Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 21:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/professor-sannolikt-att-vi-far-mer-extrema-temperaturer-i-varmeboljor/

SVERIGE

Professor: ”Sannolikt att vi får mer extrema temperaturer i värmeböljor”

Höga temperaturer i Linköping på tisdagen.
Höga temperaturer i Linköping på tisdagen. Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Värmeböljan i Europa har nått Sverige. Temperaturerna väcker frågor: är det här något vi kommer behöva vänja oss med?

– Jag kan inte säga att det här är på grund av klimatförändringarna, men jag kan säga att med klimatförändringarna är det sannolikt att vi får mer extrema temperaturer i de värmeböljor vi får, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.

Extremvärmen i Europa har pressats till Sverige. SMHI varnar för temperaturer runt 35 grader och värmen väntas kulminera under torsdagen. Möjligen slås Sveriges värmerekord från 1947, då temperaturen steg till 38 grader i Målilla i Hultsfred.

Så höga temperaturer kan vara skadlig för människor, framför allt för personer i riskgrupper som äldre och små barn. Den här typen av temperaturtoppar ställer frågor om klimatet – är det här något vi behöver vänja oss vid? Och vad går det egentligen att dra för slutsatser av två dagars hetta?

Gunilla Svensson är professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet. Hon understryker att värmeböljor funnits i alla tider, men säger att det går att dra vissa slutsatser utifrån historiska data och klimatmodeller.

– Jag kan inte säga att det här är på grund av klimatförändringarna, men jag kan säga att med klimatförändringarna är det sannolikt att vi får mer extrema temperaturer i de värmeböljor vi får.

Huruvida det kommer fler toppar med extremvärme i Sverige under sommaren går inte att sia om.

– Men det finns vissa saker som hänger ihop. I Italien till exempel, där har det varit en väldigt torr vår. När marken torkar ut blir det mycket lättare att värma upp den, och då ökar temperaturen på grund av det, säger Gunilla Svensson.

Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.
Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

Hon pekar på temperaturen i södra Europa, som har förstärkts av torka. Topparna som brukar komma i slutet på sommaren har i år kommit tidigare.

– Den här typen av variationer är mer väder än klimat. Vädrets variationer – varmt ibland, blåsigt och regnigt, gör att vi har en variabilitet runt det klimat vi har. Och det ser olika ut olika år, och styrs inte av klimatförändringarna. Men själva medeltillståndet styrs av klimatförändringarna, säger Gunilla Svensson och påpekar att klimat är just medelvärdet av väder.

– Det vi kan säga är att med varmare klimat så ökar medeltemperaturen överallt. Så när det väl blir värmebölja så är det sannolikt att de blir varmare och att de också kryper längre norrut – som just nu.

I en rörlig graf publicerad av Nasa i mars visas hur den globala medeltemperaturen stigit sedan 1880. I ett årshjul framträder cirklar med olika färger, som symboliserar om temperaturen är över eller under medel. Ju längre tiden går, desto mer röda och orangea cirklar ritas upp – vilket alltså symboliserar varmare temperaturer.

– Den visar att med klimatförändringarna, när man har den här typen av anomalier, alltså temperaturavvikelser mot klimatet, så blir det varmare och varmare ju längre tiden går, säger Gunilla Svensson.

https://twitter.com/nasaclimate/status/1504197492572712960?lang=en

Hur oroad ska man vara?

– Jag är inte mer oroad när det kommer en värmebölja, jag är oroad hela tiden för klimatförändringarna pågår varenda minut överallt på hela jorden.

Hon pekar på värmeböljan förra året i Kanada, då 47,9 grader uppmättes. Det är den varmaste temperatur som hittills uppmätts i landet, men naturligtvis inte i världen. Problemen hopar sig dock när temperaturerna bryter kraftigt mot det normala.

– Det stressar vårt samhälle. För jorden är det ingen kris, vädret kommer klara sig alldeles utmärkt. Men för samhällen som byggts baserat på ett visst klimat är det en omställning som måste ske.

Läs mer:

Varning: 273 procent fler bränder i Europa i år än snittet

Ämnen i artikeln

Väder
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt