Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/polisskydd-pa-folkhalsomyndigheten-efter-dodshot/

Sverige

Polisskydd på Folkhälsomyndigheten efter dödshot

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Magnus Hallgren

Hoten och hatet mot Folkhälsomyndigheten har eskalerat och flera i ledningen behöver nu polisskydd.

Det har gått så långt att vi har dödshot som utreds av polisen, säger FHM:s generaldirektör Johan Carlson.

TT Text

Myndigheten har översvämmats av mejl, telefonsamtal och inlägg på sociala medier sedan pandemin startade. Det mesta är frågor och synpunkter, men det kommer också hat, rena hot och personangrepp i extremt grova ordalag.

– Det började redan i våras och då, precis som nu, är mycket riktat mot våra talespersoner. Men det har eskalerat och vi känner av det här dagligen. Vi har medarbetare som har polisskydd. Och det blir inte bättre, utan det blir bara sämre, säger Johan Carlson.

FHM-chefen vill inte berätta vad polisskyddet består i, eftersom det rör enskilda personers säkerhet. Han vill heller inte berätta i detalj hur myndigheten agerar, mer än att de grövsta hoten alltid polisanmäls och att de har löpande kontakt med polisen.

Säkerheten i myndighetens lokaler har under året också skärpts med vakter. Ingen av de mest utsatta personerna vill prata om hoten som riktas mot dem.

Mellan 24 januari 2020 och 24 januari i år landade runt 50.000 externa mejl i Anders Tegnells mejlkorg, enligt en uppskattning från FHM. Ett stickprov som enbart omfattar mejlen i december visar att cirka 80 stycken är av hatkaraktär, med krav på avgång, inkompetensförklaringar och mer eller mindre gränslösa personangrepp.

Anders Tegnell, Karin Tegmark Wisell och andra som ofta deltar på presskonferenser och i intervjuer är särskilt utsatta. Ibland riktas hoten även mot familjemedlemmar.

– Vi har en känsla av att det orkestreras, det kommer lite i vågor. Det är inte enbart enstaka personer som skickar dumheter utan vi ser att det är likartat och skickas till många, säger Johan Carlson.

Ett problem när det gäller hat och hot är att de ofta är anonyma och därför svårare att utreda.

Johan Carlson är särskilt bekymrad över att tonläget mellan forskare och över huvud taget i den offentliga debatten har hårdnat. När det inte längre handlar om att diskutera och argumentera i sakfrågan, utan mer liknar trakasserier.

Det är ett nytt skede och det här handlar inte enbart om en diffus trollarmé, säger han.

Ett aggressivt tonläge göder de anonyma haten och hoten, tror han.

– Människor läser sådant, och så blir det nya attacker. Det är ett sluttande plan. Tonläget är sådant att det ger bränsle åt de här krafterna, säger Carlson.

Om den hårda tonen i den akademiska världen även leder till att forskare slutar för att de inte längre tycker att det är värt det, så är det ett problem för hela forskarvärlden, anser Carlson.

Ett färskt exempel är forskaren och barnläkaren Jonas F Ludvigsson som översköljdes av så mycket hat och hot efter att han presenterat sina forskningsresultat, att han ansåg sig tvungen att sluta med covidforskningen helt och hållet.

– Det här kommer inte att sluta med covid. Det kommer att fortsätta med alla möjliga områden, om vi tillåter det, säger Carlson.

Läs mer:

Professor slutar forska efter hat och hot

Sjukhuschefen slår tillbaka mot Agnes Wold

Första tecknen på vaccineffekt i Sverige

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt