Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-07-02 17:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/miljoprovningar-kan-trimmas/

SVENSK POLITIK

Miljöprövningar kan trimmas

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S). Foto: Henrik Montgomery/TT

Prövningarna av miljötillstånd för till exempel industrier och andra klimat- och miljöpåverkande verksamheter kan bli kortare och mer effektiva, enligt regeringens utredning.

– Det går att trimma till cirka ett år, säger utredaren Peter Ardö.

TT Text

– Syftet är att öka takten i miljöprövningarna, säger Ardö, till vardags chefsrådman på Mark- och miljödomstolen i Växjö, om Miljöprövningsutredningens uppgift i slutbetänkandet.

Han betonar att uppdraget inte har varit att lägga förslag som samtidigt riskerar att försvaga prövningen.

Det är inte heller miljökraven eller hur de ska se ut som Ardö och hans medarbetare har synat utan hur processen för miljöprövningen fungerar.

Utredningen, som nu har lämnats över till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), lägger 30 förslag som tillsammans ska kunna bidra till att göra kortare prövningar möjliga.

Det har under senare år klagats mycket från bland annat näringslivet om långa och komplicerade processer som det inte går på förhand går att sia om hur de slutar. De har också pekats ut som hinder för klimatomställningen.

Processerna fram till beslut om tillstånd ska bli effektivare och mer förutsägbara, är tanken. Det ska också göra det möjligt att öka takten i omställningen.

Utredningen avstår dock från att lägga förslag om att projekt som kan få stor positiv klimatpåverkan ska kunna gå före i prövningskön. Sådana förslag framförs ibland i debatten när det gäller till exempel batterifabriker och anläggningar för tillverkning av fossilfritt stål.

– Vi föreslår ingen förtur, det är inget bra system. Det är bättre att boosta systemet, säger Peter Ardö och liknar det vid att det inte skulle gå så fort i kön till säkerhetskontrollen på Arlanda om många skulle gå där.

Ardö säger att det finns myter om hur långa processerna egentligen är i dag.

– En normal prövningstid är 1–1,5 år, huvuddelen är inte helt under isen.

– Tre fjärdedelar får sökta tillstånd, de som får avvisningsbeslut är en minoritet, säger han också.

Utredningen lägger inte fram något absolut förslag om att tillstånd ska vara tidsbegränsade och omprövas helt, på nytt, efter en viss tid. I stället ska en anmälan om ändring av tillstånd vara huvudregel.

Annika Strandhäll framhåller att utredningen är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i klimatomställningen.

– Det är väldigt mycket som fungerar, men det finns tidstjuvar. Det finns finns utrymme att korta de längre ledtiderna och samtidigt öka förutsägbarheten, säger Strandhäll.

– Det är mycket intressant att du betonar betydelsen av väl genomförda samråd. Det är en en faktor för att undvika att hamna i kompletteringsträsket, säger Strandhäll med adress utredare Ardö.

Med träsket syftar hon på ett uttryck som utredaren använder om processer där underlagen inte är fullständiga från början och ärenden måste kompletteras.

Utredningen föreslår att domstolar ska använda sig mer av tidsplaner så att alla inblandade vet vilka tidsramar som finns för deras medverkan, inlägg och remissvar i ett ärende.

Utredningens 30 förslag kombinerar förslag om ändrade och nya regler med ökad vägledning och dialog mellan olika aktörer för att göra processer smidigare.

Ämnen i artikeln

Miljö
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt