Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-07 12:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/kritik-mot-nya-terrorlagen-risk-att-relationen-till-annan-stat-paverkar/

SVENSK POLITIK

Kritik mot nya terrorlagen: ”Risk att relationen till annan stat påverkar”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att förslagen om att kriminalisera deltagande i en terrororganisation är för otydliga och kan innebära risker för yttrande- eller tryckfriheten.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Regeringen pekar ut nya terrorlagen som avgörande för att Turkiet ska släppa in Sverige i Nato.

Nu kritiseras utredningsförslagen från flera håll.

– Risken är att det säkerhetspolitiska läget och relationen till en annan stat kommer påverka hur den tillämpas, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

När utrikesminister Tobias Billström, (M), nyligen sa till turkiska medier att det kan bli olagligt att vifta med PKK-flaggor när den nya terrorlagen träder i kraft kom kritiken snabbt. I en kommentar till SVT drog Billström delvis tillbaka det han sagt.

”Den nya lagen förbjuder inte viftande med flaggor, men när lagen ska tillämpas kommer det att krävas olika bevis för att styrka deltagandet i en terrororganisation och där kan en flagga komma att spela roll”.

Just nu bereder justitiedepartementet ett lagförslag som ska kriminalisera deltagande i en terrororganisation. Enligt både förra och nuvarande regeringen är den nya lagen central för att Turkiet ska säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Men vilka skärpningar väntar egentligen med den nya lagen?

I den utredning, som väntas ligga till grund för lagstiftningen, föreslås att handlingar som är ägnade åt att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation ska bli olagliga.

JK Mari Heidenborg är kritisk mot förslagen om att kriminalisera deltagande i en terrororganisation.
Foto: Allis Nettréus

Men förslagen möter kritik från både experter och remissinstanser för att vara för otydliga kring exakt vilka gärningar som skulle kunna bli straffbara.

Utredaren vill att det ska bli olagligt att offentligt uppmana till deltagande i en terroristorganisation. Men Justitiekansler Mari Heidenborg anser att det är för otydligt vad det skulle innebära. Hon varnar för att förslaget kan verka avskräckande på ett sätt som begränsar grundläggande demokratiska rättigheter. Utredningen kommer in på bestämmelser som skyddas av grundlagen, anser hon.

– Vi har en väldigt vidsträckt yttrandefrihet i Sverige och den ska vi verkligen värna. När man föreslår lagändringar som kan inkräkta så måste man göra en ordentlig analys och det har man inte gjort i det här fallet.

Skulle flaggviftande kunna falla inom ramen för det här?

– Det är omöjligt att svara på. Flaggor är i de flesta fall tryckta, de faller inom tryckfrihetslagen och då är man inne på det grundlagsskyddade området. Vad som sedan är en opinionsyttring och huruvida den är tillåten kan jag inte svara på. Det är därför jag efterlyser en bättre analys.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke skriver under på JK:s bedömning.

Nils Funcke ser en risk för att relationen till en annan stat kommer påverka hur den nya lagen tillämpas.
Foto: Janerik Henriksson/TT

– Det kan vara att man ger sig in i debatten och försvarar en terrororganisations rätt till yttrandefrihet. Det kan ju också vara att främja en terrororganisation om man tycker att till exempel deras politiska gren de ska få demonstrera. Risken är att man töjer och drar i det här för långt och att det säkerhetspolitiska läget och relationen till en annan stat kommer påverka hur det tillämpas, säger han.

Nils Funcke utesluter inte att en regering skulle kunna använda sig av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om uppvigling eller olaga hot för att anmäla till exempel en skrift till Justitiekanslern för åtal.

– En skrift som förhärligar eller på ett neutralt sätt beskriver en terrororganisation och redogör för deras gärningar skulle kunna rubriceras som uppvigling. Det krävs ett regeringsbeslut för att ett sånt åtal ska kunna väckas. Det innebär att det blir en politisk värdering av både själva yttrandet och i vilket sammanhang det sker, säger han.

Kriminologiprofessorn Janne Flyghed vid Stockholms universitet, anmärker precis som både JK och Funcke på otydligheten.

– Man kan fråga sig vad det i praktiken innebär att främja, stärka eller understödja en terrororganisation. Det är inte klockrena begrepp, säger han.

Han lyfter också att Säkerhetspolisen i sitt remissvar vill gå längre än utredaren när det gäller vad som kan komma att utgöra deltagande i en terrororganisation och att myndigheten ofta får gehör för sina inspel.

– Säpo menar att även en låg grad av aktivitet bör vara straffbart. Att till exempel uttrycka sin tillhörighet genom att gå med i en demonstration ordnad av organisationen kan anses främja, stärka eller understödja organisationen. Detsamma menar de bör gälla om någon närvarar vid ett evenemang som anordnas av en terrororganisation, säger han.

I yttrandet till regeringen skriver Säpo att den nya lagen dock kan påverka deras eget underrättelsearbete negativt. Därför vill de ha utökade befogenheter att använda sig av så kallade preventiva tvångsmedel. Det innebär att polis i hemlighet kan avlyssna personer i förebyggande syfte utan konkret brottsmisstanke.

DN har sökt utrikesminister Tobias Billström, (M), vars pressekreterare hänvisar till justitieminister Gunnar Strömmer, (M). Även han avböjer att svara på DN:s frågor innan man lagt fram det nya lagförslaget.