Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 19:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/nyans-storst-bland-smapartierna/

SVENSK POLITIK

Nyans störst bland småpartierna

Nyans partiledare Mikail Yüksel.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Partiet Nyans fick överlägset flest röster bland småpartierna.

Förutom vänsterväljare lockar partiet troligtvis soffliggare och förstagångsväljare.

– Det finns en tänkbar grupp väljare som man inte tar från något annat parti, säger statsvetaren Sofie Blombäck.

TT Text
VAL 22

Uppdatering 2022-09-19 13.26: Artikeln har tillfogats en rättelse.

Under söndagsmorgonen presenterades det slutliga valresultatet för riksdagsvalet, där även röstfördelningen för partier som inte kom in i riksdagen finns med.

I toppen av den listan finns det nybildade partiet Nyans som fokuserar på minoritetsfrågor. På ett riksplan får partiet 28 352 röster. Det motsvarar 0,4 procent av väljarna.

Nyans starkaste fäste är Malmö, där partiet får 2,1 procent av rösterna. Region- och kommunval är ännu inte fastställda. Men enligt det preliminära valresultatet får partiet 2,8 procent i kommunvalet i Malmö och missar därmed spärren till kommunfullmäktige som är på 3 procent.

I vissa valdistrikt i staden har partiet däremot fått nära 30 procent av rösterna och placerar sig där som näst största parti.

Nyans leds av Mikail Yüksel, som inför valet 2018 uteslöts från Centerpartiet för samröre med den turkiska högerextrema organisationen Grå vargarna. Vid tillfället var Yüksel C:s toppkandidat på riksdagslistan i Göteborg.

Tidningarna HD och Sydsvenskan har i en granskning visat att fem av Nyans 25 kandidater som är folkbokförda i Skåne upprepade gånger har spridit hatpropaganda mot både judar och shiamuslimer samt konspirationsteorier om både covid-19 och terrorattentaten 11 september 2001.

Av de övriga partierna får högerextrema Alternativ för Sverige 16 646 röster (0,26 procent). Det är en tillbakagång från förra valets resultat, då de fick 20 290 röster (0,31) .

Även Medborgerlig samling backar aningen i antal röster från förra valet, men får i år precis som 2018 0,2 procent av rösterna i riksdagsvalet.

I årets val röstade drygt 100 000 på ett parti som inte kom in i riksdagen, något fler än 2018 då strax över 99 000 lade en sådan röst.

Sofie Blombäck, som forskar om nya partier vid Mittuniversitet, förklarar att Nyans har sitt största stöd i städernas förorter. Det är områden som traditionellt har en stark socialdemokratisk röstning, inte minst bland utomnordiska invandrare. Därför är det troligt att många Nyans-väljare kommer från vänster.

– Men det är också områden som har ett lågt valdeltagande. Så där finns möjlighet att hämta väljare från soffan och även locka förstagångsväljare, både unga men också människor som fått rösträtt i kraft av att man fått medborgarskap, säger hon.

Enligt Sofie Blombäck är det inte alls säkert att Nyans påverkat resultatet av riksdagsvalet som helhet.

– Det skiljer mer än så mellan blocken. Sedan är valmatematiken alltid svår, säger hon och fortsätter: Om man tänker sig att de 0,44 som röstat på Nyans i stället skulle rösta på vänstersidan, då kanske man kan tänka sig att Afs och Medborgerlig samlings väljare skulle gått höger. Jag tror att det jämnar ut sig.

Sofie Blombäck vill inte recensera Nyans politik, och säger att det är svårt att bedöma en ny aktör.

– Mycket av det som nämnts i debatterna, om exempelvis det som ses som någon sorts islamism, har kommit från uttalanden från företrädare snarare än vad som står i partiprogrammet. Och då är frågan, var står partiet egentligen? säger hon.

– Hamnar man i någon form av maktställning kommer vi kunna se mer. Det ställs på sin spets när det är dags att rösta och förhandla.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln förekom en felaktig siffra om hur många som röstade på partier som inte kom in i riksdagen för valet 2018. Medborgerlig samlings valresultat har även förtydligats.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Göteborg
Malmö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt