Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 17:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/peter-alestig-den-blinda-flacken-i-politikernas-klimatdebatt/

SVERIGE | KOMMENTAR

Peter Alestig: Den blinda fläcken i politikernas klimatdebatt

Medan Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C ) munhöggs om smältande asfalt i Indien, betalar svenskarna notan för klimatkrisen redan i dag.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
VAL 22

Efter att ha varit närmast en ickefråga i valrörelsen hettade det till ordentligt i klimatfrågan i fredagens slutdebatt. Men fortfarande finns en stor blind fläck i debatten.

För ett par år sedan hade årets valrörelse setts som totalt otänkbar. Då var Greta Thunberg namnet på världsledarnas läppar. Miljontals demonstrerade världen över för mer ambitiös klimatpolitik. Politiker tog selfies med demonstranterna och lovade krafttag.

Men så kom pandemin. Klimatfrågan knuffades ner ett hack på dagordningen. När sedan Ryssland invaderade Ukraina försvann den i princip helt.

Men klimatkrisen försvinner inte för att vi slutar prata om den. I valets slutskede har också ilskna röster höjts – bland annat från ”arga och förtvivlade” klimatforskare i ett upprop på Aftonbladet debatt – för att klimatet måste högst upp på agendan igen.

Och SVT:s producenter verkar ha lyssnat på kritiken. I fredagskvällens slutdebatt gjorde klimatfrågan nämligen en oväntad comeback som en av de största frågorna. Under den två timmar långa debatten ägnades 20 minuter åt klimatet – och tongångarna var höga. Jimmie Åkesson (SD) anklagade Annie Lööf (C ) för att tro att höga bränslepriser i Sverige skulle hindra asfalt från att smälta i Indien. Lööf anklagade i sin tur Åkesson för att försöka ”trolla bort” klimatkrisen.

Mellan angreppen gick det att utläsa tydliga skiljelinjer mellan de två regeringsalternativens grundsyn på klimatfrågan. Mest uppenbart blev att högersidans klimatpolitik främst bygger på en sak. Ny kärnkraft – eller ”snuttefilten”, som Miljöpartiets Märta Stenevi kallade den. Ulf Kristersson (M) upprepade gång på gång att kärnkraften är nyckeln till Sveriges klimatomställning. Johan Persson (L), Ebba Bush (KD) och Jimmie Åkesson (SD) tycktes alla nicka i takt.

Problemet? Att ny kärnkraft fortfarande bara existerar på idéstadiet. Även om den blir verklighet kommer den inte heller att räcka till för att Sverige ska nå sina klimatmål. Utsläppen från transporter kommer exempelvis inte att försvinna av kärnkraften så länge det finns bensin- och dieselfordon på vägarna.

Sammantaget tyder allt på att Sverige kommer att få en klart mindre ambitiös klimatpolitik om högersidan vinner valet. När klimatforskare vid Lunds universitet nyligen granskade partiernas klimatpolitik klassades både SD och KD som ”bakåtsträvande”.

Vänstersidans alternativ då? Där finns högre ambitioner men också fler frågetecken. Partierna ger rakt motsatta budskap i flera frågor, exempelvis hur mycket förnybara bränslen som genom reduktionsplikten ska blandas in i våra fossila drivmedel. Magdalena Anderssons (S) regering har pausat ökningen av biobränslen för att bromsa prisuppgången på drivmedel. Både V och S vill fortsatt dra i handbromsen, medan MP och C vill gasa. Hur skogen ska användas – ska den brukas eller sparas för klimatets skull? – är en annan fråga där åsikterna går vitt isär.

Magdalena Andersson (S) verkar hantera den spretiga synen på klimatfrågan i sitt regeringsunderlag genom att knappt prata klimat över huvud taget. I sitt slutanförande pratade hon om 20-talet som krisernas decennium – utan att ens nämna klimatkrisen.

Mest uppseendeväckande i slutdebatten var dock att klimatfrågan fortfarande beskrivs främst som ett hot mot framtida generationer eller länder långt borta. De risker som Sverige står inför redan nu tycks vara en blind fläck i debatten. De tusentals svenskar, främst lantbrukare, som brottades med vattenbrist under sommarens torka – en av de värsta på femtio år – ignoreras helt. Likaså de som fått se sina hem översvämmade under de senaste årens skyfall och de äldre som under sommarens rekordvärme plågades på överhettade äldreboenden. Ingen tycks heller vilja prata om hur våra matpriser skenat inte bara till följd av invasionen av Ukraina utan också som en effekt av extremvärmen kring Medelhavet.

Sveriges invånare och företag drabbas av klimatkrisens effekter redan i dag och kommer göra det än mer i framtiden, något som regeringens eget expertråd för klimatanpassning larmade högljutt om i våras – uppenbarligen inför döva öron. Frågan är när den polletten slutligen trillar ner även i den politiska debatten. Kanske till nästa val?

Ämnen i artikeln

Val 2022
Klimatet
Vetenskap

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt