Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 02:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/mindre-palmolja-fran-regnskogen-i-fornybart-drivmedel/

SVENSK POLITIK

Mindre palmolja från regnskogen i förnybart drivmedel

Grafik: Stefan Rothmaier

Andelen råvara från oljepalmer har minskat i förnybara drivmedel. Det visar statistik från Energimyndigheten. Därmed kan trycket lätta på regnskogen i länder som Indonesien.

– Det är nödvändigt både för klimatet och för den biologiska mångfalden, säger Olle Forshed på Världsnaturfonden WWF.

Transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige, enligt Naturvårdsverket, och är en av de stora utmaningarna i klimatomställningen. Riksdagen har satt upp målet att utsläppen ska minska med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. För att nå dit har regeringen infört reduktionsplikten, som tvingar drivmedelsleverantörerna att år för år blanda in alltmer förnybart i bensin och diesel.

På papperet ser det lovande ut. Enligt myndigheternas beräkningar pekar kurvan tydligt ner mot 2030-målet, tack vare reduktionsplikten, eller bränslebytet som det också kallas. Men det saknas inte fallgropar. En helt avgörande faktor är hur de förnybara drivmedlen tillverkas. Med fel råvaror kan bränslebytet ställa till mer skada än nytta för klimatet.

Så mycket ska utsläppen sänkas genom inblandning av förnybara drivmedel
Procent
Så mycket ska utsläppen sänkas genom inblandning av förnybara drivmedel
Källa: Regeringen

Ett stort problem har varit användningen av palmolja och PFAD, som är en biprodukt från raffineringen av palmoljan. Den här råvaran kommer i första hand från länder som Indonesien och Malaysia, där stora arealer regnskog har skövlats för att ge plats år palmplantager.

– Regnskog försvinner permanent och med den försvinner de områden som har den största biologiska mångfalden på vår jord. Vi har redan blivit av med hälften av all regnskog de senaste hundra åren. Den som finns kvar måste vi bevara, säger Olle Forshed som är regnskogsexpert på Världsnaturfonden.

Det drivmedel som spelar störst roll för reduktionsplikten är den förnybara diesel som kallas HVO och som blandas in i fossil diesel. 2019 tillverkades nästan hälften av all HVO fortfarande av PFAD och palmolja. Men så ser det inte längre ut.

Det här är råvarorna som används i HVO
I förnybar diesel av typen HVO, 2019 och 2020 (procent).
Det här är råvarorna som används i HVO
Källa: Energimyndigheten

Enligt nya siffror från Energimyndigheten utgjorde palmolja och PFAD bara 10 procent av råvaran i den HVO som såldes 2020. Som en effekt av detta kom bara 11 procent av råvaran från Indonesien, jämfört med 35 procent 2019.

Sara Sundberg är enhetschef på Energimyndigheten.

– Skälet till minskningen är troligen de hållbarhetskriterier som EU har satt upp. Kriterierna säger bland annat att råvarorna ska vara spårbara och inte komma från mark med stora kollager och hög biologisk mångfald. Dessutom har reglerna skärpts genom att PFAD inte längre klassa som en restprodukt utan måste uppfylla samtliga hållbarhetskriterier, säger Sara Sundberg.

Olle Forshed på Världsnaturfonden, WWF, ser det här som ett stort steg i rätt riktning.

– Vi tycker att det är mycket bra att man fasar ut biodrivmedel baserade på alla former av palmolja och dess restprodukter. Den produktion av drivmedel som kommer att behövas skulle få en katastrofal påverkan på den biologiska mångfalden i regnskogarna.

Olle Forshed, regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Olle Forshed, regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF. Foto: WWF

Men det handlar också om att de positiva klimateffekter som räknas hem när transportsektorn ställer om inte ska ha en negativ baksida.

– Regnskogarna som står kvar är enorma kolreservoarer i form av levande biomassa som träd och andra växter. Dessutom har skogarna många gånger torvmark under sig som också innehåller stora mängder kol. När skogarna tas bort frigörs väldigt mycket kol. De kvarvarande regnskogarna har dessutom många gånger förmågan att ytterligare absorbera koldioxid, en funktion som försvinner när skogen tas bort, säger Olle Forshed.

Alltjämt är svenskt biodrivmedel mycket beroende av import. Endast 7 procent av råvaran till HVO kom från Sverige 2020. Biogas är det enda biodrivmedlet där huvuddelen av råvaran är svensk.

Användning av råvaror till HVO sedan 2011
Palmolja användes inte i biobränsle 2016 men återintroducerades 2017.
Användning av råvaror till HVO sedan 2011
Källa: Energimyndigheten

Den PFAD och palmolja som försvunnit har i första hand ersatts med slakteriavfall, som också kan användas som råvara när HVO tillverkas. Däremot minskade användningen av råtallolja, en biprodukt från tillverkningen av pappersmassa. Det finns dock stora planer för ökad svensk produktion. Även här gäller att råvaran måste ha ett hållbart ursprung. Vilket värde biodrivmedel gjort på tallolja får för klimatomställningen hänger på hur skogsbruket bedrivs.

Läs mer:

Mer förnybart från årsskiftet kan ge dyrare bränsle

Risk för skövling eller prischock när klimatmål ska nås

Ämnen i artikeln

Biltrafik
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt