Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 18:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/motstridiga-besked-om-virusvariants-dodlighet-ar-var-vardag/

Sverige

Motstridiga besked om virusvariants dödlighet: ”Är vår vardag”

Kö till covidtestning i London.
Kö till covidtestning i London. Foto: Justin Tallis/AFP

Den brittiska virusvarianten verkar vara mer dödlig än den ursprungliga, hävdade Storbritanniens regering i slutet av januari. Men bevisen är svaga.

Att forskarvärlden kommer med ny och motstridig information är vardag för de som befinner sig i den.

– Vi gör realtidsforskning och nu får gemene man vara med hela tiden. Det kan bli lite rörigt, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet.

Två studier om den brittiska virusvariantens egenskaper presenterades för den brittiska regeringens expertråd i mitten av januari. Studierna, gjorda av London School of Hygiene and Tropical Medicine och Imperial College London, visade båda att virusvarianten med namnet B117 är mer dödlig än den ursprungliga varianten.

Den 26 januari presenterade regeringens vetenskapsrådgivare Patrick Vallance upptäckten på en presskonferens tillsammans med premiärminister Boris Johnson. Experternas bedömning baserades på en sammanvägning av ett flertal studier.

– I stället för en förväntad dödlighet på tio av 1.000 insjuknade över 60 år kan den nya variantens förväntade dödlighet ligga på 13 eller 14 av 1.000, sade Vallance på presskonferensen.

Han påpekade dock att slutsatsen var mycket osäker. Sedan dess har inga nya besked kommit.

– Det blev inte så mycket mer efter det. Eventuellt håller de på och samlar och sammanställer mer data och analyserar dem, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi på Karolinska institutet.

Mirazimi beskriver den data som finns om den brittiska variantens dödlighet som varierande.

– De som kommit med data har också själva varit kritiska för att de har haft väldigt lite att gå på, säger han.

De brittiska studierna är gjorda på olika sätt, men baseras på uppgifter från personer i befolkningen som testat positivt. Man har även analyserat registrerade dödsfall och jämfört de som smittats med den nya varianten och det ursprungliga viruset med varandra.

En av svårigheterna är att skilja vad som beror på smittsamhet och vad som faktiskt beror på att viruset är mer aggressivt.

– Ett virus som sprider sig snabbare når fler, och när fler blir sjuka så dör också fler. De säger att de försökt eliminera den här parametern och kolla på ett annat sätt. Men det har varit för lite data för att med säkerhet fastställa mer dödlighet, säger Ali Mirazimi.

Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi på Karolinska institutet, tillsammans med Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker.
Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi på Karolinska institutet, tillsammans med Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker. Foto: Jonas Lindkvist

Beskedet om den potentiellt högre dödligheten var en vändning – till en början sade experter från Storbritannien att varianten var smittsammare, men inte farligare. Sådana egenskaper är också mer logiska hos virus som muterat, eftersom de tenderar att förändra sig för att kunna fortplanta sig bättre.

– Virusets instinkt är att föröka sig och spridas, det gör det bäst när vi inte är jättesjuka. När vi är det så ligger vi nerbäddade. Generellt så gör evolutionen att viruset inte ”vill” orsaka större skada, sade Ali Mirazimi till DN i december.

De flesta myndigheter och experter utgår nu ifrån att den brittiska varianten är mer smittsam – både data från smittspridningen och analyser av de enskilda mutationerna i viruset tyder på det. Men exakt hur mycket mer den smittar är inte heller det säkert.

När Folkhälsomyndigheten i förra veckan presenterade scenarior för hur utvecklingen kan bli i Sverige räknade de med olika nivåer av ökad smittsamhet hos varianten.

Att forskarvärlden kommer med nya och motstridiga resultat och data är långt ifrån unikt för pandemin, säger Ali Mirazimi.

– Det är vardag. Det är sånt vi forskare lever med, men det har blivit så att det också följs av gemene man. Det här uttalandet som kom från den brittiska regeringen, ett säkert resultat om hur dödligt det faktiskt är kan dröja ett bra tag.

Under det senaste året har allmänheten fått följa med i många svängar vad det gäller coronaviruset. Skiftande besked har kommit om hur viruset sprids, vem som är riskgrupp, vilka symtom det kan ge och hur det uppstod – för att nämna några.

– Vi gör realtidsforskning och gemene man får vara med hela tiden. Det kan bli lite rörigt, men kan såklart vara bra på vissa sätt och folk är intresserade, säger Ali Mirazimi.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt