Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 03:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/polisen-backade-och-fjarmade-sig/

Sverige

”Polisen backade och fjärmade sig”

Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterar nyhet kopplad till regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten under en pressträff i Rosenbad i mars 2020.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterar nyhet kopplad till regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten under en pressträff i Rosenbad i mars 2020. Foto: Ali Lorestani/TT

Hur kommer det sig att det finns 60 områden i Sverige som polisen betraktar som utsatta eller särskilt utsatta – och hur har gängkriminaliteten kunna växa sig så stark?

I en ny rapport försöker Stiftelsen Tryggare Sverige ge svar på det.

– Det är en högst relevant fråga, men den besvaras faktiskt ganska sällan, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren.

TT Text

Stiftelsen Tryggare Sverige, en oberoende tankesmedja med fokus på brott och otrygghet, pekar i sin nya rapport ”Ensam är inte stark”, på ett antal avgörande faktorer från de senaste 50 åren som har bidragit till situationen i Sverige med utsatta områden, utbredd gängkriminalitet och otrygghet.

Polisens många omstruktureringar ser man som en av de stora orsakerna.

– För varje reform som polisen har gjort sedan 1965 när polisen förstatligades har man kommit längre bort från medborgarna, säger Magnus Lindgren.

Likaså har polisens stora omorganisation 2015 – där 21 separata polismyndigheter gjordes om till en sammanhållen myndighet, bland annat med uttalat syfte att komma närmare medborgarna – fått motsatt effekt, enligt Magnus Lindgren.

– Vi var några av få remissinstanser som sade att ”nej, självklart går det inte att centralisera polisen till centralorter och samtidigt tro att man ska komma närmare medborgarna”. Det är en ekvation som inte går ihop.

Läs mer: Löfven: ”Jag vill inte koppla brottsligheten till etnicitet”

Och när polisen kommer längre bort från medborgarna blir det svårare att få legitimitet och tillit hos medborgarna, säger Lindgren.

I stället har det ökade avståndet till medborgarna skapat ett maktvakuum där andra destruktiva krafter kunna kliva fram, skriver rapportförfattarna.

Detta har sedan sammanfallit med flera andra faktorer – exempelvis en misslyckad narkotikapolitik och en tystnadskultur som vuxit fram i och med den organiserade brottslighetens etablering, enligt tankesmedjan.

Mycket av det accelererade sedan när flera saker sammanföll 2015, som polisens stora reform och migrationskrisen, säger Magnus Lindgren.

– Narkotikan ökade, polisen backade och fjärmade sig, vi fick samtidigt nästan 150 000 asylsökande att ta emot på kort tid, vilket innebar stora utmaningar för kommunen. Inte för att förenkla det till att det bara handlar om invandring, det är ju en grov förenkling.

Rapportförfattarna presenterar en rad förslag på åtgärder både på kort och på lång sikt för att vända utvecklingen, bland annat att näringslivet involveras mer i det brottsförebyggande arbetet och att sekretesslagstiftningen ses över för att underlätta myndighetssamarbete.

Men innan något av det görs måste fokus ligga på de 22 områden som polisen definierar som särskilt utsatta, skriver man i rapporten. Mest konkret är förslaget om att omfördela 3.000 av Sveriges drygt 20.000 poliser dit.

– Och att man gör det i samspel med Skatteverket, Arbetsförmedlingen och andra, och inrättar lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper. För det som har skett här är att samhället har fjärmat sig i de här områdena, nu ska vi komma tillbaka.

Läs mer: Ny rapport säger att polisen måste byta spår för att klara upp skjutningar

Ämnen i artikeln

Polisen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt