnar sig åt – brottarfys.

– Vår äldste son tränar boxning på RBK på Ullevi. När mellansonen skulle få pröva på en sport fick han välja något som låg i närheten, då snubblade vi in på Örgryte brottning. Så jag och min man testade också, och det var så kul! Och fruktansvärt bra träning! Det hårdaste man kan tänka sig, säger hon och beskriver det även som en plats att komma utanför ens comfort zone.

Men Lann håller sig inte enbart på brottarmattan. Hon säger att hon springer nästan varje dag, ofta sent om kvällarna när luften känns syrerik, ofta i Delsjöterrängen.

Det var så kul! Och fruktansvärt bra träning! Det hårdaste man kan tänka sig

Vi kommer att prata om erfarenheterna av Delsjöns klassiska åttakilometersrunda, ”grusåttan” som hon säger. Den kan Elisabet Lann numera väl. Inte minst på grund av en viss egenhet.

Mössa på. Ett dopp i Delsjön i mitten av november.
Mössa på. Ett dopp i Delsjön i mitten av november. Foto: Privat

– När jag har födelsedag springer jag den så många kilometer som jag fyller år. Jag har gjort det tre år nu. Hur långt..? Okej, det blev 43 kilometer senast. Det blir vidrigt många varv till slut.

Förlåt frågan, men finns en risk för... kropps- och träningsmani?

– Haha! Nej... jag har andra böjelser också. Jag är otroligt förtjust i mat och kakor, så jag balanserar upp. Men det är så peppande att kunna känna mig stark och frisk.

Onsdagen i november när vi träffar Elisabet Lann har pandemins andra våg åter satt kommunledningen i beredskapsläge och skärpta råd utfärdats.

Även om den stora utvärderingen dröjer gör Elisabet Lann några reflektioner och kopplar dem till åren 2002–2003 då hon bodde i Jerusalem och studerade med palestinier och israeler, och från hennes upplevelser under tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Hon var där på semester.

– Jag har kanske lite katastrofradar i mig från Mellanöstern. Vi var flest svenskar där på sjukhuset i Thailand och vi blev kvar när alla andra länder hämtade hem sina. För mig blev det ett uppvaknande över hur dålig beredskapen var. Så utan att förespråka att vi ska vara rent känslostyrda finns en risk att man hamnar några steg efter. Vi måste kunna våga agera efter det vi vet.

Vad säger du om den kritik om pandemihanteringen som riktats från oppositionen här i Göteborg?

– Jag tror att de flesta kände att nog ingen sitter på svaren. Läget tvingar fram en slags ödmjukhet. Vi stod i det tillsammans. Det jag tycker illa om i diskussionen efteråt är att det framställts som att en del har mörkat. Det tror jag ingen medvetet har gjort. Men jag kan nästan bli gråtfärdig över den stress som man upplevt längst ut, och även mellancheferna som skulle stå för det nära ledarskapet. Vad gör man om 70 procent av personalen en dag är sjukskriven?

■■■

– Den nya säkerhetslagen är gränslös i sitt anspråk! Vi som är här i dag riskerar att gripas även om vi bara skulle byta flyg i Peking.

Utanför Kinas generalkonsulat i Göteborg: Elisabet Lann talar i megafonen om Honkong.
Utanför Kinas generalkonsulat i Göteborg: Elisabet Lann talar i megafonen om Honkong. Foto: Lars Näslund

Det är sen höst, fredagen har hunnit bli klockan 17 och medan kontorsfolket skyndar hem talar Elisabet Lann i en megafon om förtrycket av oppositionella i Hongkong utanför porten till Kinas generalkonsulat på Grönsakstorget i Göteborg. Hon är medgrundare till det internationella nätverket för parlamentariker IPAC, Inter-Parlamentary Alliance on China.

Elisabet Lann talar under demonstration mot förtrycket i Belarus.
Elisabet Lann talar under demonstration mot förtrycket i Belarus. Foto: Privat

En annan demonstrationsscen i Göteborg denna höst var Gustav Adolfs torg måndag 28 september. Där var KD-politikern en av flera som använde megafonen för att protestera mot president Lukasjenkos övergrepp mot oppositionella i Belarus.

Megafon mot Kina. Mot Belarus. Det är kanske inte den bild som många får som träffar den annars ofta lågmälda, närmast diskreta Elisabet Lann.

– För mig är det grunden i mitt engagemang. Där kan jag inte kompromissa. Det måste komma före allt annat. För mig är det på riktigt. Det kan lätt bli symbolpolitik… men jag har träffat de här som riskerar sina liv varje dag.

En bild från Elisabet Lanns möte med den kubanske dissidenten Oswaldo Payá (längst till höger) och två partimedlemmar i Movimiento Cristiano Liberación, som Oswaldo ledde innan han omkom.
En bild från Elisabet Lanns möte med den kubanske dissidenten Oswaldo Payá (längst till höger) och två partimedlemmar i Movimiento Cristiano Liberación, som Oswaldo ledde innan han omkom. Foto: Privat

Hon nämner en av dem, den kubanske dissidenten Oswaldo Payá som 2002 fick Sacharovpriset och året därpå nominerades till Nobels fredspris. 2012 förolyckades han när bilen kraschade in i ett träd.

– Men det var en olycka som sannolikt var iscensatt av regimen. Det tog mig hårt men stärkte mig också i min övertygelse.

Alliansens gruppledare i Göteborg – oftast synkade i sina gemensamma beslut, men inte om Shanghai. Fr v Emmyly Bönfors (C), Helene Odenjung (L), Axel Josefson (M), och Elisabet Lann (KD).
Alliansens gruppledare i Göteborg – oftast synkade i sina gemensamma beslut, men inte om Shanghai. Fr v Emmyly Bönfors (C), Helene Odenjung (L), Axel Josefson (M), och Elisabet Lann (KD). Foto: Marie Ullnert

Den ledde henne till att för två månader sedan göra ett för Alliansstyret sällsynt internt litet uppror. Kommunstyrelsen beslöt att avvisa ett medborgarförslag om att Göteborgs stad ska avbryta partnerskapsavtalet med vänorten Shanghai. Men Lann valde att till protokollet anteckna en skrivelse där hon gjorde klart att hon skulle ha röstat ja om hon hade haft yrkanderätt.

Nå, blev Axel Josefson (kommunstyrelsens ordförande, DN:s anm) irriterad?

– De interna diskussionerna håller vi internt. Men jag tar inte lätt på att avvika från Alliansens linje. Men detta var ingen typisk sakpolitik, snarare en grundläggande existentiell fråga.

■■■

Kanske kan människorättsengagemanget spåras tillbaka till Månsarp, en liten by två mil söder om Jönköping. Där växte Elisabet Lann upp i en tight familj med tre biologiska syskon och två fostersystrar som familjen tog hand om.

– En klassisk håla, säger hon.

Mamma och pappa var aktiva i missionsförsamlingen.

– Så jag växte upp frikyrkan. Den var central i byn. Det ordnades många hjälpresor, vi samlade till exempel ihop saker till Moldavien.

I dag är hon ingen regelbunden kyrkobesökare om söndagarna.

– Jag skulle nog gärna gå… men det är det där med tiden. Under delar av uppväxten gick jag regelbundet, men jag hade liksom också bråttom bort. Det lilla sammanhanget blev lite kvävande, den starka sociala kontrollen.

Efter några jobbiga högstadieår skaffade sig Elisabet Lann högskolebehörighet och har studerat på Göteborgs universitet och i Jerusalem. På vägen hit, till hörnrummet i stadshuset i Göteborg, har hon även passerat regeringskansliet Rosenbad.
Efter några jobbiga högstadieår skaffade sig Elisabet Lann högskolebehörighet och har studerat på Göteborgs universitet och i Jerusalem. På vägen hit, till hörnrummet i stadshuset i Göteborg, har hon även passerat regeringskansliet Rosenbad. Foto: Jenny Ingemarsson

Några av högstadie- och gymnasieåren minns hon med blandade känslor. Skolkade ofta från gymnastiken.

– Jag mådde som många gör... psykiskt dåligt. Men det fanns knappt sådana ord på den tiden, som anorexi, bup eller hemmasittare. Jag var borta mycket från skolan, mådde risigt och orkade inte med allt det sociala. I dag hade jag nog kallats för hemmasittare. Men det vände till det bättre i gymnasiet.

Jag var borta mycket från skolan, mådde risigt och orkade inte med allt det sociala

Där gick hon på barn- och fritid och ordnade högskolebehörigheten under sista läsåret.

– Men det där är varken tabu eller ett trauma för mig. Jag var inte mobbad. Det var ingen annans fel och jag har inte haft svårt att klara mig sen utan att ha varit plugghäst i skolan.

Några tankar om vad som fungerar i skolan bär hon med sig i dag.

– Sambandet med motion är rätt enkelt... det är ju ofta raka vägen till hälsa och välbefinnande. Men vi tar ju gärna en massa omvägar via metoder och behandlingar. Det kan jag bli väldigt frustrerad över.

Apropå skolan... finns en risk att KD genom partiets vilja att värna konfessionella inslag i skolan eller, som nu i Göteborgspolitiken, inte vilja ha etableringsstopp för det som kallas pedagogisk omsorg, gör sig till en sorts gisslan i arbetet att komma åt extremister? Visar inte exemplet Römosseskolan att motståndarna har en poäng?

– Jag förstår frågan, men jag ser en jättefara i att vi gör samhället till ett nästan auktoritärt motstånd mot religion. Det finns våldsamma extremister som verkar under religiös flagg, men det är inte signifikant för all religiositet i världen. Vi får inte glömma allt gott som görs. Den välfärd vi har i dag ofta kopplad bakåt till någon sorts religiös övertygelse.

En omtalad bild från 2 juli i fjol då KD:s partiledare Ebba Busch träffade SD:s Jimmie Åkesson för ett samtal.
En omtalad bild från 2 juli i fjol då KD:s partiledare Ebba Busch träffade SD:s Jimmie Åkesson för ett samtal. Foto: Kristdemokraterna

Kristdemokraternas omorientering under partiledaren Ebba Busch där hon öppnat för någon form av samverkan med Sverigedemokraterna är inte okontroversiell internt. I den lokala politiken säger Elisabet Lann att hon inte vill samarbeta med SD.

– Det finns inget skäl för mig i Göteborg att komma överens med dem. Det finns dåliga förutsättningar.

Om diskussionen på riksplanet säger Lann däremot att ”det är en jobbig fråga, det tror jag många tycker”.

– Den är inte enkel för någon inom KD, skulle jag vilja säga.

Hur tänker du?

– Egentligen tror jag inte att vi står så långt ifrån varandra inom partiet, men när man förenklar frågan uppstår kanske en tydligare klyfta. Någonstans ser jag att man inte kan strunta i vad en stor del av befolkningen tycker eller röstar på. Min ingång är rätt pragmatisk. I rikspolitiken är situationen också annorlunda där det har blivit ett samarbete där den minsta gemensamma nämnaren har blivit att hålla SD borta från makten. Men då förs en politik som inte håller ihop, som kanske blir kontraproduktiv, som spretar, som inte gagnar samhället.

Någonstans ser jag att man inte kan strunta i vad en stor del av befolkningen tycker eller röstar på

Lann beskriver SD som ”ett parti som har stora trovärdighetsproblem”. Men hon säger också:

– Alla vi som önskar att de inte fanns måste också se oss i spegeln och fråga oss ”varifrån kom allt detta?” Det är så mycket stigma kring SD, ändå gjorde folk det valet. Man måste försöka förstå vad protesterna gäller. Om vi inte vill se Jimmie Åkesson som statsminister måste vi försöka tolka den signalen.

Till någon del blir det även upp till Elisabet Lann. Snart ska hon in i sin första valrörelse som – om än lokal – ledande företrädare. Kandidera, det ska hon. Eller som hon säger:

– Om jag bara hade varit beredd att sitta den här mandatperioden borde jag ha sagt det redan till nomineringskommittén.

Rollen som ansikte på valaffischerna, hur känner du?

– Jag har inte riktigt lockats till politiken i den exponerade rollen. Så det blir lite av en utmaning att söka strålkastarljuset. Tidigare har det arbetsbeskrivningen närmst stått att inte höras och synas.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt