Det var vid observatoriet vid Mauna Loa på Hawaii som den dystra rekordnoteringen gjordes i lördags – det dagliga genomsnittet av koldioxid har för första gången passerat 420 ppm, närmare bestämt 421,21.

Senast halten koldioxid i atmosfären var så hög som nu var för runt fyra miljoner år sedan. Världen var runt tre grader varmare. Havsnivåerna runt 20-30 meter högre. Grönland var isfritt.

Rekordet är ännu ett bevis på att förra årets rekordstora utsläppsminskningar i samband med pandemin dessvärre inte spelar så stor roll i det större perspektivet – halten koldioxid fortsätter obönhörligt att stiga, trots att utsläppsökningarna tog paus under 2020.

I klimatskeptiska kretsar har det ibland tolkats som att människans utsläpp inte spelar någon större roll för halten i atmosfären, men det bygger på ett missförstånd kring hur kolets kretslopp fungerar. Mänskligheten fortsatte släppa ut stora mängder koldioxid även 2020, om än i några procents lägre takt än före pandemin. Så länge människan släpper ut koldioxid, fortsätter halten i atmosfären att öka. Först när vi slutar släppa ut växthusgaser helt kommer halten i atmosfären att stabiliseras – och, som helgens rekordnivå visar, är det än så länge en avlägsen verklighet.

I stället fortsätter jorden med stormsteg mot 1,5 graders uppvärmning, den lägre gräns som världens länder satte i Paris 2015. Faktum är att världen redan inom tre år kan passera 1,5 graders uppvärmning, om än tillfälligt, enligt den världsmeteorologiska organisationen WMO. Enligt en prognos som organisationen släppte i somras löper jorden 20 procents risk att uppleva ett år med så höga snittemperaturer redan före 2025.

Just i år är dock den globala temperaturen något lägre än förra året – vilket kan tyckas märkligt, med tanke på den rekordhöga halten koldioxid. Men klimatfenomenet La Nina bidrar just nu till att pressa ner den globala temperaturen. Och förra året var som bekant det varmaste som någonsin uppmätts, hela 1,25 grader varmare än före industrialiseringen, alltså för omkring 150 år sedan.

Att det nya CO2-rekordet kommer just nu är samtidigt förväntat – rekorden brukar slås på våren, helt enkelt på grund av att jordens växtlighet just nu tar upp mindre koldioxid. Snart, när växterna på norra halvklotet vaknar till liv och ökar fotosyntesen, kommer halten att sjunka nedåt igen. Muana Loa-observatoriet räknar därför med att snittet för 2021 kommer att landa på ungefär 416-417 ppm.

Men det oroväckande är att koldioxidnivån år efter år fortsätter att ha högre snittnivåer. Nu ser 2021 ut att bli det år där koldioxidhalten når halvvägs till en i klimatforskningen avgörande gräns – en dubblering av nivåerna före industrialiseringen. I rent fysikalisk mening är dubbleringen inte avgörande men den är ett mått som klimatforskare ofta utgår ifrån för att beräkna hur mycket varmare jorden blir av våra utsläpp. I dagsläget räknar forskarna med att en dubblering av CO2-halten skulle göra jorden runt tre grader varmare, men osäkerheterna i den prognosen är mycket stora – och på senare tid har klimatmodellerna börjat ge alltmer oroande resultat. De värsta scenariorna i de senaste studierna pekar på att jorden, på sikt, kan bli över 5 grader varmare om CO2-halten dubbleras.

Där är vi inte än. Men risken för en sådan framtid ökar, så länge CO2-halten fortsätter uppåt. Därför är helgens rekord en larmsignal som världen bör lyssna på.