Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-04 16:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nu-kan-sverige-fa-sin-forsta-kvinnliga-statsminister/

SVENSK POLITIK

Nu kan Sverige få sin första kvinnliga statsminister

S-ledaren Magdalena Andersson kan bli Sveriges första kvinnliga statsminister.
S-ledaren Magdalena Andersson kan bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Foto: Thomas Karlsson

I dag kommer politisk historia sannolikt att skrivas i Sverige om riksdagen släpper fram Magdalena Andersson som statsminister. Drygt hundra år efter den kvinnliga rösträtten skulle landet därmed få sin första kvinna i regeringschefsställning.

Det är i ett fortsatt ovisst läge som riksdagen går till omröstning klockan 9 på onsdagen. Talmannen Andreas Norlén har föreslagit att Socialdemokraternas nya ledare Magdalena Andersson blir ny statsminister, men om 175 eller fler röstar nej måste han gå till den andra av fyra så kallade talmansrundor.

Den renodlade oppositionen i riksdagen har 174 mandat, det vill säga att Magdalena Anderssons framgång hänger på hur Vänsterpartiet och politiska vilden Amineh Kakabaveh väljer att lägga sina röster. På måndagen sade S-ledaren att man under samtalen med Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar inte rett ut alla detaljer och att det därför var oklart om det fanns förutsättningar för henne att bilda en regering.

Sent på tisdagen meddelade dock Nooshi Dadgostar att V kommer att lägga ner sina röster och släppa fram Magdalena Andersson för att man ”tolererar” henne. Knäckfrågan var den fattigaste gruppen pensionärer som V i en överenskommelse på mållinjen lyckats förhandla fram 1 000 extra skattefria kronor till.

Ännu senare på tisdagen meddelade även den politiska vilden Amineh Kakabaveh, tidigare V-ledamot, att hon kommer att släppa fram Magdalena Andersson.

– Jag kommer med stor säkerhet rösta grönt, sade hon till DN vid midnatt.

Mandatfördelning i riksdagen
Antal mandat i riksdagen 2018-2022
Mandatfördelning i riksdagen
Källa: Riksdagen

I Vänsterpartiets 28 mandat ingår den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har meddelat att hon kommer att släppa fram Magdalena Andersson.

Arboga möte 1435 brukar nämnas som den svenska riksdagens ursprung, men det var långt från representativt och deltagarna var inte folkvalda. Steg för steg utvecklades institutionen och 1919 fick även kvinnor rösträtt som de för första gången kunde utöva i valet två år senare då förstakammaren fick en kvinnlig ledamot och andrakammaren fick fyra.

Statsministerämbetet hade funnits sedan 1876 då partilösa liberalen Louis De Geer tillträdde posten. Sedan dess har Sverige haft ytterligare 32 statsministrar till och med Stefan Löfven, vilket innebär att Magdalena Andersson eller någon annan blir nummer 34.

Alla riksdagspartier utom SD har haft kvinnor som högsta ledare, men det var först 1985 som centerpartisten Karin Söder blev pionjär i sammanhanget. 25 år tidigare hade Sirimavo Bandaranaike i Sri Lanka blivit världens första kvinna som regeringschef och totalt har 60 länder haft kvinnor på de högsta beslutande positionerna – i dagsläget leds 26 länder av en kvinna.

Magdalena Andersson kommenterade under måndagens pressträff den historiska möjligheten att forcera glastaket och bli Sveriges första kvinnliga regeringschef:

– Sedan jag blev vald till partiledare är det väldigt många mammor och pappor som kommit fram till mig med sina döttrar och sagt ”titta, det här är eller kan bli Sveriges första kvinnliga statsminister”. Tittar man i ögonen på de här flickorna, då märker jag att det växer en tanke där. Det bär jag också med mig, att det skulle betyda någonting för de flickor som växer upp i Sverige, det kan man inte komma ifrån.

Läs mer:

Få kvinnor styr i världens länder – och partier som går dåligt lyfter ofta fram en kvinna

Karin Eriksson: Kvinnorna är i kapp – eller på väg förbi

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt