Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 21:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/migrationsverket-kostnaderna-vantas-oka-med-sju-miljarder/

SVERIGE

Migrationsverket: Kostnaderna väntas öka med sju miljarder

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: Anette Nantell

Ukrainska skyddsbehövande väntas stanna i Sverige en längre tid än vad man tidigare trott.

Det bedömer Migrationsverket i sin nya prognos där de ökade kostnaderna uppskattas till 7,5 miljarder kronor nästa år.

– Den största delen är till kommunerna, för boende och skolgång, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Ungefär 43 000 boende i Ukraina har sökt skydd i Sverige efter Rysslands invasion den 24 februari. EU aktiverade det så kallade massflyktsdirektivet, vilket innebär att i princip alla från Ukraina snabbt kan få uppehållstillstånd och rätt att arbeta i ett EU-land.

Direktivet gäller fram till den fjärde mars nästa år, men i Migrationsverkets senaste prognos bedömer myndigheten att det kommer att förlängas ytterligare ett år – och att skyddsbehövande från Ukraina därmed kommer att stanna en längre tid i Sverige.

– De flesta bedömare tror att detta kommer att bli en långvarig konflikt, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Mot bakgrund av detta beräknar myndigheten att det behövs ytterligare sju miljarder kronor 2023 utöver de två miljarder som anslaget för ersättningar och boendekostnader uppgår till i dag. Mikael Ribbenvik understryker att pengarna inte är till Migrationsverket.

– Den största delen är till kommunerna, för skolgång bland annat. En stor del är också boendekostnader. Regionerna blir ersatta för sjukvård och sedan har vi dagersättningen till ukrainarna själva.

Utöver de sju miljarderna bedömer Migrationsverket att myndigheten behöver en halv miljard för att behålla personal som anställts i år, för att arbetet med de ukrainska skyddsbehövande inte ska ge ökade handläggningstider för andra typer av uppehållstillstånd. Så blev det efter det stora antalet asylsökande 2014 och 2015, berättar Mikael Ribbenvik, vilket man denna gång vill undvika.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: Lisa Mattisson

– Min stora farhåga är att resurserna ska tas från människor som väntar i andra ärendeslag.

Som exempel ger han ansökningar om medborgarskap och arbetstillstånd, där handläggningstiderna särskilt till det senare riskerar att bli ”oanständigt långa” om inte anslaget höjs.

Villkoren för den som får skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från andra typer av uppehållstillstånd – ukrainska skyddsbehövande är inte berättigade Svenska för invandrare, SFI eller mer sjukvård än sådan som inte kan vänta. Likt asylsökande har de rätt till en dagersättning, vilket ligger som högst på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Beloppet har varit föremål för diskussion eftersom det varit oförändrat sedan 1994.

Mikael Ribbenvik säger att för dem i gruppen som har ett nätverk i Sverige så är förutsättningarna för etablering goda, men att skillnaderna mellan de som får jobb och de som inte lyckas med det blir betydligt större än för människor med andra typer av uppehållstillstånd, där samhällets stöd är större.

– Det blir enorma skillnader beroende på hur man lyckas. Många får bra jobb, men om man inte kommer in på arbetsmarknaden så blir det en ganska torftig tillvaro i Sverige. Det är ingen nyhet, men om man lägger ihop det med vår prognos om att det blir en långvarig vistelse, så blir det än svårare.

Många får bra jobb, men om man inte kommer in på arbetsmarknaden så blir det en ganska torftig tillvaro i Sverige.

Sedan den första juli är kommunerna ansvariga för att ordna boende till ukrainska skyddsbehövande. Den ordningen verkar hittills fungera bra för de allra flesta kommuner, säger Mikael Ribbenvik.

– Många kommuner är nöjda, men några är topp tunnor rasande. Vi har rätt avancerade fördelningsalgoritmer, vilket ibland gett resultat som gör att man helt tar sig för pannan.

Det har bland annat handlat om individer som fått flytta väldigt långt från kommunen de först kommit till och till viss del etablerat sig i. I många sådana fall försöker Migrationsverket lösa situationen för de individer som drabbas, säger Mikael Ribbenvik.

– Men en överväldigandet majoritet får bo kvar i samma kommun, eller inte långt därifrån.

Det sammanlagda antalet skyddssökande från Ukraina väntas bli lägre i år än vad de första prognoserna förutspådde. Sedan i slutet på maj söker ungefär 500 personer från Ukraina skydd i Sverige varje vecka. Enligt nuvarande prognos väntas sammanlagt 55 000 ukrainska boende ha sökt skydd i Sverige vid årets slut, samtidigt som 5 000 ur gruppen beräknas återvända.

– Situationen kan ändras väldigt snabbt om läget skulle förvärras i Ukraina och ytterligare miljontals människor skulle behöva fly, säger Mikael Ribbenvik.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt