Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 11:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/mer-pengar-till-svenskt-klimatbistand/

SVENSK POLITIK

Mer pengar till svenskt klimatbistånd

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det svenska klimatbiståndet kommer att öka till 15 miljarder kronor år 2025. Ökningen är en följd av att regeringen ligger kvar med enprocentsmålet till bistånd.

– Att rika länder håller sina löften om klimatfinansiering är avgörande för att förhandlingarna under FN:s klimatmöte ska gå i lås, säger Per Bolund (MP) miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Om drygt två veckor inleds FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow. Mötet är det viktigaste sedan 2015 då Parisavtalet kom till. Till årets möte ska världens länder uppdatera sina nationella klimatplaner och höja ambitionerna vilket är nödvändigt om det ska finnas en chans att nå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet.

En knäckfråga inför mötet är finansiering. Världens rika länder lovade redan 2009 att tillsammans bidra med 100 miljarder dollar per år för utvecklingsländers klimatarbete. Hittills har löftet inte uppfyllts vilket har lett till ökande kritik.

För en dryg vecka sedan lovade Sverige att öka sitt bidrag med 1 miljard kronor nästa år. Nu meddelar regeringen att den avser att öka klimatbiståndet. Målet är minst 15 miljarder kronor till år 2025, en fördubbling jämfört med 2019 då det var 7,5 miljarder kronor.

Men det är inga nya pengar som anslås utan ökningen kommer genom att regeringen står fast vid enprocentsmålet till bistånd och en förväntad ökat ekonomisk tillväxt.

– Läget är allvarligt och tiden är knapp. Det är jordens mest utsatta som drabbas hårdast av klimatkrisen, och de saknar resurser att ställa om sina samhällen. Klimatfrågan kräver mer globalt samarbete, säger Per Olsson Fridh, (MP) minister för internationellt utvecklingssamarbete.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Enligt Per Olsson Fridh ska pengarna riktas mot tre områden: ökade betalningar till stora globala klimatfonder, ökat kärnstöd till FN och utvecklingsbanker som arbetar med klimatinsatser samt nya beslut om biståndsstrategier för Sida.

– Vi skickar ett tydligt budskap till omvärlden. Sverige kommer att vara den största givare av klimatbistånd per capita i världen, säger Per Bolund.

Frågan om finansiering har alltid varit en nyckelfråga i klimatförhandlingarna. I takt med att  COP26 närmar sig har fråga blivit allt hetare.

– Det är en trovärdighetsfråga som är avgörande för att klimatförhandlingarna i Glasgow ska gå i lås. Det är svårt att få fler länder att höja sina klimatambitioner när de rika länderna inte lever upp till sina löften. Exempelvis har Indien hotat med att de inte kommer att lämna in uppdaterade åtaganden om inte finansieringslöften uppfylls, säger Per Bolund.

Läs mer:

Peter Alestig: Den sorgliga sanningen om klimatkonferensens mål

Parisavtalet tvingar fram höjd ambition steg för steg

Ämnen i artikeln

Bistånd
Parisavtalet
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt