Av de som får långtidscovid efter en mild infektion är den största andelen symtomfria efter ett år. Det är beskedet från en studie där nästan två miljoner patienter ingått.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-08 07:46
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/manga-med-langtidscovid-bra-inom-ett-ar/
Många med långtidscovid bra inom ett år
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Enligt siffror från världshälsoorganisationen WHO var det omkring 17 miljoner personer i Europa som drabbades av långtidscovid under 2020 och 2021. Det handlar om personer som efter en covidinfektion har kvardröjande symtom som bland annat andningssvårigheter, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet samt minnes- och koncentrationsproblem.
Nu har forskare i Israel analyserat patientdata från nästan två miljoner individer som smittats med coronaviruset mellan mars 2020 och oktober 2021. I studien, som publicerats i tidskriften BMJ, valde forskarna att titta på de som fick en mildare infektion och som inte behövt sjukhusvård.
Långtidscovid definierades som kvarstående eller nytillkomna symtom mer än fyra veckor efter infektionens början. Forskarna valde att inkludera omkring 70 olika symtom.
Enligt resultaten hade de allra flesta blivit av med sina symtom efter ett år.
”Det var en liten andel personer som har svårt med andhämtningen ett år efter”, säger Maytal Bivas-Benita, en av författarna till nyhetsbyrån AFP.
I studien jämfördes också personer som haft covidinfektion med dem som inte haft det. De som varit infekterade hade 4,5 gånger högre risk att tappa smak och lukt än icke-infekterade det första halvåret efter infektionen och 3 gånger så hög risk det andra halvåret.
När forskarna jämförde vaccinerade med icke-vaccinerade såg de att de vaccinerade hade lägre risk att utveckla andningsproblem efter infektionen än de som inte vaccinerat sig. Barn med långtidscovid blev enligt studien överlag av med sina symtom snabbare än vuxna.
Forskarna lyfter det faktum att när studien gjordes så var det inte omikronvarianterna som dominerade utan andra varianter av coronaviruset.
Forskarna tog hänsyn till saker som alkoholkonsumtion, rökning, socioekonomisk status och andra sjukdomar i sin analys.