Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-27 09:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nu-ska-livmoderhalscancer-utrotas/

SVERIGE

Nu ska livmoderhalscancer utrotas

Det vaccin som ges skyddar mot nio olika typer av hpv, som sammanlagt orsakar 90 procent av all livmoderhalscancer.
Foto: Heiko Junge/TT

På onsdag går startskottet för att på sikt utrota förekomsten av livmoderhalscancer i Sverige, en sjukdom som skördar 150 svenska kvinnors liv varje år.

– Gissningsvis når vi dit om fem år, säger professor Joakim Dillner.

Från och med den 21 september kommer alla kvinnor födda mellan åren 1994 och 1999 och som bor i Region Uppsala att få ett erbjudande om gratis vaccination mot hpv med samtidig självtestning av infektionen. I oktober väntas Region Jämtland-Härjedalen följa efter. Jönköping, Östergötland och Skåne ligger också i startgroparna.

– Syftet är att utrota livmoderhalscancer och jag tror att vi kan nå dit redan om fem år, det vill säga att vi får en befolkningsimmunitet runt 2027, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

Egentligen drog projektet igång redan förra året, i Stockholm och på Gotland, men då som en pilot. I dag har 35 procent i de aktuella åldersgrupperna vaccinerats i dessa regioner, vilket är halvvägs mot målet av en vaccinationstäckning på 70 procent.

– Det är dit man måste nå för att få den här immuniteten, säger Joakim Dillner.

I Sverige drabbas 550 kvinnor varje år av livmoderhalscancer, samtidigt som 150 dör av sjukdomen. Det unika med denna cancer är att den orsakas av ett virus, som det går att vaccinera sig mot.

Sedan år 2012 erbjuds alla flickor i femte eller sjätte klass vaccination mot humant papillomvirus (hpv), något som även gäller pojkar sedan två år tillbaka. Men med dagens modell, där dessa vaccinationer kombineras med gynekologisk screening av kvinnor med hjälp av cellprover, skulle det ta 50 år innan cancerformen utrotas.

För att skynda på elimineringen av smittspridningen beslutade riksdagen i april förra året att erbjuda alla kvinnor födda 1994 till 1999 vaccination mot nio olika typer av hpv med efterföljande provtagning.

– De som är positiva följs upp och skyddas mot sjukdom på det viset, samtidigt som de får ett skydd mot de åtta andra typerna tack vare vaccinet, säger Joakim Dillner.

Professor Joakim Dillner.
Foto: Ulf Sirborn

Varför är det just dessa åldersgrupper som erbjuds vaccin?

– Det är en grupp kvinnor som inte fått vaccin i skolan, samtidigt som smittspridningen blir lägre ju äldre man är. Man hade kunnat sträcka sig till de som är något äldre, men att vaccinera dem som är mellan 23 och 28 år gamla blir väldigt kostnadseffektivt. För om vi får till en ordentlig immunitet i den gruppen kommer smittspridningen i princip att upphöra helt, säger Joakim Dillner.

Varför får inte unga män samma erbjudande?

– Det finns problem att testa dem och vad man ska göra om de är positiva. För kvinnor finns det redan färdiga system för både provtagning och uppföljning. Däremot tycker jag att man gott hade kunnat vaccinera ikapp upp till 18 års ålder när vaccinet infördes i skolan, men det var väl en kostnadsfråga.

Enligt Joakim Dillner är satsningen ett ”engångsprojekt”. Därefter kommer livmoderhalscancer i praktiken vara utrotat i Sverige.

– Vaccinet skyddar mot 90 procent av all cancer. Sjukdomen kommer alltså inte att försvinna helt, men den kommer att bli extremt ovanlig. Det här är helt unikt, att det finns en cancerform som vi kan utrota på det här sättet. Detta är ett mål som WHO har och fler länder gör som vi, även om jag tror att vi ligger hyfsat långt framme.

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Medicin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt