Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-26 09:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/over-tiotusen-dodsfall-i-sverige-nu/

Sverige

Över tiotusen dödsfall i Sverige

1:00:15. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap håller gemensam pressträff om covid-19 - följ den direkt här.

Antalet rapporterade döda i coronaepidemin i Sverige gick på torsdagen med bred marginal över 10.000. Mönstret från i våras upprepar sig. De flesta som avlider är över 80 år – och omkring hälften bor på särskilt boende. Folkhälsomyndigheten räknar med en fortsatt ökning av av dödstalet.

Det registrerade antalet dödsfall med covid-19 var på torsdagen 10.185 enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Enligt Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, ser man i nuläget inte någon avmattning när det gäller antalet döda.

– Vi väntar oss tyvärr att ökningen kommer att fortsätta i och med att vi har en omfattande smittspridning i landet just nu, säger hon på torsdagens pressträff.

Enligt Karin Tegmark Wisell är de flesta som avlider över 80 år, men även i gruppen 70–79 år är det en stor överdödlighet. Bland covid-smittade under 70 år är det få som avlider.

– Vi kan se att ungefär 50 procent av alla dödsfall är kopplade till särkilt boende, sade Karin Tegmark Wisell.

Samtidigt är det svårt att dra säkra slutsatser om dödligheten, av flera olika skäl.

Folkhälsomyndighetens statistik rapporterar individer som avlidit upp till 30 dagar efter att ha fått en covid-19-diagnos. Det gör att man får med personer från grupper som normalt har en hög dödlighet i statistiken.

Den utökade testkapaciteten sedan i våras gör också att man nu fångar flera fall av avlidna med bekräftad coronavirusinfektion.

Nu har Folkhälsomyndigheten bett forskare att titta särskilt på överdödligheten under hösten. I våras kunde man konstatera att överdödligheten i Stockholm var hög, för närvarande är den hög i södra Sverige, enligt myndigheten.

Läs mer: Så tolkar du pandemins dödsfallsstatistik i Sverige och i världen

Folkhälsomyndigheten konstaterar att Sverige drabbats mycket hårt av dödsfall, men sambanden är komplexa, och den svenska strategin måste utvärderas inte enbart utifrån antalet döda, utan utifrån hur hela samhället påverkats.

Totalt har nu 518.783 svenskar smittats av covid-19. Det är för tidigt att dra några slitsatser om hur jul- och nyårshelgerna har påverkat smittspridningen. Just nu syns ingen ökning, smittspridningen har nått en platå och i vissa regioner, däribland Stockholm, syns en minskning av antalet fall.

Smittspridningen är just nu högst i södra Sverige. I Skåne, som är allra värst drabbat, är antalet fall per 100.000 invånare under den senaste tvåveckorsperioden 1.272 (jämfört med riksgenomsnittet 687). I Blekinge och Halland är motsvarande siffra 981 och 992. Karin Tegmark Wisell nämner också Kronoberg, Jönköping och Östergötland som hårt drabbade.

I Stockholm fortsätter den nedåtgående trenden, antalet smittade per 100.000 under de senaste två veckorna är 423.

– Vi bedömer att det är en reell nedgång, men den är beroende av att man har en minskad kontaktintensitet. Det är oerhört viktigt att man i de regioner där smittan går ned inte ser det som ett tecken på att man kan börja återgå till det normala. Nu måste vi hålla i och verkligen se till att få ned smittspridningen i alla regioner. Även om det har gått ned i Stockholm så har vi fortfarande ett stort antal fall och en hård belastning på sjukvården.

Kan nedgången förklaras med att Stockholm, som i våras hade en hög smittspridning, ligger före andra regioner i utvecklingen?

– Det kan vara flera faktorer som ligger bakom. En sak kan vara att smittspridningen har ett förlopp, den går upp och sen så går den ned, säger Karin Tegmark Wisell.

En annan förklaring är graden av immunitet.

– Effekten av att minska ned kontakterna slår säkert olika beroende på vilket utgångsläge man har i befolkningen. Samtidigt är det bara en bråkdel av befolkningen som har en genomgången infektion. Tiden börjar nu bli så lång från vårens utbrott, så hur mycket vi kan räkna med den för att hålla nere smittspridningen är osäkert, men det är definitivt en faktor som påverkar smittspridningen, säger Karin Tegmark Wisell.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt