Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-12 23:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/notor-for-stridsflyg-och-ubatar-spracker-plan/

SVERIGE

Notor för stridsflyg och ubåtar spräcker plan

E-versionen av Gripen, JAS 39E, visades för inbjudna gäster på Saab i Linköping i maj 2016.
E-versionen av Gripen, JAS 39E, visades för inbjudna gäster på Saab i Linköping i maj 2016. Foto: Magnus Hallgren

Kostnaderna för nya Gripen-plan och ubåtar är högre än planerat. Det tvingar Försvarsmakten att göra om sin investeringsplan, som riksdagen beslutade om förra året. När de fördyrade projekten ska betalas riskerar det att drabba andra planerade projekt, som nya fartyg till marinen.

Det framgår av det kompletterande budgetunderlag som Försvarsmakten i måndags lämnade till regeringen inför 2022, och som DN tagit del av. I februari varnade överbefälhavaren Micael Bydén för att stora materielprojekt innebär risker och att investeringsplanen, som löper på tolv år, kommer att behöva ses över. Detta har nu inträffat.

Fördyringarna är en känslig politisk fråga. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ska möta riksdagens försvarsutskott på torsdagen och vill innan dess inte ge några kommentarer. Utskottets ordförande Pål Jonson (M) är kritisk:

– Det är uppenbart att regeringen under en längre tid känt till riskerna med fördyringar och förseningar av dessa strategiska materielprojekt. Förutsättningarna för att genomföra försvarsbeslutet försvagas. Man tvingas planera om och skjuta saker på framtiden om inte mer pengar anslås, säger Pål Jonson till DN.

Utskottets ordförande Pål Jonson (M) vid Försvarsdepartementet i Stockholm, maj 2020.
Utskottets ordförande Pål Jonson (M) vid Försvarsdepartementet i Stockholm, maj 2020. Foto: Thomas Karlsson

Riksdagens fattade sitt senaste försvarsbeslut i december 2020 för åren 2021–2025. Innan beslutet publicerade DN att det fanns ofinansierade fördyringar på tio miljarder kronor. Hur många miljarder det nu rör sig om är hemligstämplat.

– Jag ser det kompletterande budgetunderlaget delvis som en bekräftelse på ökade kostnader för stridsflyg och ubåtar. Vi är för vår storlek ett unikt land som fortfarande försöker att vara slutleverantör av både stridsflyg och ubåtar, säger försvarspolitikern Allan Widman, Liberalerna,

L gjorde tillsammans med Centerpartiet upp med regeringen om försvarsbeslutet. M, KD och SD ansåg att det var underfinansierat och krävde mer pengar.

Sverige har beställt 60 nya plan av typen Jas 39 E, en utveckling som visar sig dyrare än planerat. Därför måste nu ”tidigare riskavsättningar inom flygstridskrafterna nyttjas”, skriver Försvarsmakten. 2022 investeras 6,3 miljarder i flygvapnet – varav stridsflyget får 5,3 miljarder. Trots fördyringar utlovas att flygplanen ska börja levereras som planerat

Försvarsminister Peter Hultqvist framför den första serietillverkade JAS 39 Gripen E.
Försvarsminister Peter Hultqvist framför den första serietillverkade JAS 39 Gripen E. Foto: Henrik Montgomery/TT

Värre är det med de två nya ubåtarna av Blekinge-klassen som också byggs av Saab, men är försenade i flera år. År 2022 ska 2,7 miljarder kronor investeras i ubåtssystemen vilket är 71 procent av marinens investeringsvolym. Fördyringarna innebär att ”kompensatoriska åtgärder sannolikt behöver vidtas” år 2023. I klartext: att renovering av de 20 år gamla Visby-korvetterna och andra fartyg påverkas. Eller att de beslutade två nya korvetterna beställs senare.

En överraskning är att Försvarsmakten uppger att systemet med priskompensation innebär 800 miljoner kronor per år i förlorad köpkraft. Fram till 2033 uppges Försvarsmakten gå miste om 10 miljarder.

– Det övergår mitt förstånd, säger Allan Widman. Han påpekar att L och C i försvarsförhandlingarna fick fram tre miljarder kronor i priskompensation fram till och ned 2025 och därefter två miljarder per år till 2030, totalt 13 miljarder.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt