Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 21:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ostersjons-roll-i-klimatkrisen-gackar-forskarna/

SVERIGE

Östersjöns roll i klimatkrisen gäckar forskarna

På Askö utanför Trosa ligger Stockholms universitets forskningslaboratorium där mycket av Östersjöforskningen sker. Forskningsfartyget R/V Electra af Askö ligger vid bryggan.
På Askö utanför Trosa ligger Stockholms universitets forskningslaboratorium där mycket av Östersjöforskningen sker. Forskningsfartyget R/V Electra af Askö ligger vid bryggan. Foto: Beatrice Lundborg

Östersjön kan vara i så dåligt skick att den i stället för ta upp koldioxid har börjat släppa ut växthusgasen. Samtidigt är kustområden avgörande för klimatförändringarna, säger forskare som nu ska undersöka hur Östersjön påverkar klimatet.

– På bara de senaste tiotal åren har kustvattnet värmts upp med över 2 grader, säger Alf Norkko, professor i Östersjöforskning

Badviken, stranden, klipporna vid havet är inte bara platser att längta till på sommaren. Vid kusterna finns också rika undervattensmiljöer, i bästa fall där många organismer lever. De spelar en viktig roll för att ta upp koldioxid och kan vara avgörande för att bromsa klimatförändringen.

Men kustområden som störts av exempelvis övergödning eller kemikalier kan i stället släppa ut växthusgaser, det vill säga bli en så kallad kolkälla.

– En central hypotes som vi har är att när havet är friskt med stor biologisk mångfald kan det binda mycket koldioxid, men störda system kan i stället för att vara en kolsänka bli en kolkälla, säger Christoph Humborg, professor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Välmående kustområden med rika undervattensmiljöer kan fånga upp och lagra mer koldioxid än de släpper ut och blir en kolsänka. Störda kustområden kan tvärtom släppa ut mer växthusgaser och bli en kolkälla.
Välmående kustområden med rika undervattensmiljöer kan fånga upp och lagra mer koldioxid än de släpper ut och blir en kolsänka. Störda kustområden kan tvärtom släppa ut mer växthusgaser och bli en kolkälla. Foto: Beatrice Lundborg

I dagsläget vet forskarna inte om Östersjön är en kolsänka, alltså ta upp mer koldioxid än den släpper ut, eller en kolkälla. Det ska man nu undersöka.

Projektet heter CoastClim och är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Stockholms universitet, Tvärminne forskningsstation i Finland och Centret för atmosfärsvetenskaper (INAR) från Helsing­fors universitet.

Östersjön är lämplig som studieobjekt när det gäller sambanden mellan klimatförändringen och hav. Här går uppvärmningen snabbare än i större hav och Östersjön ligger därför före i utvecklingen. Värmeböljan sommaren 2018 ledde till rekordvarmt bottenvatten vid Östersjöns kuster, och mätningar visar att utsläppen av metan då var rekordhöga i kustzonen.

Blåstång är vanligt i Östersjön och bidrar till kustens biologiska mångfald. Den saknar rötter och binder därför inte kol till bottensediment där den lever. Men strömmar och vågor kan ta den ut till havet och kolet kan lagras i andra sediment på andra platser.
Blåstång är vanligt i Östersjön och bidrar till kustens biologiska mångfald. Den saknar rötter och binder därför inte kol till bottensediment där den lever. Men strömmar och vågor kan ta den ut till havet och kolet kan lagras i andra sediment på andra platser. Foto: Beatrice Lundborg

– Östersjön är så grund, som ett badkar, och den har dåligt vattenutbyte. Det betyder att Östersjön värms upp väldigt snabbt, berättar Alf Norkko professor i Östersjöforskning vid Tvärminne zoologiska station och gästprofessor vid Stockholms universitet.

På den finska forskningsstationen Tvärminne har temperaturen i Östersjön mätts sedan 1926. Personalen har gått ut var tionde dag oberoende av väder och mätt temperaturen i havet på olika djup.

– Det vi ser nu är en extremt snabb uppvärmning. På bara de senaste tiotal åren har kustvattnet värmts upp med över 2 grader. Det är ett medeltal, men det är inte alltid medeltal är det intressanta. För på samma sätt som på land så har vi värmeböljor i havet och de börjar bli mer frekventa och mer omfattande, säger Alf Norkko.

Bottentemperaturen vid finska kusten sedan 1926

På den finska forskningsstationen Tvärminne har temperaturen i Östersjön mätts var tionde dag 1926–2018. (31 m djup) Ett års glidande medelvärde.

Bottentemperaturen vid finska kusten sedan 1926

Det som är nytt och gör att projektet ligger i framkant av forskningen är att inte bara marinforskare ingår, även atmosfärforskare deltar så att himmel och hav kan kopplas ihop till en helhetsbild.

I det gamla båthuset på Askö där Stockholms universitet har sitt havslaboratorium står en apparat som inte ser så märkvärdig ut, men den är snudd på unik. Den är en av få maskiner i världen som mäter halten av koldioxid och metan i luften och vattnet samtidigt. Och den gör kontinuerliga mätningar, tidigare har ofta mätningar gjorts vid enskilda tillfällen.

Bild 1 av 2 Florian Roth och Sofia Wikström visar ett prov på bottensediment. Bara några centimeter ner är bottensedimenten i stort sett syrefria. Kol som kommer dit bryts ned väldigt långsamt och lagras lång tid, tusentals år.
Foto: Beatrice Lundborg
Bild 2 av 2 Askölaboratoriet är Stockholms universitets havsforskningslaboratorium.
Foto: Beatrice Lundborg

Florian Roth, forskare i kustekologiska system, är en av författarna till en nyligen publicerad studie som med hjälp av maskinen kunnat göra mätningar på olika platser i kustområdet.

– Vi kunde se att halterna varierar väldigt mycket på de olika platserna, säger han.

Tillsammans med Sofia Wikström, forskare i marinekologi, visar Florian Roth på displayen. Där syns att koldioxidhalten i luften just nu ligger på drygt 400 miljondelar, ppm, medan halten i vattnet är ungefär 150 ppm.

Mätningarna visar tydligt att halterna ändrar sig över säsong och över dygnet. När solen skiner startar fotosyntesen och algerna suger i sig koldioxid, när solen går ner minskar aktiviteten och då stiger koldioxidhalten i vattnet. Natten innan har den varit högre än i luften och varit upp i 650 ppm.

– Havet andas ju, precis som vi. Koldioxiden sugs in och sedan frigörs den, frågan är hur det ser ut. Vi har mycket forskning kvar att göra för att förstå hur det hänger ihop, säger Alf Norkko.

Bild 1 av 2 Florian Roth visar ett prov på bottensediment. Bara några centimeter ner är bottensedimenten i stort sett syrefria. Kol som kommer dit bryts ned väldigt långsamt och lagras lång tid, tusentals år.
Foto: Beatrice Lundborg
Bild 2 av 2 På displayen till maskinen som bland annat mäter halterna av koldioxid och metan i både luften och vattnet syns att koldioxidhalten i luften är drygt 400 miljondelar, ppm, och i havet är halten ungefär 150 ppm.
Foto: Beatrice Lundborg

– Mycket av det här är helt nytt av den orsaken att vi inte har haft det här instrumentet. Man har helt enkelt inte gjort de här mätningarna eller så har man gjort dem på några få ställen då och då, men inte så att man mäter kontinuerligt för att förstå hur det hänger ihop.

Haven utgör 70 procent av jordens yta och spelar en stor roll i klimatförändringen. Hittills har de fångat upp det mesta av den extra värme som mänsklig aktivitet har orsakat och även en fjärdedel av koldioxiden.

Välmående kustområden med rika undervattensmiljöer kan fånga upp mer koldioxid än de släpper ut och blir en kolsänka. Störda kustområden kan tvärtom släppa ut mer växthusgaser och bli en kolkälla.
Välmående kustområden med rika undervattensmiljöer kan fånga upp mer koldioxid än de släpper ut och blir en kolsänka. Störda kustområden kan tvärtom släppa ut mer växthusgaser och bli en kolkälla. Foto: Beatrice Lundborg

– Det är väldigt populärt att prata om skogen och marken som kolsänkor, men havet är minst lika viktigt. I kustområdena har det visat sig att vissa livsmiljöer som sjögräsängar är flera gånger mer effektiva som kolsänkor än det som vi kallar boreala skogar, säger Alf Norkko.

– Utan haven står vi oss slätt. Våra världshav har ju buffrat ungefär 93 procent av den globala uppvärmningen som människan har orsakat, lite vulgärt uttryckt kan man säga att fläsket skulle ha varit stekt här på land om inte havet hade modererat så mycket.

På senare år har forskning visat att framför allt områden vid kusten spelar en viktig roll i det klimatarbete som haven gör.

Kusterna uppskattas ta upp och lagra mellan fyra och tio ton koldioxid per hektar och år. Det är nästan hälften av den mängd kol som tas upp av haven, trots att kusterna utgör mindre än två procent av havens totala yta.

Professor Alf Norkko, forskar om Östersjön och berättar att havet och växtligheten där tar upp och lagrar mer koldioxid än skogen bakom honom.
Professor Alf Norkko, forskar om Östersjön och berättar att havet och växtligheten där tar upp och lagrar mer koldioxid än skogen bakom honom. Foto: Beatrice Lundborg

Globalt kan ostörda kustområden minska de årliga nettoutsläppen av växthusgaser med 1,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter, visar en rapport från forskningsorganet WRI.

– Kustzonen är ett nyckelområde för klimatåtgärder. I framtiden måste vi minska utsläppen av koldioxid med 40 till 50 miljarder ton koldioxid, enligt vissa forskare kan 20 procent av den minskningen göras i kustzonen, säger Christoph Humborg.

Östersjön är dessutom speciell för att den sedan tidigare har problem med övergödning.

– Vi kan likna Östersjön vid en covidkänslig patient som har lite grundsjukdomar. Får du sedan en värmebölja på det så kan du tala om havets feber och då är det helt enkelt så att det kan få allvarliga konsekvenser.

Eftersom värmeböljor både på land och i haven kommer att bli både fler och mer intensiva i en varmare värld så finns ett stort värde i att värna kustmiljöer.

– Vi vill ta reda på hur mycket vi kan använda kustzonen som ett nyckelområde för klimatåtgärder, säger Christoph Humborg.

Christoph Homburg, professor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Christoph Homburg, professor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum Foto: Beatrice Lundborg

Den koldioxid som tas upp av undervattensvegetationen som exempelvis sjögräs binds i sedimenten på havsbottnen. Till skillnad från jord på land så är bottensedimenten i stort sett syrefria. Det gör att det kol som kommer dit bryts ned väldigt långsamt och lagras över väldigt lång tid, tusentals år.

Det finns rekommendationer för hur kustområden kan bevaras och till och med förbättras. Man kan exempelvis begränsa mängden nya bryggor och minska föroreningar som kemikalier och näringsämnen. Att stoppa bottentrålning är också viktigt.

– Det är helt groteskt. Globalt sett så sker den största kolinlagringen på havsbotten. Dilemmat med trålningen är att förutom att den förstör livet på havsbotten så frigör det kol som länge har legat inlagrat i havsbotten, säger Alf Norkko.

– Så fort du kommer ner lite i havsbottnen, på några centimeters djup, så finns de syrefria miljöerna som är en oerhört effektiv kolinlagring. Så fort du rör om i de miljöerna så andas de ut och när de andas kommer det ut koldioxid och metan.

En större kunskap om hur Östersjön påverkar klimatet kan förhoppningsvis leda fram till att haven värdesätts och förvaltas bättre.

– Jag hoppas förstås på något sätt att vårt arbete ska få såna konsekvenser att vi förstår att skydda vårt hav lite bättre än vad vi har gjort hittills, säger Alf Norkko.

Läs mer:

Projekt ska hitta åtgärder för att restaurera Östersjöns vikar

Läs mer:

Giftiga muddermassor dumpas till havs

Ämnen i artikeln

Klimatet
Östersjön
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt