Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-07-05 20:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/narakuterna-ett-skadligt-experiment-eller-framtidens-vard/

SVERIGE

Närakuterna – ett skadligt experiment eller framtidens vård?

Giovanka Machuca, enhetschef på Rosenlunds närakut och Anna Färg Hagansbo, chef för regionens närakuter, tycker båda två att verksamheten haft en positiv utveckling de senaste åren.
Giovanka Machuca, enhetschef på Rosenlunds närakut och Anna Färg Hagansbo, chef för regionens närakuter, tycker båda två att verksamheten haft en positiv utveckling de senaste åren. Foto: Elin Åberg

När Stockholms akutsjukhus inte räckte till blev lösningen elva närakuter, utspridda i länet. Det unika systemet är både älskat och avskytt. Efter regionvalet i höst kan de försvinna – eller bli fler.

Jan Stenberg, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Rosenlunds närakut, pekar på en poster som sitter upptryckt på dörren till väntrummet. På lappen finns information om exempel på vilka åkommor mottagningen har kapacitet att behandla och vilka man efter en första bedömning kommer att bli hänvisad vidare till antingen en vårdcentral för eller egenvård.

– Innan vi satte upp den här fick vi möta fler som var frustrerade över att sitta och vänta och sen bli hemskickade. Här vårdar vi sjuka eller skadade som inte kan vänta, säger han.

För patienterna är det inte helt enkelt att hålla koll på vilken vårdnivå man ska söka sig till konstaterar han.

”Det blir mycket övertid” konstaterar Jan Stenberg, eftersom närakuterna ofta har patienter kvar vid stängning klockan 22.
”Det blir mycket övertid” konstaterar Jan Stenberg, eftersom närakuterna ofta har patienter kvar vid stängning klockan 22. Foto: Elin Åberg

Under åren har den snabbt växande vårdformen varit flitigt omdebatterad. Bland partierna i regionen är närakuterna både hatade och älskade. Valet i höst kommer med stor sannolikhet bli direkt avgörande för deras framtid.

Idén med närakuterna är att de ska avlasta akutmottagningarna, och erbjuda mer avancerad vård än vad husläkarmottagningarna klarar av.

– Konceptet bygger på att ge invånarna en mer tillgänglig vård och vi ser att de blir allt fler som besöker närakuterna, säger Johan Bratt chefläkare i Region Stockholm.

Sedan närakuterna tillkom har besöken på akutsjukhusen minskat, men de är fortfarande under hård belastning. För Jan Stenberg och hans kollegor på Rosenlund, och för alla närakuter i Stockholm, har patienterna varit fler än vad man från början planerade för.

”Patienterna som kommer kunde tidigare sitta väldigt länge och vänta på akuterna, här får de hjälp på några timmar”, säger Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef för närakuterna som drivs i regionens egen regi.
”Patienterna som kommer kunde tidigare sitta väldigt länge och vänta på akuterna, här får de hjälp på några timmar”, säger Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef för närakuterna som drivs i regionens egen regi. Foto: Elin Åberg

– Det kan vara väldigt meckigt att hänga med och vi har en stängningstid att förhålla sig till, det blir mycket övertid säger han.

Enligt Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef för närakuterna som drivs i regionens egen regi, lyckas man med uppdraget att avlasta de ordinarie akuterna.

– Här på Rosenlund har vi nästan det dubbla jämfört med vad vi planerade med från början. Det är urbra att vi kan hjälpa till och avlasta Sös som har Sveriges största akutmottagning, säger hon.

Liberalerna som ingår i det nuvarande styret Stockholm kallar satsningarna på närakuterna för en succé. Partiet har varit drivande i frågan och har nu som vallöfte att öppna ytterligare två, en i Bromma och en i Dalen.

Rosenlunds närakut ligger på Södermalm, bara några hundra meter från Södersjukhuset.
Rosenlunds närakut ligger på Södermalm, bara några hundra meter från Södersjukhuset. Foto: Elin Åberg

– Fler närakuter är en viktig fråga för oss och de är både uppskattade och bra ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Amelie Tarschys Ingre, Liberalernas nya regionrådskandidat i Stockholm.

Hon lyfter fram att närakuterna ger befolkningen högre tillgänglighet till akut sjukvård, större geografisk närhet och kortare väntetider. I fjol hade närakuterna omkring 350 000 besök och enligt L hade belastningen på de ordinarie akutmottagningarna blivit ohållbart om det inte var för närakuterna.

Att L vill bygga nya närakuter just i Bromma och Dalen beror bland annat på att de befintliga sjukhusen där redan har geriatrikavdelningar.

Närakuter i en liknande form som de drivs i Stockholm har testats även i Västra Götalandsregionen. 2017 drog man igång ett pilotprojekt på Östra sjukhuset i Göteborg och på sikt planerade man att starta närakuter på 15 orter i regionen.

Det borgliga styret på västkusten valde dock att inte bygga ut projektet, med motiveringen att kraften i stället behövde läggas på vårdcentraler och jourcentraler, samt att bristen på specialister i allmänmedicin var för stor.

I primärvården är en av de största utmaningarna just tillgången på allmänläkare. Magnus Isacson är ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, han tycker att resurserna borde fördelas till akutsjukhusen och vårdcentralerna, inte användas till en ytterligare vårdform som närakuterna.

– Det är en tankevurpa att man skulle lösa grundproblemen bara genom att införa något nytt.

Söktrycket på Rosenlunds närakut har varit betydligt högre än vad regionen räknade med från början.
Söktrycket på Rosenlunds närakut har varit betydligt högre än vad regionen räknade med från början. Foto: Elin Åberg

Om Vänsterpartiet fick välja skulle de lägga ner alla närakuter som inte är kopplade till akutsjukhusen i Stockholm. Jonas Lindberg, partiets sjukvårdspolitiske talesperson i Stockholm sågar konceptet.

– Jag ska vara ärlig och säga att när det här beslutet kom för många år sedan var jag positiv, men efter att ha jobbat i vården och pratat med personal i vården så har jag insett att det här inte alls är det som behövs.

Enligt Jonas Lindberg är närakuterna ett symtom på en efterfrågestyrd vård som går i konflikt med rätten till vård efter behov.

– Det är att likna vid en brandkårsutryckning för att man länge misskött primärvården.

Frakturer på armar och ben är några av de vanligaste åkommorna bland patienterna på närakuterna.
Frakturer på armar och ben är några av de vanligaste åkommorna bland patienterna på närakuterna. Foto: Elin Åberg

Flera partier både till höger och vänster har åsikter om vad man vill göra med närakuterna. Frågan blir sannolikt viktig när makten i regionen ska fördelas efter höstens val.

Sverigedemokraterna vill gå ännu längre än V och lägga ner alla närakuter, även de som ligger vid sjukhusen.

– Närakuter är en dyr lösning som dränerar både husläkarmottagningar och akutsjukhusen på personal och ekonomiska resurser, säger Britt-Mari Canhasi, SD:s sjukvårdspolitiske talesperson i Stockholm.

Socialdemokraterna är mer positiva till själva vårdformen, men vill förändra upplägget. Om S tar makten i regionen ska närakuterna vid Hötorget i Sollentuna och Nacka tas över i regionens egen regi.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt