Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-18 19:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nu-borjar-rosterna-raknas-forsta-resultaten-vid-22-tiden/

SVERIGE

Första siffrorna: S största partiet – SD backar

Klockan 20 på söndagskvällen stängdes vallokalerna, här Sättna församling i Sundsvalls kommun.
Klockan 20 på söndagskvällen stängdes vallokalerna, här Sättna församling i Sundsvalls kommun. Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

Med merparten av rösterna från söndagens kyrkoval räknade är Socialdemokraterna preliminärt fortfarande kyrkomötets största parti – men deras stöd minskar. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) är tvåa och har nästan en femtedel av rösterna.

I årets val tar även två nya partier plats i kyrkomötet: högerextrema Alternativ för Sverige (Afs) och Himmel och jord.

Klockan 20 på söndagen stängde kyrkovalslokalerna runt om i landet och Svenska kyrkans rösträkning tog vid, för att se hur Sveriges största trossamfund ska styras de kommande fyra åren.

Tidigt måndagsmorgonen har Socialdemokraterna drygt 27 procent av rösterna till kyrkomötet (för fyra år sedan fick de drygt 30 procent). Näst störst är POSK med 19,47 procent (17 procent). Detta i ett läge där 2 134 av 2 138 valdistrikts röster räknats. Störst framsteg gör Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) med 7,33 procent – närapå en fördubbling jämfört med för fyra år sedan (3,75).

Sverigedemokraterna har tappat mer än en procentenhet jämfört med 2017 och har nu knappt 8 procent av rösterna. Centerpartiet tappar mer än två procentenheter och har drygt 11 procents stöd. Även Borgerligt alternativ backar medan Miljöpartiet och Öppen kyrka ökar marginellt. Riksdagspartierna är inte i samtliga fall representerade i kyrkovalet, utan där ställer i år femton så kallade nomineringsgrupper upp – varav vissa motsvaras av ett riksdagsparti.

I kyrkomötet tar två nya nomineringsgrupper plats med tre respektive ett mandat: högerextrema Alternativ för Sverige samt Himmel och jord, med fokus på klimatet och skogen.

Kyrkovalet är, precis som de politiska valen, uppdelat i tre nivåer. Vad gäller kyrkan handlar det om kyrkomötet (riksnivå), stiftsfullmäktige (regional) och kyrkofullmäktige (lokal).

– Vi har sagt till valnämnderna att börja räkna riksrösterna först, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson som under söndagskvällen befinner sig i kyrkokansliet intill Uppsala domkyrka, varifrån valet administreras.

Hon berättar att de olika valnämnderna runt om i landet registrerar in röster via ett digitalt system. Under kvällen kan röstsiffrorna följas via Svenska kyrkans sajt.

Valdeltagandet i kyrkoval är i regel lågt, i 2017 års val röstade 19 procent av Svenska kyrkans medlemmar över 16 år – och det var ändå det högsta valdeltagandet sedan 1934. Med 2 134 av 2 138 distrikts röster räknade ligger årets valdeltagande på drygt 17 procent.

I år har Anki Bondesson och hennes kollegor fått höra om långa köer på vissa håll, samt att många har förtidsröstat. Det är något som Svenska kyrkan har uppmuntrat till, för att sprida ut röstandet och den fysiska distansen under pandemin.

Men kyrkovalet 2021 tycks utmärka sig även på ett annat sätt.

– På flera ställen säger valnämnderna att det är fler unga människor än vanligt som röstar. Jag har under dagen hört det från Stockholm, Luleå och Uppsala. Det är väldigt många just i Uppsala, säger Anki Bondesson.

Resultatet för kyrkomötet som räknas klart under natten mot måndagen är preliminärt, och följs av en digital presskonferens på måndag förmiddag. Det slutgiltiga resultatet presenteras dock först när stiftsstyrelserna är klara med den slutliga sammanräkningen, vilket beräknas till omkring tre till fyra veckor efter valdagen.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt