Peje Emilsson: Kunskapsskolan är ingen gåva till skattebetalarna

Sveriges mest kända friskolelobbyist Peje Emilsson gör ingen hemlighet av sina nära kontakter med några av landets partiledare.

– Jag talade länge med Annie Lööf häromdagen, säger han i mitten av maj, när det var fyra månader kvar till riksdagsvalet.

I den här valrörelsen är friskoleföretagen och deras lobbyister under attack. Socialdemokraterna går till val på att ”förbjuda vinstuttag i skolan”.

Men S har i dag ingen riksdagsmajoritet bakom sina förslag, om inte samarbetspartiet Centern skulle svänga, vill säga. Men än så länge försvarar Annie Lööf vinsterna i välfärden.

– Annie och jag var ute och debatterade inför förra valet. Jag upptäckte att hon ligger till höger om mig, säger Emilsson.

Peje Emilsson, 76, är en av det fria skolvalets arkitekter och mest hängivna försvarare.

Att S skulle lyckas få bort aktiebolagen ur skolan är enligt honom helt osannolikt. Koncernerna är alltför dominanta, med fyra av tio friskoleelever.

Men under sommaren har även Liberalerna som första borgerliga parti börjat tala om vinstbegränsningar i skolan.

Skolföretagen ska tvingas spara en del av överskottet för att garantera att verksamheten kan hållas i gång i exempel fem år – det är ett av förslagen som Johan Pehrson överväger i en intervju i Dagens industri.

”Vad leder Johan Pehrsons krav till då? Det blir mycket svårare för små skolor att komma igång”

Peje Emilsson säger att han levererat sina invändningar direkt till Pehrson.

– Jag stötte ihop med honom av en slump, säger Emilsson. Han har krav på större kapitalkrav. Ja, vad leder det till då? Det blir mycket svårare för små skolor att komma igång.

1998 grundade Peje Emilsson Kunskapsskolan. Det är nu Sveriges femte största friskolekoncern med 14 500 elever. Ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka uppskattar värdet på Kunskapsskolan till nästan två miljarder, vilket skulle göra Peje Emilsson till miljardär. Han och hustrun äger drygt hälften av koncernen. Resten av aktierna är överförda på de tre vuxna barnen.

– Kunskapsskolan kommer att fortsätta att ägas av familjen. Därmed blir alla diskussioner om värden helt oväsentliga, säger Emilsson.

Hittills har familjen Emilsson aldrig plockat ut vinst ur Kunskapsskolan. Men när aktier i ägarbolaget nyligen överfördes till barnen lösgjordes 39 miljoner kronor till Emilssons hustru och deras gemensamma stiftelse.

Emilsson uteslutar inte att familjen kommer fatta beslut om att dela ut vinster ur Kunskapsskolan i framtiden. Koncernen redovisade en vinst på 22 miljoner kronor för 2021.

”Jag satsade 100 miljoner innan Kunskapsskolan visade svarta siffror. Det är pengar som vi ska ha tillbaka”

– Kunskapsskolan är ingen gåva till skattebetalarna, säger Emilsson. Jag satsade 100 miljoner innan Kunskapsskolan visade svarta siffror. Det är pengar som vi ska ha tillbaka och det är schyst om vi även får en viss ränta på dem. Men vi har hittills avstått från utdelning eftersom vi har prioriterat att bygga koncernen. Och för att jag inte haft något behov.

Den socialdemokratiska regeringen sjösatte nyligen en utredning om hur friskoleföretag ska stoppas från att ta ut vinst. Ett framtida förbud skulle kunna stå staten dyrt, då koncernerna skulle kräva kompensation för det ekonomiska bortfallet.

I familjen Emilssons fall skulle det röra sig om miljarder.

– Om det blir en konfiskation är det förstås värdet som bolaget har. Självklart. Men jag tycker staten kan använda skattepengarna på ett bättre sätt, säger han.

Peje Emilsson har tjänat ”flera tiotals miljoner” på Silver life, seniorboenden som han grundat i Nacka, Täby och Upplands Väsby utanför Stockholm. I somras sålde han sina sista 20 procent av Silver Life till finansmannen Conni Jonsson för ett belopp som han inte vill specificera.

Vi träffar Peje Emilsson på Sandhamn i Stockholms skärgård, där han har sina rötter. Morfadern var lots och senare ägare av BP-macken. I våras lät Emilsson renovera den röda lotsstugan mittemot ångbåtsbryggan, där han tänker tillbringa sin ålderdom. Från lotsstugan ser han alla som stiger i land.

”Man säger att friskolesystemet är unikt för Sverige. Ja, allemansrätten är också unik – vi borde vara stolta”

–Man säger att friskolesystemet är unikt för Sverige. Ja, allemansrätten är också unik. Vi är stolta över den. Då borde vi vara stolta över systemet där alla får välja skola även om de inte har rika föräldrar.

Som ordförande för privatskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm i slutet av 1980-talet införde Emilsson ett system med skolpeng innan det klubbades igenom av Bildtregeringen decenniet därpå.

Peje Emilsson fick alltså kranskommuner som bland annat Sollentuna att betala för skolgången för elever som pendlade till Enskilda gymnasiet i Stockholm city, privatskolan där Emilssons egen dotter Cecilia gick vid sidan om bland annat kungabarnen.

– Jag hade vissa dialoger med kommuner och drev hela tiden: om jag betalar skatt, och ni inte kan leverera tillräckligt bra skola, då kan ni väl ge pengarna till mig i stället, säger Peje Emilsson och syftar på Enskilda gymnasiet.

Idén med en skattefinansierad skolpeng var ingen blixt från klar himmel.

I början av 70-talet var Peje Emilsson ordförande för Fria Moderata Studentförbundet och den blivande statsministern Carl Bildt var hans vice ordförande. De var inspirerade av den liberale ekonomen Milton Friedmans idé om school vouchers, skattefinansierade checkar med vilka föräldrar kunde välja skolgång för sina barn.

En blåkopia av det skolpengssystem som realiserades i Sverige 1992, och som ligger till grund för den svenska friskolans oerhörda expansion.

Men det världsunika systemet är föremål för allt häftigare kritik. I en uppmärksammad rapport från slutet av juni skriver riksdagens egen kontrollmyndighet Riksrevisionen att skolpengen gynnar friskolor på kommunala skolors bekostnad. Storleken på pengen skiftar dessutom stort från kommun till kommun.

Även Peje Emilsson vill nu reformera skolpengen, säger han.

Han anser att staten bör bestämma summan.

– Jag tror det vore väldigt bra med en gemensam basskolpeng för hela landet. För undervisningen primärt, sen skulle kommunerna kunna göra tillägg med skolskjutsar och lokaler och annat. Men vi behöver en bas. Skillnaden mellan vad kommuner lägger ned på en utbildning varierar mellan 70 000 och 140 000 kronor per elev. Och det tycker jag inte är likvärdigt.

När friskolereformen först drevs igenom 1992 var pengen lägre för friskoleelever – 85 procent av summan till elever i kommunala skolor. Sedan höjde Socialdemokraterna och Miljöpartiet friskolepengen till 100 procent, och förbjöd samtidigt skolor från att ta ut avgifter av föräldrar, som friskolor kunde göra på den tiden.

Peje Emilsson utesluter inte att skolpengen kan sänkas igen för friskolorna.

– Det behöver utredas ytterligare, säger han.

Men tror du att skolpengen blir 85 procent för friskolorna igen?

– Jag vågar inte säga det. Men det är på väg i en riktning mot ökad statlig kontroll och mer likvärdighet. Det har blivit för stora olikheter mellan hur mycket pengar kommuner satsar på olika barn, säger han.

Peje Emilsson är en nestor i Moderaterna – en consigliere till bunkerkretsen kring Carl Bildt.

Men också till tre generationer beslutsfattare i Wallenbergssfären och det svenska näringslivet i stort.

Som kriskonsult på den egna kommunikationsbyrån Kreab har Emilsson, berättar han, varit ”med och avvecklat ett 50-tal personer från höga poster i företag och förvaltning”.

Han liknar sig själv vid en ”hovnarr”.

– Man har rätt att säga sanningen utan att få sitt huvud avhugget, säger han.

När vi frågar hur ofta Emilsson har kontakt med borgerlighetens ledarskikt i dag, svarar han:

– Inte så där väldigt mycket. Jag har väl kontakt med någon varannan vecka.

Med Ulf Kristersson?

– Jag skickar sms då och då och säger när jag tycker att han varit duktig. I kraft av att man är äldre kan man då och då unna sig en kommentar. Men jag har inte synpunkter på det allmänna politiska läget.

En yngre generation moderater tycks störa sig på det upplevda inflytandet från seniora lobbyister som Peje Emilsson, inte minst i välfärdspolitiken. Som ordförande för MUF sade Benjamin Dousa att ”borgerligheten suttit i knät på friskoleföretagen”.

”Skolföretagen har direktaccess in i riksdagen”, sa Robert Wenglén i en stor intervju DN i somras. Wenglén är moderat kommunstyrelseordförande i Lomma och en kritiker av privata välfärdsaktörer. Han pekade specifikt ut den tidigare moderate riksdagsledamoten Gunnar Hökmark som ett exempel.

Hökmark är knuten som internationell rådgivare just vid Emilssons företag Kreab, som har kontor i 25 länder och enligt Emilsson drar in omkring 400 miljoner kronor årligen i konsultarvoden.

Kreab hjälper bland annat sina kunder ”att förstå och påverka opinioner och politiska beslut”, enligt den egna hemsidan. Det var tack vare vinster från Kreab som Emilsson en gång kunde etablera Kunskapsskolan, säger han. I fjol gjorde företaget ett överskott på cirka 45 miljoner.  Familjen Emilsson är ensam ägare.

Men föreställningen om att det är välfärdsföretagens lobbyister som styr politiken är en ”fiktion”, säger Peje Emilsson.

– Oj! Någon från näringslivet har varit inne och haft synpunkter! Då blir det på lobbying och påverkan! Men att olika intressen kommer ut och säger vad de tycker är en grundbult i demokratin.

Kreab har gjort det i 50 år.

När SAF, dåtidens Svenskt näringsliv, firade 75 år på Älvsjömässan 1977 delade de 900 företagarna upp sig i fyra arbetsgrupper. En grupp hette ”social välfärd genom marknadsekonomi” och spånade kring hur privata företag skulle kunna konkurrera inom den offentliga sektorn.

Peje Emilssons Kreab försåg företagarna med diskussionsunderlaget. 15 år senare drevs friskolereformen igenom av Bildtregeringen. I dag går omkring 400 000 svenska barn i friskola, en femtedel av svenska skolelever.

En triumf för Peje Emilsson.

När Vaxholmsbåten glider genom ytterskärgården i maj minns Emilsson 90-talets somrar. Han brukade segla Gotland Runt tillsammans med statsministern Carl Bildt i Handelbankschefen Arne Mårtenssons segelbåt.

Firade ni skolreformen?

– När man seglar så seglar man. Men man var ju väldigt glad när det togs steg i rätt riktning för en avreglering.

Peje Emilsson blir tårögd. Han betraktar sitt livsverk genom förfädernas historia.

– Man kämpar härute. Man slåss mot kronan som tar marken ifrån en. Insikten om att det ytterst är upp till var och en att ta ansvar för sig själv och de sina. Den sitter i själen.

Lyssna också på första delen av Välfärdsmiljardärerna:

Tidigare S-politikern Ilija Batljan blev rik på privatisering – ”är som ett hajstim”