Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-03 20:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/overfulla-fangelser-paverkar-anstaltsvarden/

SVERIGE

Överfulla fängelser påverkar anstaltsvården

Sveriges fängelser är överfulla – i juni var beläggningsgraden 108 procent.
Sveriges fängelser är överfulla – i juni var beläggningsgraden 108 procent. Foto: Jessica Gow/TT

Platsbristen på landets anstalter skapar utmaningar för de intagnas rehabilitering.

Tidigare fick klosterverksamheten på anstalterna i Kumla och Skänninge stänga.

Nu görs behandlingsavdelningar om till vanliga anstaltsplatser när tolvstegsprogrammet läggs ner.

Sveriges fängelser är överfulla – i juni var beläggningsgraden 108 procent. Extra platser skapas exempelvis genom att använda besöksrum och sätta in våningssängar så att två intagna får dela på celler avsedda för en.

– Det är en kortsiktig lösning, inget vi vill se på sikt, men något som är nödvändigt under flera år innan vi har fått fler ordinarie platser, säger Joakim Righammar, sektionschef på Kriminalvården.

Bild 1 av 3
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 3
Foto: Magnus Hallgren
Bild 3 av 3 Platsbristen på landets anstalter skapar utmaningar för de intagnas rehabilitering.
Foto: Magnus Hallgren

Platsbristen påverkar även anstaltsvården. I april beslutade Kriminalvården att lägga ner tolvstegsprogrammet, en av sina tre missbruksbehandlingar. Tolvstegsprogrammet finns på fyra anstalter och har 170 platser på särskilda behandlingsavdelningar som nu blir vanliga anstaltsplatser.

Beslutet har väckt kritik. Inte minst eftersom tolvstegsprogrammet visat på minskat återfall, enligt Kriminalvårdens rapport. Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsprogram, påpekar dock att det är en behandling på uppemot ett år – och eftersom 60 procent av de intagna sitter mindre än ett halvår i fängelse passar det inte de flesta.

– Tolvsteg är en bra behandling, men inte den enda och vi måste nå fler klienter. 70 procent av våra klienter har missbruksproblem och våra behandlingar når bara var femte, säger han och tillägger att programmet erbjuds på behandlingshem.

Tolvstegsprogrammet ersätts i höst med två behandlingar. Dels ett tvåmånaders basprogram i kognitiv beteendeterapi för alla intagna på Sveriges 45 anstalter, dels ett gruppbaserat KBT-program för missbruk.

– I dag är behandlingsprogrammen uppdelade i olika områden: Våld, generell kriminalitet, missbruk, sexualbrott och våld i nära relation. Men vi har sett att det först behövs ett bredare basprogram som alla kan starta med innan de fördjupar sig i olika program, säger Martin Lardén.

Vilken effekt har just de här behandlingarna?

– Generellt sett är det ett svårt område. Men behandlingar som bygger på KBT och som inriktar sig på flera områden samtidigt kan generellt minska återfallen med ungefär tio procent. Visst, det är små förändringar men de är viktiga. Det handlar faktiskt om färre brottsoffer om vi lyckas.

Susanne Rodmar, konsulent på Sveriges kristna råd för andlig vård i Kriminalvården.
Susanne Rodmar, konsulent på Sveriges kristna råd för andlig vård i Kriminalvården. Foto: Mikael Stjernberg

Även Sveriges kristna råd, SKR, har påverkats av platsbristen. De ansvarar för den andliga vården på anstalterna. Kriminalvården pausade i november 2018 deras klosterverksamhet på Kumlaanstalten och ett år senare en liknande på Skänningeanstalten eftersom lokalerna behövdes.

Det handlade om tysta retreater med andlig vägledning. Enligt en studie 2016 från Kriminalvården och Stockholms universitet var verksamheten relevant och borde fortsätta.

– Retreaterna har betytt mycket för många och flera har fått en varaktig förändring i sina liv. Kriminalvården har sagt att man vill fortsätta med dem, men det ligger nog ganska långt fram i tiden, säger Susanne Rodmar, tidigare fängelsepastor och numera en av SKR:s konsulenter för andlig vård på anstalterna.

Dessutom har Kriminalvårdens kursby i Gruvberget utanför Ockelbo – som erbjöd retreater – i år gjorts om till ett renodlat fängelse.

Kriminalvården redovisade ett underskott på 118 miljoner kronor.
Kriminalvården redovisade ett underskott på 118 miljoner kronor. Foto: Janerik Henriksson/TT

Trängseln väntas enligt Kriminalvårdens prognos bli värre kommande år.

– Våra långsiktiga planer räcker inte till. Vi bygger ut de anstalter vi redan har men det tar generellt tre år. Vi bygger också nya anstalter och det tar kanske sex år från planering till öppning, säger Joakim Righammar.

I sin årsredovisning skriver myndigheten att utbyggnaden skapar ”ökade kostnader, främst personalkostnader. Därför redovisade Kriminalvården ett underskott på 118 miljoner kronor för Kriminalvårdsanslaget under 2020. Detta innebär att det samlade underskottet uppgår till totalt 154 miljoner kronor vid utgången av 2020.”

Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsenhet.
Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens behandlingsenhet. Foto: Ulrika Persson/Kriminalvården

Martin Lardén ser flera utmaningar framöver:

– Vi måste fortsätta bygga ut våra anstalter och behandlingsprogrammen är bara en del. Vi måste utöka vuxen- och yrkesutbildningen och se till att klienterna får den eftervård de behöver. Vi måste skapa en kontinuitet i att fortsätta missbruksvård, psykiatrisk vård och annat stöd efter verkställighetstiden.

– Vi ser längre straff och fler som döms. Kriminaliteten förändras också. Våra klienter ser annorlunda ut. De är yngre, kommer från utsatta områden och vi måste fråga oss: Hur ska vi se till att deras återfallsrisk minskar?

Här ligger Sveriges fängelser
Här ligger Sveriges fängelser
Källa: Kriminalvården

Läs mer:

Kriminalvården väntar underskott på hundratals miljoner

Sverige famlar inför de nya tonårsmördarna

”Vi försöker få dem att förstå hur mycket deras våld påverkar hela samhället”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt