Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 06:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/polis-medlar-mellan-greenpeace-och-preem-i-lysekil/

Sverige

Greenpeace blockerade farled till Preems raffinaderi

Preem har ansökt om att få bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Regeringen har tagit över beslutsrätten i frågan, eftersom en utbyggnad bedöms kunna påverka möjligheterna att nå de nationella klimatmålen.
Preem har ansökt om att få bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Regeringen har tagit över beslutsrätten i frågan, eftersom en utbyggnad bedöms kunna påverka möjligheterna att nå de nationella klimatmålen. Foto: Lars Lindqvist

I över ett dygn blockerade Greenpeace fartyg Rainbow warrior farleden vid Preems raffinaderi i Lysekil.

På fredagskvällen öppnade Sjöfartsverket åter upp farleden och Greenpeace fartyg fick flytta på sig.

På torsdagskvällen lade Rainbow warrior från Greenpeace till vid kajen utanför Preems raffinaderi i Lysekil men avvisades. Under fredagen låg fartyget i stället ute i Brofjorden och hindrade fartyg från att ta sig till eller från Preems hamn.

En anmälan om egenmäktigt förfarande är upprättad efter händelsen då fartyget lade till vid Preems kaj under torsdagen.

– Fartygets befälhavare är misstänkt, säger Christer Fuxborg, presstalesperson på polisen i region Väst.

På fredagskvällen meddelade Sjöfartsverket att farleden – som man på torsdagen stängde för trafik efter blockaden – åter ska öppnas, trots protesten. Under kvällen lotsades ett fartyg ut ur Brofjorden och Greenpeace fartyg blev då tvunget att lämna farleden för att inte riskera kollision.

Sjöfartsverket säger att minst fyra ankommande fartyg ankrat ute på Skagerrak och väntat på att farleden skulle öppnas. Rainbow Warrior ligger nu utanför den och blockerar inte fysiskt inloppet, men aktionen fortsätter.

Organisationens mål är att få regeringen att säga nej till den föreslagna utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil.

– Precis som i situationen med coronapandemin är det viktigt att lyssna på experterna för att värna liv och hälsa. Vi befinner oss i ett klimatnödläge – 500.000 personer evakueras i Oregon, det brinner runtom i världen. Vi vill att Stefan Löfven tar sitt ansvar och säger nej till ökade utsläpp på en miljon ton från Preemraff, säger Greenpeace Sverigechef Isadora Wronski.

Hon säger att organisationen tidigare har haft möten med representanter för Preem, med politiker och oroliga medborgare.

– När ingenting annat hjälper tar vi till civil olydnad. Vi utövar inget våld och ingen skadegörelse. Säkerheten är vår absoluta prioritet.

Preems presstalesperson Dani Backteg säger att verksamheten på raffinaderiet pågår som vanligt och att det är för tidigt att säga om blockaden kommer att ge bolaget några merkostnader.

– Men den här typen av aktioner kan påverka individer, våra anställda, säger han.

Enligt Dani Backteg har bolaget kontakt med flera olika myndigheter med anledning av händelsen. Han menar att aktioner som den som nu pågår kan bidra till att förstärka motsättningar mellan människor med olika åsikter.

– När tonläget är högt gräver vissa människor ner hälarna i jorden. Det kan medföra att vissa förstärker sin uppfattning om att en viss verksamhet är dålig. Andra – och det märker vi tydligt hos våra kunder till exempel – reagerar precis tvärtom, med att visa solidaritet på ett sätt som inte gjorts tidigare.

Läs mer:

Historisk prövning av Preems utbyggnad – klimatmålen kan avgöra

Gunde Svans Preemreklam kritiseras av Konsumentverket

Ämnen i artikeln

Lysekil
Preem
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt