Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 10:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/kvinnors-kompetens-ifragasatts-och-undergravs-oftare/

SVERIGE

”Kvinnors kompetens ifrågasätts och undergrävs oftare”

Åsa Lindestam
Åsa Lindestam Foto: Carl Bredberg

Jämställdheten bland de som stiftar Sveriges lagar är bättre än vad forskarna hade trott.

Men det finns fortfarande problem i synen på kvinnliga ledare i riksdagen, visar en ny studie från Uppsala universitet.

Som en del av riksdagens arbete med jämställdhet har två forskare, Josefina Erikson och Cecilia Josefsson från Uppsala universitet undersökt hur det står till med jämställdheten bland riksdagsledamöter med ledande positioner.

Andelen kvinnor på ledande positioner följer representationen i riksdagen, 48 procent kvinnor som har 50 procent av ledarskapet.

Josefina Eriksson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, säger att resultatet av studien är tudelat.

– Vi finner att kvinnor och män upplever att de behandlas ganska väl. Det finns också ett starkt stöd för att ledande positioner ska vara jämnt fördelade mellan könen, säger hon.

En majoritet av de tillfrågade kvinnorna på ledarpositioner, 15 av 21, anser att det fortfarande finns jämställdhetsproblem bland ledarskapet i riksdagen medan endast en tredjedel av männen tar upp jämställdhetsproblem.

Problemen finns i de mer informella strukturerna, menar Josefina Erikson.

– Resultaten tyder på att män tenderar att dominera de mer politiskt orienterade uppdragen medan kvinnor finns på mer administrativa poster. Till exempel har männen över tid dominerat gruppledarposten och kvinnorna vice gruppledarposten, säger hon.

I studien beskrivs hur flera av ledarna upplever att det finns olika krav och förväntningar på män och kvinnor i ledande positioner som skapar problem för kvinnor. Flera av de som intervjuats i studien anser att det ställs högre krav på de kvinnliga ledarnas kompetens och beteende.

– Kvinnliga ledare uppger att de ifrågasätts på ett illegitimt sätt mer än vad männen uppger. Deras beslut obstrueras i högre grad, de känner sig ifrågasatta och deras kompetens tas inte för given.

Josefina Erikson.
Josefina Erikson. Foto: Privat

Konsekvensen kan bli, menar Josefina Erikson, att kvinnor värjer sig från att tacka ja till ledande positioner.

Andelen som uppger att de utsatts för trakasserier eller sexistiska kommentarer är liten, menar forskarna, men enkätsvaren visar en statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor.

21 procent av männen och 44 procent av kvinnorna uppger att de vid något tillfälle har utsatts för trakasserier i sin roll som ledare i riksdagen.

11 procent av de manliga ledarna svarade att de någon gång utsatts för sexistiska kommentarer jämfört med 40 procent av de kvinnliga ledarna. Forskarna vill dock poängtera att endast ett fåtal av dessa personer upplever regelbundna trakasserier eller sexism.

Det framgår inte om de har utsatts av någon i riksdagen eller utanför.

Vice talman Åsa Lindestam (S), en av de som leder riksdagens jämställdhetsgrupp, säger att hon överlag är positivt överraskad av studien men att det fortfarande finns problem. Hon berättar att det under metoo-hösten 2017 stod klart att det förekom även sexuella trakasserier i riksdagen.

– Det var allvarligare än vi hade trott. Och när vi tittar på vad man svarat så förekommer både härskartekniker och i viss mån trakasserier, säger hon.

Riksdagens jämställdhetsgrupp jobbar just nu med att ta fram en plan för hur man ska bemöta utsatta personer.

Borde ni inte ha tagit fram en plan tidigare, det är snart tre år sedan metoo?

– Det är invecklat. Om man är anställd i Sverige i dag är det arbetsgivarens ansvar att ta hand om den som blivit utsatt. Men i riksdagen fungerar det inte så. Vi har ingen chef man kan vända sig till om man upplever att man inte kan gå till det egna partiet. Vi kommer att föreslå att man kan köpa in en tjänst från företagshälsovården dit man som ledamot kan vända sig.

Ämnen i artikeln

Riksdagen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt