Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-23 23:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/man-knuten-till-16-ar-gammal-barnvaldtakt-efter-dna-prov/

SVERIGE

Man knuten till 16 år gammal barnvåldtäkt efter dna-prov

En man i Västsverige har åtalats misstänkt för flera fall av våldtäkt mot barn.

Ett rutinmässigt dna-prov på mannen gjorde att polisen kunde knyta honom till en grov barnvåldtäkt för 16 år sedan.

– Det visar varför det är så viktigt att vi dna-topsar när vi kan, säger Birgitta Dellenhed, chef för regionalt it-brottscentrum vid polisregion Väst.

Mannen som är i 35-årsåldern greps i Halland i september förra året, enligt polisen. Han var initialt misstänkt för barnpornografibrott , men ett dna-test knöt mannen till en grov barnvåldtäkt från 2005.

– När man är misstänks för brott har polisen rätt att ta dna och det gör vi rutinmässigt. Så det skickades till NFC (Nationellt forensisk centrum reds.anm) i Linköping. Lyckligtvis fick vi då den här träffen, säger Birgitta Dellenhed.

Det 16 år gamla fallet gäller en då nioårig flicka, som våldtogs i ett skogsparti. Polisen uppger att flickan utsatts för dödshot under våldtäkten. Brottet är nu en av 34 åtalspunkter mot 35-åringen.

Birgitta Dellenhed säger att det känns bra att dna-provet nu kan hjälpa till att lösa fallet.

– Det är rätt vanligt att vi hittar fler brott vid topsning. Men det är klart att man blir extra tillfreds när det är ett så pass grovt brott. Därför är det så viktigt att vi har den här rutinen, säger hon.

De flesta åtalspunkterna gäller våldtäkt mot barn, likt i det 16 år gamla fallet, och även grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och sexuellt ofredande.

I mannens telefon har polisen hittat över 1 300 bilder och filmer på unga flickor som sedan dess har kunnat identifieras. Strax under 500 av dessa bedöms av polisen som grovt material. Flickorna var mellan 8 och 12 år gamla vid övergreppen och ska ha utsatts för våldtäkter antingen via nätet ”eller i enstaka fall” vid fysiska träffar, skriver polisen.

35-åringen har suttit häktat i över ett år. Ett stort antal barnförhör har hållits.

– Vi har ofta brottsoffer från hela vårt avlånga land. Det är en anledning till att det här tagit så lång tid, vi håller förhören där barnen bor, säger Birgitta Dellenhed.

Mannen ska ha hotat att sprida bilder på offren om de inte fortsatte kontakten med honom, enligt polisen.

Birgitta Dallenheds uppfattning är att de som gör sig skyldiga till gromning har blivit med aggressiva.

– Vi ser att de blir mer aggressiva och snabbare hotfulla. Det är viktigt att föräldrar talar med barnen om faror som finns på nätet. Man frågar oftast hur dagen varit, men det är viktigt att också fråga hur det varit på nätet. Det är mycket skam och skuld för offren i hela processen, säger hon.

Mannen nekar till brott.

Ämnen i artikeln

Västsverige
Halland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt