Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 18:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/klimatloften-maste-sjufaldigas-om-klimatmalen-ska-nas/

SVERIGE

Klimatlöften måste sjufaldigas om klimatmålen ska nås

Svår torka drabbade Italien under sommaren 2022.
Foto: Ervin Shulku/TT

Utvecklingen för klimatet går åt fel håll med rekordhöga halter av växthusgaser, värmeböljor och andra extremväder. Världens länder måste sjufaldiga sina klimatåtaganden om uppvärmningen ska bromsas vid 1,5 grader, enligt en ny rapport som sammanfattar den senaste forskningen.

Klimatforskningen är tydlig, vi är på väg åt fel hål, enligt en ny rapport, United in Science. Den är en sammanfattning av den senaste klimatforskningen från flera internationella organisationer som har koordinerats av Meteorologiska världsorganisationen, WMO.

Rapporten sätter ljuset på det enorma gapet mellan löften och verkligheten: om inte agerandet blir betydligt mer ambitiöst kommer de fysiska och socioekonomiska effekterna att bli alltmer förödande. Ambitionen i de löften som finns för att minska utsläppen till 2030 måste sjufaldigas om de ska vara i linje med 1,5 gradersmålet i Parisavtalet.

– Översvämningar, torka, värmeböljor, extrema stormar och skogsbränder blir allt värre och sätter nya rekord alarmerande ofta, säger António Guterres, FN:s generalsekreterare i ett pressmeddelande.

– Det finns inget naturligt i den nya nivån på dessa katastrofer. De är priset av människans missbruk av fossila bränslen.

Rapportens huvudbudskap:

Växthusgaserna ökar

Halterna av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas fortsätter att stiga. Den tillfälliga minskningen av koldioxidutsläpp under pandemin 2020 hade mycket liten effekt på ökningen av halterna i atmosfären.

I maj 2022 nådde halten koldioxid på Mauna Loa på Hawaii 420.99 ppm, under 2021 var halten 419,13. På Cape Grim, Tasmanien, var motsvarande halter 413,37 ppm 2022, och 411,25 ppm 2021.

Utsläppen från fossila källor ökar

Efter att ha minskat med 5,4 procent under nedstängningarna 2020 ökade utsläppen av koldioxid från fossila källor under 2021 och återvände till nivåer som fanns före pandemin. Preliminära data visar att koldioxidutsläppen under perioden januari till maj 2022 ligger 1,2 procent högre än under samma period 2019.

Medeltemperaturen är nu 1,17 grader över genomsnittet

Den globala medeltemperaturen för perioden 2018–2022 (baserade på data fram till maj eller juni 2022) uppskattas vara 1,17 grader över genomsnittet för perioden 1850–1900. Väderfenomenet La Niña har haft en tillfälligt kylande effekt på temperaturerna under 2021/22.

Ungefär 90 procent av den ackumulerade upphettningen har tagits upp av världshaven och värmeinnehållet i haven för perioden 2018–2022 var högre än under någon annan femårsperiod.

Vi närmar oss 1,5 grader högre medeltemperatur

Årsmedeltemperaturen för varje år under perioden 2022–2026 förutspås vara mellan 1,1 och 1,7 grader högre än under förindustriell tid, 1850–1900.

Sannolikheten att den årliga medeltemperaturen tillfälligt hamnar mer än 1,5 grader jämfört med förindustriell tid för åtminstone ett av de kommande fem åren är 48 procent och ökar över tid. Men sannolikheten är låg, 10 procent, för att medeltemperaturen för hela femårsperioden kommer att överstiga 1,5 grader.

Ländernas löften är för lågt ställda

Ambitionen i länders nya klimatlöften för 2030 skulle behöva vara sju gånger högre för att vara i linje med att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, och de skulle behöva vara fyra gånger hålla uppvärmningen till 2 grader.

Städer riskerar att drabbas hårt

Städerna är mycket sårbara för klimatförändringens effekter som exempelvis ökad kraftig nederbörd, accelererad havsnivåhöjning, översvämningar och extrem hetta. Runt 2050 kommer 1,6 miljarder människor i drygt 970 städer regelbundet bli exponerade för tremånaders perioder med genomsnittstemperaturer på minst 35 grader.

Extremväder ger socioekonomiska effekter

Antalet katastrofer kopplade till väder, klimat och vatten har femfaldigats över de senaste 50 åren och orsakat förluster motsvarande 202 miljoner US dollar dagligen. Extrema väderhändelser orsakar långvariga socioekonomiska effekter, särskilt i de samhällen som är mest sårbara och dessutom är minst rustade för att anpassa sig.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Väder
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt