Mindre avgaser gav unga stockholmare bättre lungfunktion

Under de senaste 20 åren har luften i Stockholm blivit allt bättre. På vissa platser mer än på andra, men i snitt har luftföroreningarna minskat med runt 40 procent.

– Det är jätteglädjande siffror, säger Erik Melén, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Inte minst för barnen, vars lungor är extra känsliga, är nedgången viktig.

– En nedsatt lungfunktion i barndomen ökar inte bara risken för kroniska lungsjukdomar, som kol och astma, i vuxen ålder. Lungfunktionen fungerar också som en hälsomarkör som är kopplad till risken för både hjärt-kärlsjukdomar och hur länge vi lever, säger Erik Melén.

För att ta reda på om, och i så fall hur, en förbättrad luftkvalitet också påverkar lungfunktionen senare i livet utgick Erik Melén och hans kollega Zhebin Yu från Bamse-projektet. I detta projekt har forskare följt drygt 4 000 personer i Stockholm ända sedan födseln 1994–1996. Barnen har fått svara på frågor via ett frågeformulär och lungfunktionen har undersökts med hjälp av spirometri (se faktaruta) vid 8, 15 och 24 års ålder.

Med hjälp av spridningsmodeller beräknade forskarna halterna av olika luftföroreningar från trafiken där deltagarna bodde från födseln fram till 20-årsåldern. På vissa platser förändrades luftkvaliteten nästan inte alls mellan åren 2002–2004, jämfört med 2016–2019, medan förändringarna på andra håll var mer dramatisk. Som på Hornsgatan där föroreningarna minskade med hela 60 procent.

Därefter jämförde forskarna områden som fått en avsevärt förbättrad luftkvalitet, som Hornsgatan, med områden där luften knappt hade förändrats alls. Resultatet, som nu presenteras i European Respiratory Journal, visar att barn som växte upp på platser där förändringarna var stora förbättrade sin lungfunktion med ett antal procent, jämfört med dem som inte hade gjort det.

– Skillnaden var några procent, beroende på hur man räknar, men framför allt kunde vi se en 20-procent minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion. Det är viktigt. För det visar att om vi minskar luftföroreningarna, så minskar vi även risken för nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, säger Erik Melén.

Hur vet ni att det finns ett orsakssamband?

– Det är egentligen omöjligt att veta helt säkert i den här typen av studier. Men det är biologiskt och fysiologiskt rimligt, utifrån den kunskap vi har och tidigare studier. Dessutom ser vi ett dos-responssamband. Ju bättre luften blev, desto större blev lungfunktionstillväxten. Vi ser också samband med olika luftföroreningar, som sotpartiklar, kväveoxider och föroreningar med olika partikelstorlekar, säger Erik Melén.

Läs mer:

Så undviker du att drabbas av salmonella