Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-20 22:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/lakemedelsverkets-utredare-jag-hade-tagit-astras-vaccin/

Sverige

Läkemedelsverkets utredare: Jag hade tagit Astras vaccin

Foto: Soumyabrata Roy/NurPhoto/Shutterstock

En allvarlig form av koagulationsrubbning ska läggas till som en mycket ovanlig biverkning på Astra Zenecas vaccin. Sofia Bosdotter Enroth, klinikutredare på Läkemedelsverket, förstår den som är orolig att ta vaccinet.

– Jag hade nog själv också tänkt till, men jag hade tagit det vaccin som erbjuds, säger hon till DN.

Det är ännu inte fastställt att koagulationsrubbningen är en biverkan på Astra Zenecas vaccin. Men kopplingen är såpass sannolik att EU:s läkemedelsmyndighet EMA beslutat att lista tillståndet som en mycket ovanlig biverkan.

Bedömningen är att en på 10.000 till 100.000 drabbas.

– Man ska tänka på att för varje person som får biverkningen är det då 10.000 eller 100.000 som får ett skydd mot covid-19 utan biverkningar. Jag förstår att man är orolig, särskilt som ung kvinna när man hör om unga kvinnor som drabbas, säger Sofia Bosdotter Enroth, klinikutredare på Läkemedelsverket.

– Jag hade nog själv också tänkt till, men jag hade tagit det vaccin som erbjuds också om de var Astra Zenecas vaccin, fortsätter hon.

De som insjuknar får blodproppar och låga nivåer av blodplättar, vilket kan leda till inre blödningar. Propparna har hittats bland annat i hjärnan, lungorna och benen och i både vener och artärer.

– De kan bildas lite överallt och med ett lågt antal blodplättar kan man inte sätta in blodförtunnande hur som helst eftersom det ökar risken för blödningar. De här patienterna bör vårdas i samråd med expertis. Det är ett svårbehandlat tillstånd, förenat med dödlighet, säger Sofia Bosdotter Enroth.

Huvudhypotesen är att tillståndet liknar heparininducerad trombocytopeni (HIT), som kan drabba patienter som får det blodförtunnande medlet heparin. Kroppen bildar då en typ av antikroppar som i sin tur orsakar en kraftig reaktion i koagulationssystemet.

Varför tillståndet uppstår är inte klart. Utredarna saknar fortfarande mycket information.

– Dels saknar vi en ordentlig karaktärisering av fallen. Bakgrund, ärftlighet, tidigare medicinering till exempel. Sedan behöver vi veta när de första av de här antikropparna dök upp hos personerna. Man kan ha dem utan att bli sjuk, säger Sofia Bosdotter Enroth.

Utredarna tror att ytterligare faktorer, utöver vaccinet, orsakar tillståndet. EMA avfärdade på onsdagen att p-piller är en bidragande faktor. Enligt Läkemedelsverket har man även uteslutit hypotesen att tillståndet uppstår när vaccinet ges i ett blodkärl istället för i muskeln.

– Man har gjort en detaljgranskning av de fall som funnits tillgängliga. Då tittar man på allt som vi vet kan vara kopplat till ökad risk för blodpropp. Men det finns ingen uppenbar koppling i nuläget, vi ser verkligen inget tydligt mönster, säger Sofia Bosdotter Enroth.

Utredningarna kommer att fortsätta, i Sverige och i EU.

– Det är extraordinära omständigheter, men i det här arbetet har man följt sina ramar och vi har haft ett gott samarbete både i Sverige och internationellt. Det görs ett noggrant och djuplodande jobb så jag är trygg med de slutsatser man drar, säger hon.

Läs mer:

Sveriges vaccinsamordnare: Svårt dra slutsatser om vilka som drabbas

Ämnen i artikeln

Astra Zeneca
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt