Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-27 02:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ministern-overbelaggningen-pa-anstalter-generellt-kan-ha-paverkat/

SVENSK POLITIK

Ministern: Överbeläggningen på anstalter generellt kan ha påverkat

Justitieminister Morgan Johansson (S).
Justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: Elin Åberg

Justitieminister Morgan Johansson (S) menar att överbeläggning på fängelser kan ha bidragit till gisslandramat på Hällbyanstalten. Han uppger att det krävs mer resurser till Kriminalvården för att hindra liknande händelser i framtiden.

– Om man har överbeläggning generellt är det svårare att flytta individer mellan olika anstalter, och till exempel skilja gängmedlemmar från varandra.

I nio timmar pågick onsdagens gisslandrama på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Två morddömda fångar tog två kriminalvårdare som gisslan. På kvällen släpptes de båda anställda, en i taget.

– Jag är naturligtvis väldigt lättad över utgången. Det var ett väldigt bra besked att få när även den andra gisslan hade släppts. Jag fick löpande information under hela eftermiddagen och kvällen, säger justitieminister Morgan Johansson.

För att från politiskt håll hindra att något liknande sker igen krävs att Kriminalvården ”får de resurser de behöver ha för att lösa sin uppgift”, uppger ministern.

– Man är inne i en väldigt stor expansionsfas. Under vår regeringstid, de sju år vi suttit, har vi expanderat alla rättsväsendets myndigheter. Polisen, åklagarna, domstolarna och Kriminalvården, säger han och fortsätter:

– Problemet har varit att polis, åklagare och domstolar har sett till att gripa, anhålla, lagföra och döma fler, i en högre takt än vad Kriminalvården hunnit bygga ut.

Sveriges fängelser är överfulla – beläggningsgraden på fasta anstalter låg i snitt över 100 procent under förra året, enligt Kriminalvården. Om det kan ha bidragit till gisslandramat måste utvärderas, menar Johansson. Han framhåller att Hällbyanstalten inte var överbelagd på onsdagen – men att det ändå kan påverka.

– Om man har överbeläggning generellt är det svårare att flytta individer mellan olika anstalter, och till exempel skilja gängmedlemmar från varandra. Det kan ha påverkat, men det får man utvärdera i efterhand.

Förutom en polisutredning av händelsen kommer Kriminalvården genomföra en intern utredning.

Morgan Johansson säger att problematiken med överbeläggning måste lösas genom utbyggnad. Regeringen kommer, uppger han, fortsätta ge Kriminalvården de resurser som krävs. De närmaste sex till sju åren handlar det om en utbyggnad på nästan 40 procent gällande antalet platser, framhåller justitieministern. Kortsiktigt gäller det att inventera på vilka anstalter i landet det går att bygga innanför murarna – för att snabbt sätta upp sådant som fler paviljonger.

Ytterligare ett problem är, enligt fackförbundet Seko, att mellan 1 000 och 1 500 personer i Kriminalvården arbetar utan rätt utbildning. Ministern säger att det framför allt är en myndighetsfråga – men betonar återigen att regeringen är beredd att tillsätta de resurser som krävs.

– Vi har en bra dialog direkt med Seko, och vet mycket väl att problemet finns. Det finns också med i Kriminalvårdens budgetunderlag till oss för kommande år.

Samma dag som dramat på Hällbyanstalten meddelades att regeringen föreslår en slopad straffreduktion för personer som är 18–20 år gamla vid allvarlig brottslighet. Dessutom ska regeringen inom kort tillsätta en utredning om mängdrabatten för personer som döms för flera brott. Johansson betonar även i den frågan att de ökade resurserna ska få ekvationen, med redan överfulla fängelser, att gå ihop. Han påpekar också att åtgärderna inte får omgående effekter.

– Det vi nu har gått ut med, om vi slopar straffreduktionen för unga från den 1 januari, får inget omedelbart genomslag i Kriminalvården. Att förlänga strafftiden märks kanske 2023–2024 och framåt. Då får vi resursmässigt planera för att möta den uppgiften. När vi har haft dialog med Kriminalvården gällande reformen säger den att man kommer vara i fas med utbyggnaden.

En översikt av mängdrabatten ligger ännu längre fram i tiden, påpekar han – utredningen kommer år 2023.

– Då får vi ta höjd de kommande åren därefter.

På torsdagen meddelade justitiedepartementet även att regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag för att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer. Bland annat föreslås att minimi­straffet för grov frids­kränkning och grov kvinno­frids­kränk­ning ska höjas från nio månaders fängelse till ett år.

Därtill föreslår regeringen skärpningar av straffet för över­trädelser av kontakt­förbud.

Läs mer:

Facket: Ohållbar situation på svenska anstalter

Båda ur gisslan har släppts: ”Fysiskt oskadda”

Regeringen vill slopa ungas straffrabatt vid grova brott

Ämnen i artikeln

Eskilstuna
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt