Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 14:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/klassisk-nattmangling-i-jakt-pa-nytt-klimatavtal/

SVERIGE

Klassisk nattmangling i jakt på nytt klimatavtal

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en pressträff på fredagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT

SHARM EL-SHEIKH. Det blir en klassisk nattmangling för att mejsla fram ett avtal på klimatmötet i Sharm el-Sheikh. Förhandlingarna drar ut på tiden och fler svårigheter tornar upp sig när klockan passerat midnatt.

Från att läget beskrevs som hoppfullt och konstruktivt tidigare under kvällen är det nu tydligt att parterna har svårt att enas om flera punkter i avtalet. Enligt de senaste uppgifterna väntas slutplenaren inledas först klockan 2 eller 3 på natten egyptisk tid (Egypten ligger en timme före Sverige).

Vid midnatt höll klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en blixtinkallad presskonferens för att informera om läget.

– Vi kan konstatera att de som vill öka takten i utfasningen av det fossila möts av ett ganska stabilt motstånd, och det är en utveckling som förstås är frustrerande, säger hon.

Alla länder har nu fått ge sina synpunkter på det liggande förslaget till ett avtal, men fortfarande pågår förhandlingarna om ett slutligt dokument. EU driver frågan att de globala utsläppen ska vända neråt senast 2025, enligt klimatministern.

Men det är språket runt utfasningen av fossila bränslen som skapar de stora konflikterna.

Inifrån mötet har det kommit uppgifter om att Saudiarabien och Ryssland ser alla omnämnanden av fossila bränslen i avtalstexten som en röd linje. ”Oacceptabelt... vi kan inte göra energisituationen värre”, säger Ryssland enligt källor till Carbon Brief.

Iran vill att energisektionen i det nuvarande utkastet raderas, eftersom det är ”obalanserat”.

Enligt klimat- och miljöministern har det geopolitiska läget påverkat mötet.

– Det kvarstår att se vad det slutliga dokumentet blir, men som förhandlingarna ser ut nu har vi inte fått en försämring. Och det är glädjande med tanke på utgångsläget, men vi är absolut inte nöjda. Det EU gick in med var att utöka vårt arbete när det kommer till fossila utsläpp, men än så länge är vi inte där.

Hade EU kunnat gå utvecklingsländerna till mötes tidigare för att förbättra chanserna att nå ett bra avtal?

– Jag skulle säga att EU i den här förhandlingen tidigt har varit flexibla och visat på en kompromissvilja, och det tycker jag inte har mötts på ett bra sätt utan har tvärtom utnyttjats av länder som inte har lika höga ambitioner som oss. Och det tror jag är något man kommer att behöva reflektera över inför nästa COP, säger Romina Pourmokhtari.

EU anser att texten om ett arbetsprogram för utsläppsminskningar är problematisk. De vill ha ett mer långsiktigt arbetsprogram, fram till 2030, än andra länder.

Klart för behandling i slutplenaren är i alla fall ett avtal om klimatmötets stora stridsfråga: skador och förluster. Texten innehåller den fond som fattiga länder har krävt.

Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik, tycker att delen om skador och förluster är den mest uppmuntrande delen.

– Eftersom 130 länder, de flesta låg och medelinkomstländer krävt att det skulle förhandlas och beslutas om på denna COP så kan det få stor betydelse för att skapa förtroende i framtida förhandlingar och ytterst bidra till fredsbyggande. Men det kan också få betydelse för länders villighet att minska utsläppen, nu när de knyts till de förluster och skador som de orsakar, säger han.

Björn-Ola Linnér.
Foto: Jannike Kihlberg

EU har fått igenom en ändring i utkastet om skador och förluster. Skrivningen gör gällande att ”särskilt sårbara länder” ska prioriteras bland mottagarna av hjälp från den nya fonden för skador och förluster.

Bakgrunden är att EU inte vill att fonden ska kunna användas av rika utvecklingsländer såsom Qatar, Kuwait och Saudiarabien (definitionen av ett utvecklingsland har inte ändrats sedan 1992, då FN:s klimatkonvention undertecknades).

– Det viktiga för EU var att pengarna hamnar hos de allra mest utsatta, och där tog Sverige täten för att driva på det lite ytterligare. Det lyckades vi faktiskt få till, så jag är ganska nöjd med det som nu ligger på bordet för skador och förluster. Sedan själva formen av en fond anser vi fortfarande kan vara problematisk för själva syftet, att det kanske inte blir vad man tänkt sig, säger Romina Pourmokhtari.

Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och observatör i förhandlingarna, beklagar att skrivningarna om nedfasning av kol och fossila subventioner inte förstärkta sedan Glasgowavtalet förra året.

– En kopia på Glasgow är att stå still. Vi behöver röra oss framåt, säger han.

Däremot finns en ljuspunkt i avtalstexten som gäller en dialog om finansiella flöden (2.1c), menar Mathias Fridahl. Finansiella flöden är vad EU reglerar i taxonomin, som är ett system för att uppmuntra gröna investeringar.

– Hittills har det talats mycket om klimatfinansiering och mindre om finansiella flöden. Men får vi till det händer mycket i vårt energisystem. Omställningen börjar på allvar när vi börjar investera i rätt saker och slutar göra klimatskadliga investeringar i fossilindustrin. Får man upp det på dagordningen kan det börja hända spännande saker, säger Mathias Fridahl.

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt