Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 13:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/myndigheter-uppmanas-att-bryta-mot-eus-vattendirektiv/

SVERIGE

Myndigheter uppmanas att bryta mot EU:s vattendirektiv

Dalälven i Färnebofjärdens nationalpark.
Dalälven i Färnebofjärdens nationalpark. Foto: Anders Good/TT

Ålar hackas sönder i vattenkraftverkens turbiner och för laxar utgör dammväggarna en dödsfälla. Sverige har haft 20 år på sig att införa EU:s vattendirektiv, som ska säkra god ekologisk status i landets vattendrag.

Istället har regeringen uppmanat myndigheterna att utnyttja varje kryphål för att slippa undan direktivet, visar en ny rapport från WWF.

I Sverige finns 11 000 dammar och 2 100 vattenkraftverk. Ålar och laxar är de kanske mest kända offren för den svenska vattenkraften – något som bland annat visas i dokumentärserien ”Fiskarnas rike” på SVT.

– Många har sett bilderna på fiskar som fastnar vid ett kraftverk och inte kan ta sig förbi på sin vandring uppströms. Men vad ganska få vet är att alla fiskar vandrar i större eller mindre utsträckning, för att para sig, äta upp sig eller övervintra. Ett kraftverk blir då ett vandringshinder för fisken, säger Karin Glaumann, sötvattensexpert på Världsnaturfonden (WWF).

”Vi behöver mer av förnybar, billig el för att klara klimatomställningen” (Annika Strandhäll)

Genom att bygga vattenfyllda fiskvägar förbi vattenkraftverken kan problemet delvis åtgärdas. Men bara 10 procent av kraftverken i Sverige har fiskvägar och långt ifrån alla fungerar som de ska.

Regleringen av älvar är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sveriges sötvatten.

Ål i Östersjön. Vattenkraftverkens turbiner hackar sönder flyttande ålar och ålynglen har svårt att klättra upp för dammarnas väggar.
Ål i Östersjön. Vattenkraftverkens turbiner hackar sönder flyttande ålar och ålynglen har svårt att klättra upp för dammarnas väggar. Foto: Brutus Östling/TT

Förutom att stoppa eller döda vandrande fiskar blir älvfårorna nedanför kraftverksdammarna torrlagda. Ett sådant område blir en helt steril miljö där väldigt få arter klarar av att leva, förklarar Karin Glaumann.

– Skadan kan dämpas genom minimitappning. Det innebär att man hela tiden släpper en liten del av vattnet genom eller förbi kraftverket för att de arter som är beroende av ett kontinuerligt vattenflöde ska kunna överleva. Men även det saknas i flera kraftverk.

Karin Glaumann, sötvattensexpert på Världsnaturfonden (WWF).
Karin Glaumann, sötvattensexpert på Världsnaturfonden (WWF). Foto: Privat.

Enligt EU:s vattendirektiv ska Sverige ha uppnått god ekologisk status i alla vattendrag senast år 2027. Det har varit känt i 20 år. Ändå är det i dag bara en tredjedel av våra älvar som bedöms ha god ekologisk status.

Åtgärder som anses vara tekniskt omöjliga, orimligt dyra eller skulle få konsekvenser för samhällsnyttan kan ges undantag från Vattendirektivet.

Men Sverige har flera gånger kritiserats av EU-kommissionen för att ha överutnyttjat den möjligheten.

Under åren 2017-2021 gavs 80 procent av svenska vatten undantag.

– Man har använt den här undantagsregeln för frikostigt. EU-kommissionen har i många år kritiserat oss för att tillämpa undantagsregeln för generöst, säger Karin Glaumann.

Även vitryggig hackspett är beroende av levande älvar. Den utrotningshotade arten häckar bland annat i svämlövskogar.
Även vitryggig hackspett är beroende av levande älvar. Den utrotningshotade arten häckar bland annat i svämlövskogar. Foto: Mikael Gustafsson/N/TT

EU-kommissionens kritik resulterade i en ny vattenlagstiftning 2019, som säger att alla svenska kraftverk ska prövas i domstol och få moderna miljötillstånd. År 2040, eller 13 år för sent, ska de sista vattenkraftverken upp för prövning i Mark- och miljödomstolen.

Men i samband med den nya lagstiftningen uppmanade regeringen de ansvariga myndigheterna att ”fullt ut” använda de möjligheter som EU-rätten ger till undantag från Vattendirektivet. I propositionen Vattenmiljö och vattenkraft skriver regeringen: ”De myndigheter som ansvarar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön kommer att bli skyldiga att utnyttja de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som ramdirektivet för vatten möjliggör.”

Detta strider mot Vattendirektivet.

– Man uppmanar myndigheterna att utnyttja undantag så mycket som möjligt. Miljöjuristerna bakom rapporten konstaterar att det inte är förenligt med kraven i Vattendirektivet. Undantag ska vara en allra sista utväg när ingenting annat fungerar, säger Karin Glaumann.

Bara en rännil återstår av Faxälven efter att den byggts ut för vattenkraft.
Bara en rännil återstår av Faxälven efter att den byggts ut för vattenkraft. Foto: Fredrik Funck

Samtidigt fastställde regeringen ett riktvärde om 1,5 terawattimmar för att begränsa produktionsbortfallet till följd av miljöåtgärder, som fiskvägar eller minimitappning. Den totala produktionen från svensk vattenkraft är cirka 65 terawattimar.

– Med detta riktvärde begränsade man utrymmet för miljöåtgärder på förhand, och även det strider mot lagstiftningen. Enligt Vattendirektivet ska miljönyttan vägas mot produktionsnyttan i varje enskilt fall, säger Karin Glaumann.

Men behöver inte Sverige all el vi kan få under klimatomställningen?

– Vattenkraften har en viktig roll att spela i vårt elsystem. Men de miljöanpassningar det handlar om här kommer bara påverka energiförsörjningen marginellt. Det är produktionsförluster på några få procent. Det är framför allt vind och sol vi behöver bygga ut, och något som ofta tappas bort i debatten är energieffektivisering. Vi behöver se över vår energiförbrukning i stort.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll på Stockholmsmässan.
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll på Stockholmsmässan. Foto: Beatrice Lundborg

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) kan enligt sin pressekreterare inte besvara DN:s frågor i en intervju men skickar en skriftlig kommentar:

”Vi behöver mer av förnybar, billig el för att klara klimatomställningen. Vattenkraften är en viktig del av vår energimix och en förutsättning för vår gröna industriella revolution.

Vattendirektivet är ambitiöst och viktigt. Med regeringens nationella plan för vattenkraften ska vi modernisera villkoren så att den kan fortsätta vara en stabil ryggrad i svensk elförsörjning när vi arbetar för att fullt ut genomföra vattendirektivet.”

Ämnen i artikeln

Miljö
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt