Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 03:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nya-sprickorna-pa-estonia-kan-tyda-pa-storre-skador/

SVERIGE

Nya sprickorna på Estonia kan tyda på större skador

Sprickorna i Estonias skrov, mellan siffrorna 5 och 4, upptäcktes av mätapparatur som placerats på 16 punkter på botten runt vraket som ligger med fören åt höger på bilden.
Sprickorna i Estonias skrov, mellan siffrorna 5 och 4, upptäcktes av mätapparatur som placerats på 16 punkter på botten runt vraket som ligger med fören åt höger på bilden. Foto: Stefan Jerrevång/TT

De i måndags upptäckta sprickorna i M/S Estonias skrov går längs med fartygssidan. Det tyder på andra och större skador än det hål som i höstas visades i en dokumentärfilm. Den estniska haverikommissionen kräver nu att en undervattensfarkost sänds ner för att filma fartyget.

Det blev under måndagen känt att Estlands och Sveriges haveriutredare som nu undersöker vraket funnit två 10-15 meter långa sprickor i skrovet. Enligt representanten för de överlevande från katastrofen, Rolf Sörman – som är med ombord på undersökningsfartyget, är sprickorna en decimeter breda.

Men en central fråga var först obesvarad. Går sprickorna vertikalt uppifrån och ner - som det hål på 4 gånger 1 meter som i höstas visades i dokumentären ”Fyndet som ändrar allt”? Eller löper sprickorna horisontellt, längs med fartygets sida?

– Jag vet inte, jag har inte sett bilderna själv och fått någon tydlig redogörelse. Analysen av bilderna är inte gjord ännu, säger Jörgen Zachau som är utredningsledare för Estonia vid Statens haverikommission och följer arbetet från Sverige, till DN.

Kärnfrågan är ju om sprickorna i skrovet orsakats av ett föremål under Estonias färd och då kan ha påverkat fartygets snabba förlisning. Eller om sprickorna uppkommit då fartyget slog i botten eller senare när skrovet som ligger över en slänt på botten vridit sig. Bägge teorierna har framförts av experter DN talat med.

DN kontaktade därför nyhetsbyrån TT, vilken som enda svenska massmedium har en medarbetare på plats på undersökningsfartygen. TT uppger för DN att sprickorna går längs med skrovet. Däremot är det ännu oklart om de påträffats under eller ovanför M/S Estonias vattenlinje.

Enligt direktören i den estniska haverikommissionen Rene Arikas har man förutom sprickorna också gjort andra observationer:

– Vi har upptäckt att det finns olika föremål utanför vraket som vi definitivt vill ha mer detaljerad undersökning av. På samma sätt kan man se att vraket har deformationer av olika storlek på olika platser, säger Rene Arikas till den estniska tidningen Postimees.

Sprickorna upptäcktes vid mätningar som genomförts med Mesotech-teknik. Det innebär att en sonar monterad på ett stativ sänks ner från den estniska isbrytaren Eva-316 och ställs på botten.

Sonaren sänder ut ljudvågor som sveper över skrovet, vilka reflekteras och ger en bild av skrovet. Sonaren har ställts upp på 16 olika positioner runt skrovet, och när bilderna läggs samman blir det en detaljerad bild av hela skrovet. Det är mellan två av dessa positioner (positionerna 5 och 4 på bilden) som sprickorna upptäcktes. Det är på styrbordssidan, akter om det hål mitt på skrovet som avslöjades i höstas.

Nu tas också prover på havsbottens sammansättning.

Men Estland trycker nu på för att utredarna snarast möjligt ska fotografera skrovet från en undervattensfarkost med en videokamera. Att göra detta nu har varit en eventuell möjlighet.

Från svensk sida har man däremot velat vänta med att fotografera vraket till nästa vår med fotogrammetri. Det är stillbilder som sätts samman och ger en stor detaljrikedom. Motivet för att vänta har varit att sikten i vattnet då är bättre med mindre alger och växtlighet. Men Estland vill gå snabbare fram:

– Sikten är tillräckligt bra för att utföra undersökningar med en undervattensrobot, säger Rene Arikas till Postimees.

Det kräver i så fall att ett nytt fartyg sänds ut, utöver det svenska och estniska som finns på plats. Ett sådant fartyg ligger enligt uppgift till DN redo och kan i så fall ganska omgående sända ner en robot för att filma M/S Estonia.

Ämnen i artikeln

Estland
Estonia
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt