Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-27 21:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/klimat-och-biologisk-mangfald-avgorande-for-att-na-missade-miljomal/

SVERIGE

Klimat och biologisk mångfald avgörande för att nå missade miljömål

Sedan den senaste stora utvärderingen 2019 har miljöarbetet på vissa områden gått framåt, men 12 av 16 mål kommer inte att vara nära att nås till 2030.
Foto: Thomas Karlsson

Sverige är fortfarande långt ifrån att nå de flesta av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Det visar den nya utvärderingen från Naturvårdsverket.

– Vår slutsats är att politiken måste prioritera klimat och biologisk mångfald om vi ska nå målen, säger projektledare Karin Hogstrand.

Sveriges miljömål beslutades 1999 och deras syfte är att de miljöproblem som finns ska lösas och inte lämpas över på kommande generationer.

Sedan tidigare har bara ett av målen, ”Skyddande ozonskikt”, uppnåtts medan målet ”Säker strålmiljö” har varit nära att nås. Men nu bedöms att ytterligare två mål delvis kan nås till 2030, enligt den senaste stora utvärdering som Naturvårdsverket presenterar för regeringen.

– Tidigare har analyserna varit ganska dyster läsning, vi hade bara nått ett mål. Men nu bedöms att det finns åtgärder och styrmedel på plats så att vi är nära att även nå målen ”Frisk luft” och ”Giftfri miljö” till 2030, säger Karin Hogstrand, projektledare för utvärderingen på Naturvårdsverket.

– Det här är första gången som målen följs upp mot årtalet 2030, tidigare har det varit 2020, tillägger hon.

Sveriges 16 miljömål

Sveriges miljömål antogs av riksdagen 1999. Ursprungligen skulle de uppnås till 2020. Det skedde inte. Nu är målet 2030 förutom målet för klimat som ska uppnås till 2050.

Sveriges 16 miljömål
*Utvecklingen bedöms dock som positiv, nedfallet av försurande ämnen har minskat under de senaste decennierna, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Källa: Naturvårdsverket. Grafik: Maria Westholm.

Generationsmålet

Generationsmålet

De 16 miljömålen syftar till att nå det övergripande Generationsmålet, som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generationsmålet går ut på att “till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Enligt Naturvårdsverket klarar Sverige inte att nå generationsmålet till 2030.

Sedan den senaste stora utvärderingen 2019 har miljöarbetet på vissa områden gått framåt, men 12 av 16 mål kommer inte att vara nära att nås till 2030. På flera stora och betydelsefulla områden konstateras att målen inte bara är långt ifrån att nås. Utvecklingen är dessutom negativ.

Det gäller framför allt klimat och minskad biologisk mångfald, områden som har blivit allt mer aktuella och där larmrapporterna duggar tätt internationellt.

Klimat och biologisk mångfald har egna nationella mål, ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. I båda fallen pekar kurvorna klart nedåt. Den biologiska mångfalden har en negativ utveckling i samtliga svenska län.

Men klimat och biologisk mångfald är på olika sätt även knutna till de flesta övriga miljömål. Därför är de nyckelområden där utvecklingen måste vändas om de nationella miljömålen ska nås.

Karin Hogstrand, projektledare Naturvårdsverket.
Foto: Privat

– När det till exempel gäller målen ”Levande skogar” och ”Storslagen fjällmiljö” så är utvecklingen i de målen väldigt kopplade till tillståndet för arter och ekosystem, säger Karin Hogstrand.

– Den slutsats som Naturvårdsverket drar är att politiken måste prioritera klimat och biologisk mångfald om vi ska nå målen.

I rapporten konstateras att det behövs mycket mer kunskap om hur ett klimat i förändring påverkar den svenska naturen.

I samband med utvärderingen har det gjorts en särskild fördjupande analys av den biologiska mångfalden för att reda ut vilka de största problemen är och vilka styrmedel som behövs för att vända utvecklingen och minska artförlusten.

Gunilla Skotnicka, biträdande avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Foto: Privat

– De största problemen finns i odlings- och skogslandskapet, tillsammans hyser de 75 procent av Sveriges rödlistade arter, säger Gunilla Skotnicka, biträdande avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket.

– De viktigaste negativa faktorerna för den biologiska mångfalden är igenväxning av öppen mark och avverkning.

Utvärderingen innehåller konkreta förslag på förändringar för att komma till rätta med problemen. Ett övergripande förslag som rör både odlingslandskapet och skogen handlar om att förbättra samordning och rådgivning till stöd för markägare och lantbrukare.

– De behöver få bra kunskap om olika valmöjligheter och vad det finns för stödsystem, säger Gunilla Skotnicka.

Specifikt för odlingslandskapet finns flera förslag, berättar hon och ger exempel:

– I år införs ett nationellt program för restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker. Vårt förslag är att man utökar det programmet med mer pengar och fler sorters åtgärder.

Det finns även förslag för gränslandet mellan skog och odlingsmark.

– Skogsbrynen är väldigt värdefulla miljöer där många djur söker mat och skydd. För att värna dem föreslår vi att man ska ta bort återbeskogningsplikten. I dag måste man plantera ny skog efter avverkning, men de här miljöerna vill man egentligen ska vara lite buskiga med en variation av växter och det kan de bli om man tar bort återbeskogningsplikten, säger Gunilla Skotnicka.

”För markägare är det inte lönsamt att ha mer fokus på biologisk mångfald”, säger Gunilla Skotnicka på Naturvårdsverket om skogen.
Foto: Thomas Karlsson

För skogen föreslås bland annat att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska få i uppdrag att föreslå styrmedel som skapar incitament som gör att markägare kan ha ett lönsamt förvaltande som även gynnar den biologiska mångfalden.

– I dag är det en modell som är dominerande, och för markägare är det inte lönsamt att ha mer fokus på biologisk mångfald. Man kan försöka hitta flera olika affärsmodeller och till exempel underlätta för kompensationsåtgärder för att bevara biologisk mångfald, säger Gunilla Skotnicka.

Regeringens beslut att permanenta satsningen på våtmarker lyfts fram som mycket positivt. För att satsningen ska bli mer effektiv ges ett par förslag.

– Det handlar om att se över regelverket för markavvattning och våtmarksrapportering, det är sådan som upplevs som praktiska hinder när man ska jobba med våtmarksrestaureringar, säger Gunilla Skotnicka.

De flesta av miljömålen har etappmål som milstolpar på vägen mot målen. Men det saknas för biologisk mångfald. Utvärderingen föreslår att det ska införas.

– Vi föreslår att nya etappmål tas fram av regeringen som ansvarar för dem. Det saknas en hel del etappmål för ekosystem och biologisk mångfald i dag trots att det är områden som sticker ut väldigt tydligt i utvärderingen, säger Karin Hogstrand.

När det gäller klimatets negativa utveckling nämns att halterna av växthusgaser fortsätter att öka liksom den globala medeltemperaturen. Målet kommer bara att kunna nås med en ”dramatisk vändning” nedåt i utsläppen: Omkring en halvering globalt till år 2030. Höga temperaturer, vattenbrist och torka, skyfall, havsnivåhöjning, minskande snötäcke, förlängd vegetationsperiod och förskjutning av art- och vegetationszoner har betydelse för de flesta av miljömålen.

– Vi lyfter upp klimatförändringen, den är redan här och är både mätbar och märkbar. Den påverkar förutsättningarna att nå både miljömålen men också andra samhällsmål. Det här är en fråga där samhället måste se till att ha kunskap och kunna hantera klimatförändringar, säger Karin Hogstrand.

– Det har blivit mer tydligt att frågor om klimat och biologisk mångfald har kopplingar och hänger ihop.

Att värna biologisk mångfald och stärka ekosystem lyfts fram som effektiva åtgärder för att möta klimatförändringen.
Foto: Nicklas Thegerström

Arbetet med att klimatanpassa samhället måste genomsyra alla sektorer, enligt utvärderingen. Att värna biologisk mångfald och stärka ekosystem lyfts fram som effektiva åtgärder för att möta klimatförändringen.

Ekosystem som är väl fungerande kan till exempel binda stora mängder kol, reducera utsläpp, rena vatten och öka motståndskraft mot störningar som extremväder och skadedjursangrepp.

– Man jobbar på många håll med naturbaserade lösningar. I stället för att bygga en betongvall för att hålla vattnet borta när översvämningsrisken ökar så kan man till exempel anlägga en våtmark. Förutom att hantera översvämningen kan den bidra till ökad biologisk mångfald och vattenrening, säger Karin Hogstrand.

Utvärderingen lämnas över till regeringen som har ansvar för att arbeta för att uppfylla miljömålen. Enligt internationella överenskommelser som Parisavtalet och Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald har Sverige förbundit sig att både bromsa klimatförändringen och vända utvecklingen så att biologisk mångfald ökar i stället för att minska.

Läs mer:

Världens länder har enats om räddningsplan för naturen

Hans Rosén: Kan Ebba Buschs superdepartement lösa de ”lömska problemen”?

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt