Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 05:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ministen-till-attack-mot-riksdagens-nya-nato-linje/

Sverige

Ministern till attack mot riksdagens nya Nato-linje

Utrikesminister Ann Linde (S) talade från Stockholm på årets rikskonferens.
Utrikesminister Ann Linde (S) talade från Stockholm på årets rikskonferens. Foto: Jessica Gow/TT

Sveriges relation till Nato blev en stridsfråga på Folk och försvars rikskonferens. Utrikesminister Ann Linde (S) kritiserar riksdagen för att skapa osäkerhet och Moderatledaren Ulf Kristersson slår tillbaka mot regeringen.

På måndagen inleddes Folk och försvars årliga rikskonferens. Men på grund av pandemin blev det en tillställning helt olik de 79 tidigare konferenser som hållits sedan 1946. Istället för att hundratals deltagare möts i Sälen under tre dygn så sker konferensen 2021 i två dagar – och till stor del digitalt. Talarna kom till en lokal i Stockholm utan några deltagare på plats.

Utrikesminister Ann Linde (s) inledningstalade med att säga att stormningen av USA:s kongress förra veckan visar att vi inte kan ta demokratin för given.

Därefter kritiserade utrikesministern den majoritet i riksdagen som den 15 december röstade för att Sverige ska uttala en så kallad Nato-option. Den innebär att Sverige bör hålla öppet för att kunna ansöka om Nato-medlemskap i en framtid. Finland har haft en sådan Nato-option sedan 1995.

I december röstade en riksdagsmajoritet med fem partier, M, C, KD, L och SD för att Sverige skulle göra som Finland. Ann Linde reagerade mot det i sitt tal:

– Sverige har hittills fattat säkerhetspolitiska beslut i brett samförstånd. Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra den säkerhetspolitiska linjen riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar. Det ligger inte i Sveriges intresse, sade Ann Linde.

Hon hänvisade till ”spekulationer i internationella medier om att Sverige nu ändrat säkerhetspolitisk linje och närmat sig Nato”.

DN: Är det någon annan regering som reagerat på detta riksdagsuttalande?

– Nej, och inte Finland heller, vilket används i diskussionen, svarar Ann Linde.

Finns det en osäkerhet kring Finlands säkerhetspolitik, de har ju en Nato-option?

– Nej, det anser jag inte. Den har ju funnits där i 25 år och alla vet exakt vad den innebär och inte. Det är ingen som helst osäkerhet om det. Men om Sverige nu skulle ändra vår säkerhetspolitiska linje i detta försämrade säkerhetspolitiska läge, så tror jag att det skulle leda till en minskad säkerhet, inte till en ökad, svarar Ann Linde.

Moderatledaren Ulf Kristersson reagerar kraftigt på utrikesministerns tal:

– Det var ett riktigt uppseendeväckande uttalande. Sveriges utrikesminister ska fundera innan hon recenserar och överprövar ett formellt beslut av en majoritet i Sveriges riksdag. Det är riksdagen som bestämmer över regeringen – inte regeringen som bestämmer över riksdagen, säger Ulf Kristerson.

– Det är tvärtom så att det är regeringen som nu sprider osäkerhet om huruvida formella beslut i stora viktiga frågor i Sveriges riksdag över huvud taget gäller. Socialdemokraterna har själva flera gånger ändrat i sin doktrin utan att gå till riksdagen, kritiserar Ulf Kristersson.

En färsk mätning från DN/Ipsos visar att svenskarnas Nato-motstånd minskar. Opinionsläget är nu mycket jämnt: 33 procent säger ja till att ansöka om medlemskap medan 35 säger nej.

Ann Linde ger följande förklaring till att Nato-motståndet minskat tre år i rad:

– Jag tror att det är olika anledningar. En anledning är att vår linje har varit att fördjupa samarbetet med Nato. Vi har informationsutbyte, övningsutbyte och dialog. Samtidigt som vi kan behålla vår militära alliansfrihet som bidrar till stabilitet i området.

Du talar om vilket nära samarbete vi har med Nato, då är det väl inget stort steg att gå med?

– Då gör man inte den rätta analysen. Skulle det få några konsekvenser? Är det någon som tror att det inte får några konsekvenser om vi går med i Nato? Till exempel med olika motåtgärder. Det kommer att bli starka reaktioner som jag inte tror skulle vara positivt för Sveriges säkerhet.

Från vem då?

– Från våra grannländer, exempelvis Ryssland.

Det är väl det enda land som skulle reagera?

– Det är inte alls säkert. Utan det beror på att vår linje bidrar till säkerheten i vår del av världen. Det finns ingen efterfrågan på att vi skulle gå med i Nato, svarar Ann Linde.

Moderatledaren Ulf Kristersson gör helt motsatt tolkning av DN/Ipsos Nato-mätning:

– Det återspeglar en ökande insikt om att säkerhetsläget är otroligt komplicerat och att vi behöver varandra: ensam är inte stark. Nato-medlemskapet är inte en omedelbart förestående fråga och vi har ingen omfattande Nato-debatt. Men det är en ökad beredskap att kunna agera om det behövs - precis som i Finland, svarar Ulf Kristersson.

Ämnen i artikeln

Ann Linde
Nato
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt