Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-26 22:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/larare-jag-blev-mordhotad-av-en-elev/

SVERIGE

Lärare: ”Jag blev mordhotad av en elev”

Förskolläraren Eva Lindström och högstadieläraren Henric Isacsson har båda mött våld och hot på sin arbetsplats. ”Jag blev mordhotad vid ett tillfälle”, säger Henrik.
Förskolläraren Eva Lindström och högstadieläraren Henric Isacsson har båda mött våld och hot på sin arbetsplats. ”Jag blev mordhotad vid ett tillfälle”, säger Henrik. Foto: Jonas Lindkvist

Trots riskerna upplever grundskoleläraren Henrik Isacsson och förskollärare Eva Lindström att de inte erbjuds skydd på jobbet.

– Men vi förväntas ingripa i alla situationer, säger Eva Lindström.

Utanför Ängby slott i Bromma möts förskolläraren Eva Lindström och högstadieläraren Henrik Isacsson efter en avslutad arbetsdag. De båda två har tidigare medverkat i tidningen Lärarens podd ”Kvarsittning” där de diskuterat allt från elevfusk till mordhot på jobbet.

Och det är även så samtalet inleds när de träffar DN – inte med elevfusk utan hur det är att vara rädd när man går till jobbet. Enligt Arbetsmiljöverket kan läraryrket klassas som ett högriskyrke då statistik visar att en stor andel av de anmälningar om hot och våld som inkommer till myndigheten är från skolan.

– Samtidigt har vi inte alls samma skydd som en rektor eller personer inom andra branscher som socialtjänsten får till exempel, förklarar Eva Lindström.

– Är ni rädda på er arbetsplats?

– Nu är det inte så att jag är rädd för mina elever, en femåring mordhotade mig visserligen häromdagen men det är inte särskilt skrämmande, svarar Eva Lindström och skrattar, men fortsätter att med allvarlig röst att berätta om hur föräldrarna till barnen har kunnat komma berusade eller hotfulla till förskolan.

Bild 1 av 2 ”Jag har aldrig känt mig rädd men det är klart att vi lärare ständigt är utsatta för risker i skolmiljön”, säger Henrik Isacsson.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 2 av 2 ”Trauman är ofta något som finns med i bilden när eleverna blir våldsamma, så var det även förmodligen i det fall då jag blev mordhotad av en elev”, förklarar Henrik Isacsson.
Foto: Jonas Lindkvist

Barnen, liksom äldre elever, kan leva under hot. Och i slutändan är det alltid upp till lärarna och de vuxna i skolan att ta ansvar för vilka situationer som än kan dyka upp, förklarar Eva Lindström.

– Det har jag varit med om, att någon vill skada eller ta barnet. Det blir obehagligt på jättemånga plan när det dels handlar om barnets men även min egen säkerhet. Ska jag kasta mig emellan vilken situation som helst?

Var går gränsen för ert ansvar som lärare?

– Det finns nog ingen gräns. Det är lite skumt att vi inte vet hur långt vi förväntas att gå. Är det ett brott om jag räddar mig själv före eleverna?, frågar sig Eva Lindström.

Henrik Isacsson som har jobbat inom grundskolan sedan ett tjugotal år tillbaka minns dels dagen då en elev slog sönder en spegel för att sedan hålla en glasskärva mot en kollegas hals.

– Det här hände på en tidigare arbetsplats där det kröp fram att eleven under alla år ställt sig i vägen för sin egen pappa som ville skada hans småsyskon. Trauman är ofta något som finns med i bilden när eleverna blir våldsamma, så var det även förmodligen i det fall då jag blev mordhotad av en elev, förklarar Henrik Isacsson.

Bild 1 av 2
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 2 av 2 Förskoleläraren Eva Lindström berättar att även om barnen inte utgör något hot på hennes arbetsplats så kan relationen till föräldrar vara komplicerad. ”Föräldrar har vid flera tillfällen kommit berusade och hotfulla när de ska lämna sina barn”, säger hon.
Foto: Jonas Lindkvist

En annan elev satte en plastpåse över en elevs huvud, berättar han.

– Jag gick emellan och tog bort plastpåsen. Stämningen blev snabbt aggressiv och jag agerade på det sätt som jag brukade göra på den tiden, genom att deeskalera situationen med humor. Och när han började prata om att ”jag vet vart du bor” så svarade jag ”ja du kan väl ringa innan du kommer om du vill ha kaffe eller saft”.

– Det var en dålig idé av mig, så skulle jag inte göra i dag. Det fick eleven att skämmas inför sina vänner och var visserligen effektivt. Men det ledde till att eleven vid ett senare tillfälle gasade och körde en bil rakt mot mig. Jag hann hoppa undan, säger han.

Händelsen polisanmäldes. Både Eva och Henrik är överens om att det är viktigt att polisanmäla alla händelser.

– För mig var det viktigt i situationen att visa att jag inte var rädd och markera att eleven hade gjort fel. Jag tänkte inte att eleven ville döda mig, men polisen tog det väldigt seriöst och började prata om lärares utsatthet. Det var då jag kopplade det själv, att vi är rätt utsatta på arbetsplatsen, säger Henrik.

– Det är lite knäppt för det här blir ens vardag. Jag har egentligen aldrig anmält en förälder som hotat mig men jag orosanmäler direkt om jag misstänker att barnet far illa. Man sätter sig själv sist som lärare, fyller Eva i.

De båda lärarna upplever att stöden från skolledningen kan vara bristfällig.
”Var går egentligen gränsen för i vilka situationer vi ska ingripa, det finns inget svar”, säger Eva Lindström.
De båda lärarna upplever att stöden från skolledningen kan vara bristfällig. ”Var går egentligen gränsen för i vilka situationer vi ska ingripa, det finns inget svar”, säger Eva Lindström. Foto: Jonas Lindkvist

Får ni tillräcklig hjälp från skolledningen i sådana här situationer?

– Jag upplever att det har känts tryggare sedan jag bytte från kommunalt till privat. Dels så känns det som att kommunen är väldigt rädd för att bråka med föräldrar. Och på en större kommunal skola är det svårare att få kontakt med sin chef eller skolledning när hundratals jobbar på samma skola. Desto mindre enhet, desto bättre kontakt och uppbackning upplever jag, säger Eva.

Hur ser er arbetsplats och situation ut i dag jämfört med för några år sedan?

– Det är stor skillnad. På min nya skola behöver jag inte längre vara både lärare, polis, pappa, socialtjänst och läkare. De funktionerna finns. Alla skolor har inte råd att ha en skolsyster på 100 procent. Men det är det som är nyckeln till att vi lyckas, säger Henrik.

– Vi som lärare kan prata med våra elever, men vi sätter också betyg på dem i slutändan vilket gör att vi kanske inte är lika förtroendeingivande som exempelvis vaktmästaren som du kan prata fotboll eller känslor med på rasten. Det räddar liv.

Hur kan man som lärare agera för att minska hot och våld i skolan?

– Drick ditt kaffe i korridoren, sitt inte i personalrummet. Gå ut och prata med eleverna även om de tycker att det är jättejobbigt. Det låter löjligt men jag står alltid i dörren i klassrummet, ser mina elever i ögonen och säger hej. För jag vet att jag träffar eleverna mer än de träffar andra vuxna. Har du namnbricka ta av dig den ibland, då är du medmänniska och inte lärare, säger Henrik.

Läs mer:

Cederbergskolan satte stopp för våldet: ”Inte längesen man var rädd för att bli nerslagen”

Ämnen i artikeln

Arbetsmiljö
Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt