Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 18:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nya-hinder-kan-vanta-cementa-efter-riksdagsja/

SVERIGE

Nya hinder kan vänta Cementa efter riksdagsja

Kalkbrott vid Cementas fabrik i Slite på Gotland.
Kalkbrott vid Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Karl Melander/TT

Överklaganden kan vänta runt hörnet trots att riksdagen sagt ja till regeringens undantagslag för Cementas kalkbrytning i Slite.

Hotet om cementkris är inte över, även om bolaget under sommaren skrivit avtal om råvara från annat håll på Gotland.

TT Text

””Det finns ingen anledning att spekulera om eventuella överklaganden”, skriver näringsminister Ibrahim Baylan (S) i en kommentar till riksdagens enhälliga ja till undantagslagen.

Lagen ger regeringen grunden för att bevilja Cementa ett förlängt, tillfälligt tillstånd för kalkbrytning i Slite efter den sista oktober. Flera miljöorganisationer har redan sagt att de tänker överklaga ett sådant tillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan ge nya problem för bolaget och minska tillgången på cement åtminstone under den tid överklagan prövas.

”De möjligheter som miljöorganisationer i Sverige har att överklaga beslut eller begära rättsprövning är viktiga inslag i en demokrati och rättsstat. I det enskilda fallet kan jag inte föregå den prövning av Cementas ansökan som nu bereds”, skriver miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) i en kommentar.

I riksdagsdebatten om lagförslaget kritiserade oppositionen regeringen både för saktfärdighet och för att hasta igenom ett illa genomarbetat förslag som dessutom Lagrådet anser strider mot grundlagen.

Men det hindrade dem inte, utan undantag, från att stödja regeringens förslag. Ändamålet helgar medlen, var undertexten.

Vänsterpartiet har ändrat sig från att vilja avslå till att säga ja. Hotet om cementbrist och allvarliga konsekvenser för samhället vid ett snart stopp för Cementa i Slite vägde över.

– En del säger att konsekvenserna inte är så drastiska som påstås, men när jag har gallrat bort lobbyisters argument blir svaret att det inte finns cement på hyllan någonstans i världen, av rätt kvalitet, om en månad, sade Birger Lahti (V) i debatten om vad som skulle kunna ske.

Nästa steg är att regeringen mot slutet av oktober prövar Cementas akutansökan om att fortsätta bryta kalk inom det nuvarande tillståndet i några år till från och med november i år.

Naturskyddsföreningen kritiserar att lagstiftningen innebär avsteg från miljöbalken och att Lagrådet bedömer att den strider mot grundlagen.

– Vi känner att vi har ett stort ansvar att se till att miljölagstiftningen och grundlagen följs, sade Rebecca Nordenstam, jurist på Naturskyddsföreningen, till TT inför riksdagens beslut.

Miljöorganisationen Greenpeace säger sig också vara beredd att agera eftersom de anser att lagen ger stora bolag en gräddfil.

Regeringen, riksdagen, bygg- och anläggningsbranschen, Cementa, fack och näringsliv har varnat för det läge som kan uppstå vid ett stopp.

Efter det oväntade utslaget från Mark - och miljööverdomstolen i juli där Cementas ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad brytning avvisades, har bolaget legat i för att ordna med kalksten från annat håll.

Exporten ska dras ned och ett avtal med Nordkalk, mindre än två mil bort från Slite, tecknades i somras. Det ger i volym den sten som behövs för att klara råvara för den svenska cementförsörjningen i upp till sex år.

Men en rad anpassningar, nya transportlösningar och tillstånd krävs för att det ska kunna skalas upp från att täcka en mindre del till större delen av behovet.

Läs mer:
Cementa – striden mellan jobben och grundvattnet

Ämnen i artikeln

Cementa
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt