Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-28 12:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ny-rapport-anstallda-i-goteborgs-stad-har-anstallts-utan-att-klara-sprakkraven/

Sverige

Ny rapport: Personal i Göteborgs stad har anställts utan att klara språkkraven

I en ny rapport från Göteborgs stad pekas på behovet av bättre kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen.
I en ny rapport från Göteborgs stad pekas på behovet av bättre kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen. Foto: Lotta Ögren/TT

En färsk intern rapport i Göteborgs stad ger nytt bränsle till debatten om anställda inom omsorgen som har för svaga kunskaper i svenska språket.

Anställda ska, enligt rapporten, ha skickats på utbildning för att – som man skriver – ”i efterhand åtgärda bristfälliga krav vid rekrytering av medarbetare till äldreomsorgen.”

Rapporten lades på onsdagen på kommunstyrelsens bord. Den återuppväcker samtidigt den högljudda politiska debatt som hördes under hösten.

Socialdemokraternas gruppledare Jonas Attenius säger att den ”bekräftar bilden vi generellt har, även från nationellt håll”.

Kristdemokraternas Elisabet Lann och Socialdemokraternas Jonas Attenius på en bild från i somras.
Kristdemokraternas Elisabet Lann och Socialdemokraternas Jonas Attenius på en bild från i somras. Foto: Lars Näslund

– Det har ju varit en ganska het debatt, inte minst har vi fått kritik för vårt krav på språktest vänsterifrån. Men detta är svart på vitt, nu bekräftar man att tydligare kunskaper i svenska måste till.

Attenius pekar även på den styrande Alliansen:

– Vi har inte systematik i kraven vid anställningar i dag som Alliansen har hävdat.

Det är dock en kritik som Elisabet Lann, kommunalråd för Kristdemokraterna och ordförande i den nya äldre samt vård- och omsorgsnämnden, inte köper.

– Jag har inte sett någon ställa frågan till honom varför det var så viktigt för två år sedan att anställa folk utan kompetens.

Rapporten som återuppväcker diskussionen beställdes av både Alliansen och Socialdemokraterna efter att konsultbolaget KPMG den 6 november redovisat sin granskning av hur pandemin hanterats inom äldreomsorgen i Göteborgs stad.

KPMP-rapporten pekade bland annat på att brister i basala hygienrutiner delvis berodde på att en del anställda har svaga språkkunskaper.

I den nu redovisade rapporten skriver man att ”genomgångna utbildningsinsatser i hygien och hanterande av skyddsutrustning har medarbetarna ofta fått kvittera genom signering. Förvaltningarna har ofta anmält medarbetare utan formell kompetens till Äldreomsorgslyftet”.

En bild från Östra sjukhuset i Göteborg: Visir, andningsskydd och skyddsrock.
En bild från Östra sjukhuset i Göteborg: Visir, andningsskydd och skyddsrock. Foto: Jenny Ingemarsson

Ett exempel som nämns är att i stadsdelen Lundby ”rapporterar förvaltningen att det finns medarbetare som har svårigheter att dokumentera på svenska och att det på sikt behövs åtgärder för att höja kompetensen att dokumentera på svenska.”

Flera stadsdelar rapporterar att de infört vad de kallar hygienkörkort och vid anställningsintervjuer låter stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen ”i förekommande fall uppvisa betyg i svenska SFI på nivå D”.

Stadsledningskontorets slutsats pekar på att de anställningskrav som i formell mening länge har funnits i praktiken inte följts. Man skriver: ”Bristen på formell kompetens bland medarbetarna har på olika sätt hanterats av förvaltningarna under krisen genom bland annat anmälan till Äldreomsorgslyftet och Språklyftet. Åtgärderna förefaller dock ha vidtagits för att i efterhand åtgärda bristfälliga krav vid rekrytering av medarbetare till äldreomsorgen.”

Rapportförfattarna anser därför att ”den nya förvaltningen bör utveckla kompetensprofilerna för medarbetare i äldreboenden så att de tydligare utgår ifrån bland annat kunskaper i svenska för att säkerställa dokumentationskravet.”

Jonas Attenius, gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg.
Jonas Attenius, gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Socialdemokraternas Jonas Attenius anser alltså att man därmed får stöd för de språktest för anställning som man det senaste året föreslagit. Alliansen har pekat på att det i Göteborgs stads budget för 2021 redan finns skrivningar som täcker behovet.

I uppdraget till den nya nämnden för äldre samt vård och omsorg heter det att den ”får i uppdrag att säkerställa att de språkkrav som i dag finns i hemtjänsten även gäller för äldreomsorgen i övrigt.”

– Nu kan vi inte släppa detta, det är bara att ta tag i frågan. Vi behöver inte fortsätta diskutera om det är ett problem eller inte, säger Attenius.

Han hävdar att vissa stadsdelar har varit dåliga på att anmäla medarbetare till de statliga satsningarna språk- och äldreomsorgslyftet.

– Man kan alltså få studera upp till 50 procent på betald arbetstid, en fantastisk möjlighet för alla. Vi måste fylla de här platserna, där har den nya nämnden ett superviktigt uppdrag.

Han behöver få svara på varför det då var så viktigt att anställa folk utan kompetens

Elisabet Lann, KD, som alltså leder den nya nämnden, säger för sin del att rapporten ”bekräftar att de åtgärder vi vidtog tidigt har förstärkts och gått i rätt riktning.”

– Nu kan vi ta vidare de goda exemplen in i det nya. Det är jättebra att få den här typen av uppföljning även om inget sticker ut eller överraskar.

S-ledaren Jonas Attenius åsikt att rapporten bekräftar deras linje att skärpta språkkrav behövs bemöter Elisabet Lann med att hänvisa till den debattartikel som Attenius själv skrev inför valet 2018.

I den skrev S-kommunalrådet, som svar till en annan debattör som efterlyste kombinerad språk- och yrkesträning: ”Jobbet kommer först, språket tar vi sedan. I nära samarbete med arbetsgivare ser vi till att nyanlända först får yrkestalang och sedan lär sig svenska på jobbet.”

– Han behöver få svara på varför det då var så viktigt att anställa folk utan kompetens, säger Elisabet Lann.

Elisabet Lann, KD, är från årsskiftet ordförande i den nya äldre- samt vård och omsorgsnämnden.
Elisabet Lann, KD, är från årsskiftet ordförande i den nya äldre- samt vård och omsorgsnämnden. Foto: Jenny Ingemarsson

Att fler inte anmälts till språk- eller äldreomsorgslyftet säger hon delvis beror på regelverket:

– Problemet är att man får sin fasta anställning i kommunen när man anmäler sig till lyftet, men man måste inte avsluta utbildningen. Det var en uppgörelse regeringen gjorde med facket. Då försvinner också moroten att klara av och avsluta utbildningen. Vi kan inte låta äldreomsorgen vara en sådan lågtröskelbransch, som också Attenius bidrog till. Vi måste vara mer varsamma än så.

Om Elisabet Lanns kritik om att han själv i ovan nämnda debattartikel öppnade för sänkta krav för anställning säger Jonas Attenius nu:

– Högerstyret måste lära sig skillnaden mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och kompetent personal i välfärden. Att praktikanter och sommarjobbare inte har samma kunskaper som fastanställda är inte ett problem. Att fastanställda har bristfälliga svenskakunskaper är däremot ett problem. Högerstyret borde fokusera på det sistnämnda.

Läs DN:s nyheter från Göteborg.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt