Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 17:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/m-ledaren-om-krisen-en-investering-infor-valet/

SVENSK POLITIK

M-ledaren om krisen: ”En investering inför valet”

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Punkt 44 i januariavtalet är skrotat, och Stefan Löfven (S) är återigen Sveriges statsminister.

Men, oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) ser inte regeringskrisen som ett nederlag.

– Jag tyckte det var bra att charaden avslöjades, säger Kristersson i SVT:s Agenda.

Under söndagskvällen intervjuades Stefan Löfven och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i Agenda. Ulf Kristersson fick frågan vad han har vunnit på att rösta bort Stefan Löfven, som nu återigen tillträtt som statsminister.

– Vinsten var att klarlägga att man inte kan bilda en regering på det sätt som den förra regeringen var bildad. Med konstiga avtal som ska ersätta grundlagen, med ett mandat för en regering som inte pratar med andra partier. Hela upplägget från decemberöverenskommelsen till januariavtalet fram till den här kraschen. Jag tyckte det var bra att charaden avslöjades, säger Kristersson.

Den 28 juni avgick Stefan Löfven som statsminister efter en misstroendeomröstning. Sonderingsuppdraget gick först till Ulf Kristersson, som efter några dagar meddelade att han inte hade förutsättningarna att bilda regering.

I onsdags ägde statsministeromröstningen om Löfven rum. Med två mandats marginal röstades Stefan Löfven fram till att bli Sveriges statsminister – igen. Bakgrunden till att regeringen fälldes var att Vänsterpartiet inte accepterade förslag 44 i januariavtalet, punkten som gällde fri hyressättning i nyproduktion.

Socialdemokraterna och Centerpartiet har sedan dess dragit tillbaka förslaget. De som skulle kunna ses som förlorare är de borgerliga partier som är för fri hyressättning, däribland Moderaterna. Att Löfven är tillbaka – och att punkt 44 inte längre är på förhandlingsbordet, ser dock inte Kristersson som ett nederlag.

– Det var en investering inför nästa års val, att många svenskar förstår att så här kan man inte göra. Man kan inte låtsas som att 25–30 procent av landets väljare inte existerar. Jag känner olust inför hela det här sättet att driva politik. Där man i stället för att enas om ett antal saker där man vill göra gemensam sak i stället idkar utpressning mot varandra, säger han.

Kristersson säger också att han tycker att en poäng med de senaste veckornas turbulens har varit att det klargjort att det finns ett antal partier som är stödpartier till Socialdemokraterna – och att Centerpartiet är ett av dem.

– Jag tycker inte det var ett misslyckande, så länge C, MP, V och S vill ha en socialdemokratisk regering och så länge det finns 175 mandat på den sidan, går det inte att bilda en borgerlig regering, säger Kristersson och fortsätter:

– Men det var extremt jämnt i riksdagen. Då tyckte jag det var min plikt att visa att vi är beredda att regera om det finns parlamentariska förutsättningar, och det fanns det inte och det beror i grund och botten på att Centerpartiet vill ha en Socialdemokratisk regering.

Även statsminister Stefan Löfven intervjuades i söndagens Agenda. Han fick frågan om vad han tänker kring att ha blivit nedröstat i tre statsministeromröstningar – och framröstad i tre.

– Jag tänker att vi har ett jämnt och besvärligt parlamentariskt läge i svensk riksdag, för mig innebär det att det krävs ännu större ansträngningar till samarbete. Därför att till sist är vi valda företrädare skyldiga att också hantera en sån här situation. Landet måste styras, säger Stefan Löfven.

Läs mer:

Löfvens problemlösare får utökat ansvar

Ännu en bottennotering för Liberalerna

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt